Förslag till framtida forskning

Som vi tidigare har varit inne på finns det få studier som belyser ungt föräldraskap utifrån yrkesverksammas perspektiv. Därför skulle det vara intressant om denna fråga belystes ytterligare i en större studie där mer tid och resurser kan tillhandhållas. Något annat som framkommit är att unga pappors situation är dåligt klarlagd och därför skulle behöva forskas mer om, om nu någon forskare skulle finna denna aspekt intressant.

8. REFERENSLISTA

Litteratur

Angelöw, B. & Jonsson, T. (2006). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Beck, Ulrich. (1998). Risksamhället. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Berg-Wikander, B. (2006). Familjecentralen – integrerad verksamhet för barnets bästa. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Bäck-Wiklund, M. & Bergsten, B. (1997) Det moderna föräldraskapet - en studie av familj

och kön i förändring. Stockholm: Natur och Kultur.

Bäck-Wiklund, M. (2003). Familj och modernitet. I M. Bäck-Wiklund & T. Johansson (red.),

Nätverksfamiljen (pp. 17-39). Stockholm: Natur & Kultur.

Eliasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan. Konsten

att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.

Hagelin, E., Magnusson, M. & Sundelin, C. (2007). Barnhälsovård. Stockholm: Liber.

Hilte, M. (1996). Avvikande beteende – en sociologisk introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2007). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005a). Kvalitativ metod. I S. Larsson, S. Lilja & K. Mannheimer (red.),

Forskningsmetoder i socialt arbete.(pp. 91-128). Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005b). Teori, metod och empiri. I S. Larsson, S. Lilja & K. Mannheimer (red.),

Forskningsmetoder i socialt arbete. (pp. 19-38). Lund: Studentlitteratur.

Månsson, S-A. (2002). Interaktionistiska perspektiv på studiet av sociala problem – processer, karriärer och vändpunkter. I A. Meeuwisse & H. Swärd (red.), Perspektiv på sociala problem (148-166). Stockholm: Natur & Kultur.

Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur.

Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Roman, C. (2003). Sociologiska perspektiv på familjen. Från komplementära könsroller till den rena relationen. I M. Bäck-Wiklund & T. Johansson (red.), Nätverksfamiljen (pp. 40-62). Stockholm: Natur & Kultur.

Tideman, M. (2000.) Normalisering och kategorisering – om handikappideologi och

välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund:

Studentlitteratur.

Vetenskapliga artiklar

Andersson, R. & Hjern, A. (2002). Barn i familjer med unga mödrar eller socialbidrag löper ökad risk att skadas, Läkartidningen, vol. 99, no.7, pp. 628-636.

Barnett, D. (1997). "Parenting" teenage parents: a clinician's notes, Family Relations, vol. 46, no. 2, pp. 186-189.

Barnfather, A., Letourneau, N. & Stewart, M. (2004). Adolescent mothers: support needs, resources, and support-education interventions, Journal of Adolescent Health, vol. 35, no. 6, pp. 509-525.

Bunting, L. & McAuley, C. (2004). Research review: teenage pregnancy and parenthood: The role of fathers, Child & Family Social Work, vol. 9, no. 3, pp. 295-303.

Coleman, J. & Dennison, C. (1998). Teenage parenthood, Children and Society, vol. 12, no. 4, pp. 306-314.

Coley, R.L. & Chase-Lansdale, P.L. (1998), Adolescent pregnancy and parenthood: recent evidence and future directions, American Psychologist, vol. 53, no. 2, pp. 152-166.

Danielsson, M., Rogala, C. & Sundström, K. (2003). Få tonårsgraviditeter i Sverige – jämförelse mellan fem västländer, Läkartidningen, vol. 100, no. 23, pp. 2063-2066.

Duncan, S. (2007). What's the problem with teenage parents? And what's the problem with policy?, Critical Social Policy, vol. 27, no. 3, pp. 307-334.

Ekéus, C. (2003a). Socioeconomic characteristics of fathers of children born to teenage mothers in Stockholm, Sweden, Scandinavian journal of public health, vol. 31, no. 1, pp. 73-76.

Ekeus, C. (2003b). Reproductive history and involvement in pregnancy and childbirth of fathers of babies born to teenage mothers in Stockholm, Sweden, Midwifery, vol. 19, no. 2, pp. 87-95.

Ekéus, C. (2004). Unintentional and violent injuries among pre-school children of teenage mothers in Sweden: A national cohort study, Journal of Epidemiology & Community Health, vol. 58, no. 8, pp. 680-685.

Hertfelt-Wahn, E. (2005). Becoming and being a teenage mother: how teenage girls in south western Sweden view their situation, Health care for Women International, vol. 26, no. 7, pp. 591-603. pp. 269-278.

Hertfelt-Wahn, E. (2006). A description of Swedish midwives' reflections on their experience of caring for teenage girls during pregnancy and childbirth, Midwifery, vol. 23, no. 3, pp. 269-278.

Hertfelt-Wahn, E. & Nissen, E. (2008). Sociodemographic background, lifestyle and

psychosocial conditions of Swedish teenage mothers and their perception of health and social support during pregnancy and childbirth, Scandinavian journal of public health, vol. 36, no. 4, pp. 415-423.

