9. KOMMENTARER OCH FÖRSLAG TILL FORTSATTA UTREDNINGAR
9.4. Förslag till skarpare mått för trafikbuller
Nuvarande målformulering leder inte till minimering av störningar och hälsopåverkan, vilket borde vara ett överordnat mål. Målen är nämligen uttryckta i termer av antal exponerade över vissa värden, såsom riktvärdet 55 dBA ekvivalent bullernivå utomhus i bostadsmiljöer. Alla åtgärder som minskar bullret inomhus, till exempel mer bullerisolerande fönster, räknas inte med, trots att de minskar
bullerstörningarna. Billiga åtgärder som minskar bullret med bara 1–2 dB, till exempel tätningslist för fönster eller något mindre stenstorlek i beläggningar, kan minska antalet exponerade över riktvärdena mycket verksamt när bullernivåerna är strax däröver, men det minskar störningarna mycket mindre än om samma åtgärder sätts in vid högre bullernivåer.
Målen behöver kompletteras eller ersättas med lämpligare mål och mått. Det bör vara mest rationellt med mål som uttrycks i termer av störningsminskningar eller nivåer av störningar. Då behövs bara ett mål och inte flera delmål. Ett tillhörande störningsmått kan dessutom med fördel kopplas till
Referenser
1. Crispin Dickson och Johanna Toren. Kartläggning av antalet överexponerade för buller. Stockholm :
SWECO, 2014.
2. Socialstyrelsen och Karolinska Institutet; Mats Nilsson charlotta Eriksson et al. Miljöhälsorapport
2009. Stockholm : Socialstyrelsen , 2009.
3. Nilsson, Mats E och Eriksson, Charlotta. Validering av miljöhälsoindikatorer för buller. Stockholm :
Socialstyrelsen, juni 2009.
4. Vägverket, Kjell Strömmer. Mål och åtgärdsprogram för vägtrafikbuller, etapp 2. Vägverkets
redovisning av regeringens uppdrag om ytterligare bulleråtgärder under perioden 1998–2007 .
Borlänge : Vägverket, 1998.
5. Jonasson, Hans och Gustafson, Andreas. Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG,
SP RAPPORT 2010:77. Borås : SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2010.
6. Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet. Miljöhälsorapport. Stockholm :
Folkhälsomyndigheten, 2017.
7. SCB, Statistiska centralbyrån. Sveriges framtidabefolkning 2018–2070. u.o. : SCB, Statistiska
centralbyrån, Demografiska rapporter 2018:1.
8. Boverket, Magnus Lindqvist och Joakim Person. Trafikbuller och nybyggda bostäder. Karlskrona :
Boverket, 2011.
9. Naturvårdsverket. Åtgärdsprogram för att följa miljökvalitetsnormen för buller. Sammanställning av
framtagna åtgärdsprogram år 2013 enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Stockholm :
Naturvårdsverket, Rapport 6534 april 2015.
10. Trafikverket, Ingegerd Johansson, Karin Blidberg, Lars Dahlbom, Lena Hagström, Stefan
Granbäck,. Trafikverkets åtgärdsprogram enligt Förordning om omgivningsbuller 2019–2023.
Remissversion 2018-04-05. Borlänge : Trafikverket, 2018.
11. Trafikverket. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Remissversion 2017-08-31.
Borlänge : Trafikverket, 2017.
12. Trafikverket. Trimnings- och miljöåtgärder. Underlagsrapport till Nationell plan för
transportsystemet 2018-2029. Borlänge : Trafikverket, 2017.
13. Trafikverket, Hagström, Lena; Dahlbom, Lars;. Arbetsmaterial vid framtagande av förslag till
Nationell plan för transportsystemet, planperioden 2018–2029. Borlänge : Trafikverket, Enhet Hälsa.
14. Larsson, Krister och Jonasson, Hans. Uppdaterade beräkningsmodeller för vägtrafikbuller. SP
Rapport 2015:72. Borås : SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2015.
15. Förordning (EU) nr 540/2014 . om motorfordons ljudnivå och om utbytesljuddämpningssystem och
om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiv 70/157/EEG. Bryssel : Europeiska
unionens officiella tidning, 2014.
16. Förordning (EG) nr 661/2009. Om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon
och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda
för dem. Bryssel : Europeiska unionens officiella tidning, 2009.
17. Förordning EG nr 1222/2009. Om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra
väsentliga parametrar. Bryssel : Europeiska unionens officiella tidning, 2009.
18. UN Regulation No. 138. Revision 1. Uniform provisions concerning the approval of Quiet Road
Transport Vehicles with regard to their reduced audibility. u.o. : United Nations, 10 October 2017.
19. Ecotraffic, Lars Eriksson och Peter Ahlvik. Rapport nr 157078. Kunskapssammanställning – EURO VI
stadsbussar. Avgasemissioner Buller Miljöpåverkan Kostnader. u.o. : Ecotraffic, 2015.
20. Koucky & Partners, Hanna Ljungblad och Torunn Renhammar. Tystare stadsbussar – kravställning
vid upphandling för minskat källbuller. Göteborg : Koucky & Partners AB, 2013.
21. Trafikverket. Prognos för persontrafiken 2040. Trafikverkets Basprognoder 2018-04-01. Borlänge :
Trafikverket, 2018.
22. Trafikverket. Prognos för godstransporter 2040- Trafikverkets basprognoser 2018. Borlänge :
Trafikverket, 2018.
23. Trafikverket. Trafikuppräkningstal för EVA och manuella beräkningar 2014–2040–2060. Borlänge :
Trafikverket, 2018.
24. Trafikverket, rapport 2016:111. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser
- ett regeringsuppdrag. Borlänge : Trafikverket, 2016.
25. Trafikverket, publikation nr 2016:043. Håkan Johansson och Hanna Eklöf. Styrmedel och åtgärder
för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser – med fokus på transportinfrastrukturen.
Borlänge : Trafikverket, 2016.
26. Trafikanalys, Statistik 2018:10. Körsträckor 2017 – Vehicle kilometers 2017. u.o. : Trafikanalys,
2018.
27. Milford, Ingunn, Aaseboe, Sigve J och Strommer, Kjell. Value for Money in Road Traffic Noise
Bilaga. Exponerade för vägtrafikbuller 2016-12-31
Den senaste rikstäckande kartläggningen av antalet exponerade för trafikbuller avsåg förhållandena 2011. Man använde lokala kartläggningar i kombination med miljöenkät om trafikbullerstörningar och
samband mellan störningar och bullernivåer. Senare kartläggningar med högre kvalitet och
summerbarhet samt senare miljöenkät föranleder en ny uppskattning av bullersituationen. Underlag för detta är tidigare rikstäckande kartläggningar samt lokala noggranna kartläggningar som avser 2016.
Tidigare rikstäckande kartläggningar av antal bullerexponerade
Bullernivåerna beräknas med hjälp av bullermodeller implementerade i datorprogram. Beräkningarna kräver mycket datorkapacitet. Att göra rikstäckande noggranna kartläggningar, med den enorma
datahantering det då handlar om, skulle ta mycket längre tid och kräva mångfalt högre finansieringsnivå än vad som bedömts rimligt. I stället har man därför förenklat på två sätt. Vanligen har fläckvisa, mer eller mindre noggranna beräkningar utnyttjats och sedan anbringats på liknande områden som inte är kartlagda, för att omfatta hela landets befolkning (statistisk modell).
På senare tid har man gjort rikstäckande beräkningar med en mycket förenklad beräkningsmodell och senast utnyttjat de största kommunernas kartläggningar i kombination med hälsoenkäter.
Trafikbullerutredningen (TBU, SOU 1974:60) lät genomföra en rikstäckande kartläggning av vägtrafikbuller. Den angav att omkring 2,5 miljoner personer var exponerade för buller över 30 dBA inomhus år 1973.
För Naturvårdsverkets räkning har konsulter gjort några rikstäckande kartläggningar av antalet
exponerade för buller över 55 dBA utomhus åren 1992, 1995, 2000, 2006 och 2011 med följande resultat: 1992: 1,3 miljoner personer
1995: 1,45 miljoner personer 2000: 1,46 miljoner personer 2006: 1,73 miljoner personer 2011: 1,64 miljoner personer
Enligt Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65) överskattade TBU antalet exponerade, medan kartläggningen 1992 underskattade antalet. Handlingsplanen angav 1,6 miljoner utsatta. Vägverkets kartläggning för år 1998 angav 1,4 miljoner (över 55,5 dBA).