Herrenkohl, E., Herrenkohl, R., Egolf, B. & Russo, M. (1998). The relationship between early maltreatment and teenage parenthood, Journal of adolescence, vol. 21, no. 3, pp. 291-303.

Jewell, D., Tacchi, J. & Donovan, J. (2000). Teenage pregnancy: whose problem is it?,

Family practice, vol. 17, no. 6, pp. 522-528.

Mollborn, S. (2007). Making the best of a bad situation: material resources and teenage parenthood, Journal of Marriage and Family, vol. 69, no. 1, pp. 92-104.

Otterblad-Olausson, P. (2001). Teenage childbearing and long-term socioeconomic

consequences: a case study in Sweden. Family Planning Perspectives, vol. 33, no.2, pp. 70-74.

Otterblad-Olausson, P., Haglund, B., Ringbäck-Weitoft, G. & Cnattingius, S. (2004). Premature death among teenage mothers, International Journal of Obstetrics and

Gynaecology, vol. 111, pp. 793-799.

Pogarsky, G., Thornberry, T. & Lizotte, A. (2006). Developmental outcomes for children of young mothers, Journal of Marriage and Family, vol. 68, no. 2, pp. 332-344.

Avhandlingar

Darroch, J., Frost, J. & Singh, S. (2001). Teenage sexual and reproductive behavior in

developed countries. New York: The Alan Guttmacher Institute.

Hertfelt-Wahn, E. (2007). Teenage childbearing in Sweden: support from social network and

midwife. Stockholm: Karolinska institutet.

Tidningsartiklar

Laestadius, Ann-Helen (20 februari 2007). Expressen. Som ung förälder blir man udda. Hämtad 8 april 2010 från World Wide Web: www.expressen.se

Rapporter

Familjecentraler - kartläggning och kunskapsöversikt. Socialstyrelsen. 2008. Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen. 2009.

Social rapport 2006. Socialstyrelsen. 2006.

BILAGA 1

Informationsbrev

Hej!

Vi är två studenter, Anders Berg och Jonas Österdahl, som går den sjunde terminen på Socionomprogrammet, vid Stockholms Universitet. Den här terminen är vår sista och den innebär att vi ska skriva vår c-uppsats. Vår uppsats kommer att undersöka hur olika

människor inom det sociala arbetes sfär arbetar med och hur de ser på gruppen unga föräldrar.

Vi söker därför dig som genom ditt arbete kommer i kontakt med unga föräldrar. Kanske är du intresserad av att ställa upp för en intervju (ca en timme.) Tid och plats överenskommer vi gemensamt. Du kommer att vara anonym genom hela uppsatsen. Intervjun kommer dock att spelas in, men materialet kommer att förvaras på ett tryggt och säkert sätt. Efter att vi är klara med det inspelade intervjumaterialet kommer det att raderas. Vi kommer eventuellt att föra anteckningar under intervjun, även dessa kommer att förstöras efter att vi är klara med materialet. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.

Vi skulle verkligen uppskatta om just du vill ställa upp för en intervju. Din kunskap är viktig för oss och vårt arbete. Du får gärna höra av dig till oss om du har några frågor.

Med Vänlig Hälsning,

Anders Berg Jonas Österdahl

telenr: - telenr: -

e-mail: - e-mail: -

BILAGA 2

Intervjuguide Bakgrundsfrågor;

Utbildning?

Hur länge har du arbetat här/inom området? Vilka är dina arbetsuppgifter?

Din erfarenhet av att möta unga föräldrar?

Hur kommer man i kontakt med gruppen inom organisationen?

Omgivning;

Har du märkt någon förändring i synen på ungt föräldraskap under din yrkesverksamma tid?

Finns det något samband mellan ungt föräldraskap och faktorer i samhället? Samhällets syn på unga föräldrar/ungt föräldraskap? (Fördomar etc.? Negativt

bemötande – vad beror det på?) )

Vilka förväntningar finns det på unga föräldrar/unga mammor/pappor i dagens samhälle?

De unga föräldrarna;

Exempel på god respektive bristfällig föräldraförmåga?

Nätverkets (eller olika faktorers) betydelse för föräldraförmågan?

Finns gemensamma nämnare för unga föräldrar? (Klass, etnicitet, ekonomi?) Kan man tala om unga föräldrar som en homogen grupp?

Finns det några fördelar/nackdelar med att bli förälder som ung?

Hur upplever ni unga föräldrars behov? (Skillnader mellan unga pappor/mammor och ”äldre” föräldrar?)

Hur upplever ni att unga föräldrar förhåller sig till föräldraskapet? (Skillnader om barnet var planerat/oplanerat? Skillnader mot ”äldre” föräldrar?)

Mötet/arbetet;

Hur förhåller du dig till unga föräldrar på bästa sätt? Vad är viktigt att tänka på? Vilket stöd kan du erbjuda unga föräldrar? (Vilka skall stötta? Skillnader i stöd unga

pappor/unga mammor? Skillnad i stöd; ”äldre” kontra unga föräldrar?) Hur utformas stödet?

Vilken är den viktigaste funktion ni har för den unga föräldern, upplever ni? Hur ser ditt arbetet ut mer specifikt?