Resultaten varierar som synes, men det avspeglar inte verkliga förändringar utan beror mest på olika beräkningsmetoder, avrundningar till hela dBA-tal i ljudnivåintervall och noggrannheter. Med samma metod har dock förändringar uppskattats vid utredningarna för åren 2000, 2006 och 2011. För år 2000 anges att inga förändringar kan fastställas för de senaste 5 åren. Utredningen för år 2006 visar på en ökning med 0,39 miljoner exponerade sedan år 2000, medan utredningen 2011 anger ökningen 0,21 miljoner sedan år 2007. Hänsyn har tagits till ändrad befolkning och trafik men inte till nya bostäder och vägar, bullerskyddsåtgärder, förändrad fordonsflotta med mera. Det är därför svårt att fastställa säkra förändringar och trender.
Naturvårdsverkets miljöövervakning för år 2011
Vid miljöövervakningen för år 2011 gav Naturvårdsverket ett uppdrag om beräkning av antalet personer exponerade för trafikbuller. Beräkningarna skulle jämföras med tidigare exponeringar och möjliggöra en trendanalys. Dessutom skulle antalet exponerade beräknas genom att ersätta de områden som ingår i EU-kartläggningen med exponeringsberäkningar från ingående kommuner. Uppdraget resulterade i rapporten Kartläggning av antalet överexponerade för buller, se (1).
Kartläggningen av vägtrafikbuller gjordes först med rikstäckande beräkningar med en mycket förenklad beräkningsmodell utan hus, bullerskärmar och ljudreflexer samt enbart horisontell mark och all mark ljudabsorberande. Endast vägavsnitten närmast befolkningslägen ingick som ljudkälla. Vägavsnitten var oändligt långa och raka. Ingenting av detta stämmer i tätorter, där huvuddelen av bullerproblemen finns. Inte heller på landsbygd stämmer det väl. Resultatet blev att 2, 85 miljoner personer beräknades vara utsatta för bullernivåer över 55 dBA. Föregående kartläggning för år 2006 angav med en liknande metod 1,73 miljoner personer.
Resultatet för de största kommunerna jämfördes med de noggranna beräkningarna som gjorts enligt förordningen om omgivningsbuller. Skillnaderna varierade med kvoter mellan 0,56 och 6,23 beroende på bullernivåer. Den förenklade modellen överskattade antalet exponerade vid bullernivåer mellan 45 och 60 dBA (kvoter < 1) medan antalet exponerade vid nivåer över 60 dBA underskattades med upp till 6,23 gånger. Dessa stora avvikelser motiverade att man övergav metoden och dess resultat.
En ny metod togs fram. Denna metod baserades på rapporterat antal bullerutsatta enligt EU-kartläggningar, Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkäter och miljöhälsorapport 2009 (2) och en rapport om samband mellan störningar och bullernivåer (3). En fördelning av exponerade inom olika bullerintervall beräknades i procent av invånarantalet från ingående kommuner med mellan 100 000 och 250 000 invånare. Denna fördelning fick gälla för alla kommuner inom kommungruppen ”Större städer”. För andra kommungrupper proportionerades fördelningen i förhållande till andelen störda jämfört med gruppen ”Större städer” med utgångspunkt från miljöenkäterna. Antalet bullerexponerade räknades upp eller ner i förhållande till andelen bullerstörda enligt Nationella miljöhälsoenkäten 2007 (NMHE07) och 1999 (NMNE99), som extrapolerades till att gälla 2011.
Denna nya metod gav 1,64 miljoner exponerade för buller från vägtrafik över 55 dBA ekvivalent nivå, vilket också blev ett av rapportens resultat. Senare kartläggning (för år 2016) och miljöhälsoenkät 2015 indikerar dock problem med metoden och resultatet. Orsaken är att andelen störda enligt enkäterna har olika trender och följer inte kartlagda bullernivåer mellan olika kommuner som metoden förutsätter. Utredningen om samband mellan rapporterade störningar enligt enkäten och kartlagda bullernivåer utgår från endast storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Sambanden uppvisar stora variationer på sambanden och är delvis motstridiga. Se (3). Beräknade bullernivåer brister dessutom i jämförbarhet. Sambanden bedöms vara osäkra, delvis motstridiga och sannolikt inte representativa.
Vägverkets kartläggning inom regeringsuppdraget etapp 2 om buller 1998
Vägverket gjorde en relativt avancerad rikstäckande inventering av antalet exponerade i boendemiljö år 1998. Vägverkets dåvarande sju regioner genomförde inventeringen med hjälp av en gemensam konsult och inventeringsmetod (4). Metoden grundade sig på en statistisk modell kombinerad med befintliga lokala kartläggningar, bland annat längs större statliga vägar. Metoden var analog med den metod som användes vid uppdragen från Naturvårdsverket vid den tiden, men med kommunal och regional förankring. Dessutom gjordes uppdelningar separat för tätorter och landsbygd samt för statliga och kommunala vägar, vilket är särskilt intressant för Trafikverket. Resultatet bestod av antal boende exponerade för vägtrafikbuller avseende år 1998 i följande intervall:
ekvivalenta ljudnivåer utomhus i intervallen 56–60, 61–65, 66–70 samt 71 och däröver ekvivalenta ljudnivåer inomhus i intervallen 31–35, 36–40, 41–45 samt 46 och däröver ekvivalenta och maximala ljudnivåer över riktvärdena utomhus och inomhus var för sig Delresultatet antal boende vid olika ekvivalenta ljudnivåer utomhus är särskilt intressant eftersom det omfattar nu aktuella mått och måltermer och är gemensamt med andra kartläggningar. Visserligen avser kartläggningen läget för närmare 20 år sedan, men det ger en inblick i fördelningen av antalet
exponerade i olika intervaller för tätorter och landsbygd i underlagsmaterial samt för statligt respektive kommunalt vägnät i huvudrapporten. Fördelningarna bedöms vara tämligen stabila över tiden och fortfarande användbara som underlag för bedömningar om framtida exponering.
Tabell 1. Inventeringsresultat för analys vid Vägverkets kartläggning om buller 1998.
Sverige hade 8 864 322 invånare vid slutet av år 1998 enligt SCB. Antalet boende exponerade för buller över 56 dBA anges som synes till 1,38 miljoner, och för 66 dBA är antalet 0,22 miljoner. Eftersom avrundning till närmaste heltal har gjorts innebär det att uppgifterna om antal boende gäller över 55,5 dBA respektive 65,5 dBA. Antalet över 55,0 dBA uppskattas i denna rapport till 1,55 miljoner personer och över 65,0 dBA till 0,27 miljoner. Det motsvarar 17,5 procent respektive 3,05 procent av Sveriges invånare.
Andelen exponerade för buller över 55,5 dBA var 8,7 procent för landsbygd och 12–31 procent för tätorter, beroende på typ av tätort. För statliga vägar var andelen exponerade över 55,5 dBA 16 procent och över 65,5 dBA 13 procent av statliga och kommunala vägar tillsammans.
Bullernivåer i medeltal utomhus
Län 56-60 dB(A) 61-65 dB(A) 66-70 dB(A) 71- dB(A) 56-65 dB(A) 66- dB(A) 56- dB(A)
Stat Kom Stat Kom Stat Kom Stat Kom Stat+Kom Stat+Kom Stat+Kom
Västerbottens län 3 570 15 280 2 480 8 680 420 5 880 70 680 30 010 7 050 37 060 Norrbottens län 3 430 14 720 2 520 8 820 380 5 320 30 320 29 490 6 050 35 540 Jämtlands län 3 472 6 276 1 494 3 979 413 1 886 38 79 15 221 2 416 17 637 Västernorrlands län 8 451 11 409 3 709 8 011 1 154 4 248 212 340 31 580 5 954 37 534 Gävleborgs län 14 179 8 558 5 947 8 149 1 264 5 046 95 630 36 833 7 035 43 868 Dalarnas län 11 280 10 333 4 975 7 922 1 139 4 088 64 193 34 510 5 484 39 994 Uppsala län 6 538 22 130 3 982 13 473 925 3 097 260 253 46 123 4 535 50 658 Södermanlands län 4 706 15 932 2 806 9 499 1 360 4 604 150 508 32 943 6 622 39 565 Örebro län 5 101 17 261 3 088 10 647 891 5 058 212 685 36 097 6 846 42 943 Västmanlands län 5 031 17 026 3 092 10 457 1 619 2 826 219 230 35 606 4 894 40 500 Stockholms Län 8 850 146 652 5 899 69 955 2 608 50 677 182 10 789 231 355 64 256 295 611 Gotlands län 152 814 101 539 0 383 0 0 1 605 383 1 988 Hallands Län 8 000 13 000 3 000 7 000 500 3 000 100 50 31 000 3 650 34 650 Västra Götalands Län 27 000 85 000 19 000 59 000 7 000 23 000 1 500 1 600 190 000 33 100 223 100 Värmlands Län 5 000 15 000 2 000 10 000 500 4 000 100 350 32 000 4 950 36 950 Östergötlands län 76 387 12 838 89 225 Jönköpings län 41 735 8 480 50 215 Kronobergs län 21 144 3 455 24 599 Kalmar län 31 706 5 023 36 729 Blekinge län 18 614 3 085 21 699 Skåne län 10 712 82 872 5 465 55 306 5 511 20 495 294 192 154 355 26 492 180 847 Hela Sverige 125 471 482 263 69 558 291 437 25 684 143 608 3 526 16 899 1 158 314 222 598 1 380 913
Lokala noggranna kartläggningar med jämförbara metoder och resultat
I denna utredning behövs grunddata om antalet utsatta över 55 och 65 dBA ekvivalent nivå vid mest exponerad fasad för enskilda bostäder. Utifrån dessa grunddata och förändringar av ljudnivåer omkring dessa nivåer, kan man med rimlig noggrannhet beräkna förändringar i antalet bullerexponerade. På senare tid, från 2011 och vart 5:e år framöver, har kommuner med över 100 000 invånare kartlagt antalet boende för olika bullernivåer enligt EG-direktiv och svensk förordning om omgivningsbuller (EU- kartläggning). De senaste EU-kartläggningarna (för tillståndet 2016-12-31) är hittills de mest noggranna och enhetliga som gjorts, men alla kartläggningar är ändå inte fullt ut jämförbara och summerbara. Vissa kartläggningar kan användas precis som de är, men andra måste justeras.
Någon enstaka kartläggning omfattar inte svenska mått, och vid någon kartläggning används inte mest exponerade fasader för enskilda bostäder utan för bostadshus. Dessa kartläggningar ger inte resultat som kan summeras med de andra kartläggningarna och används därför inte i denna utredning.
Metodiken för att koppla boende till bullernivåer är i allmänhet enligt SP:s anvisning (5) och gjorda för olika våningsplan. Det innebär att hälften av de boende kopplas till högsta bullernivå och hälften till mediannivå för flerfamiljshus och högsta bullernivå för småhus. Kartläggningar med denna metodik eller jämförbar metodik har tagits med i utredningen.
Det finns diverse oklarheter och ofullständigheter i indata, beräkningsmodell och beräkningsmetod, bland annat följande:
Det är delvis oklart vilka beläggningstyper som antagits vid bullerberäkningarna, vilket innebär något osäkra resultat.
Bullerskydd längs kommunala vägar är i allmänhet medtagna men kan saknas längs statliga vägar.
Vägar med okända trafikflöden tilldelas schabloniserade värden eller är inte medtagna när flödena antas vara så låga att det inte påverkar resultaten nämnvärt.
Beräkningsmodellen som sådan bidrar också till osäkra resultat. Emissionsdata gäller för fordonsflottan från början av 1990-talet och stämmer inte med dagens fordonsflotta. Dessa osäkerheter bedöms ha liten betydelse jämfört med andra antaganden som måste göras för områden som inte kartlagts noggrant. EU - kartläggningarna används därför som bas vid beräkningarna av antal exponerade för hela landet.
Antal exponerade vid EU-kartläggning 2016 i sammankopplade intervall
Sammankopplade intervall utan glapp mellan intervallen medför korrekta värden vid summering av antalet utsatta för mer än 55 respektive 65 dBA, eftersom inga avrundningsfel förekommer. Detta är gjort för 5 kommuner men är inte i enlighet med EG-direktiv, svensk förordning och SP:s anvisningar.
Tabell 2. Antal exponerade boende i sammankopplade bullerintervaller i EU-kartläggning för
2016.
Några kommentarer till tabellen
Malmö. Antalet exponerade för mer än 55 dBA har minskat med 5 procent sedan förra kartläggningen (ungefär 10 000 personer). Lägre andel tung trafik och sänkt hastighet från 50 till 40 km/tim samt mindre trafik i centrala Malmö men mer i de yttre delarna anges som förklaringar.
Uppsala. Andelen exponerade har minskat generellt men ökat i intervallet 65–70 dBA ekvivalent ljudnivå. Förklaringen till minskningen anses vara sänkta hastigheter men också nyproducerade hus i såväl skyddade som bullerutsatta områden samt avskärmande byggnader.
Borås. Här används uppgifter från förra kartläggningen som avser år 2011 i stället för 2016.
Antal exponerade i intervaller enligt EU-kartläggning 2016 och SP:s anvisningar
Intervall med glapp på 1 dB medför avrundningsfel på 0,5 dBA vid direkt summering av det antal som utsätts för mer än 55 respektive 65 dBA. Detta är gjort för 7 kommuner och är i enlighet med EG-direktiv, förordning och SP:s anvisningar.
Exempelvis för Göteborg ger direkt summering av antalet exponerade för mer än 55 dBA resultatet 113 995 personer, men det gäller egentligen över nivån 54,5 dBA. Över 55,0 dBA är ett mindre antal personer exponerade.
Tabell 3. Antal exponerade boende i bullerintervaller i EU-kartläggningar för 2016 enligt
anvisningar.
50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 >75 > 55,0 > 65,0 > 55,0 > 65,0 Malmö 328 494 98 988 63 344 36 309 6 263 48 0 105 964 6 311 32% 1,9% Uppsala 216 358 67 585 30 466 10 428 4 492 52 0 45 438 4 544 21% 2,1% Huddinge 107 538 19 100 12 300 6 500 2 800 100 0 21 700 2 900 20% 2,7% Borås 104 106 11 500 6 200 3 300 700 0 0 10 200 700 10% 0,7% Eskilstuna 91 869 16 718 9 217 5 959 1 182 1 0 16 359 1 183 18% 1,3% Totalt 848 365 213 891 121 527 62 496 15 437 201 0 199 661 15 638 24% 2% Exponerade (%) Kommun Antal boendeAntal utsatta i sammankopplade intervall enligt kartläggning
50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 >75 > 54,5 > 64,5 > 54,5 > 64,5 Stockholm 864 324 185 338 80 967 27 058 9 369 863 0 118 257 10 232 14% 1,2% Göteborg 556 640 117 905 69 301 36 448 7 635 573 38 113 995 8 246 20% 1,5% Linköping 150 000 17 800 11 900 7 100 700 0 0 19 700 700 13% 0,5% Västerås 148 083 37 964 22 709 7 430 2 750 686 270 33 845 3 706 23% 2,5% Helsingborg 140 547 40 000 22 000 10 100 3 000 100 0 35 200 3 100 25% 2,2% Örebro 88 478 25 700 11 300 4 400 1 200 10 0 16 910 1 210 19% 1,4% Norrköping 139 363 27 600 15 600 9 900 5 600 900 0 32 000 6 500 23% 4,7% Totalt 2 087 435 452 307 233 777 102 436 30 254 3 132 308 369 907 33 694 17,7% 1,6% Exponerade (%) Kommun Antal boende
Några kommentarer till tabellen
Stockholm. Här används uppgifter från förra kartläggningen som avser år 2011 i stället för 2016. Västerås och Örebro. Ändringar sedan förra kartläggningen är mycket noggrannare data om terräng, byggnader, bullerskydd och trafikuppgifter samt uppdaterade befolkningsdata. För Örebro är det angivna antalet boende mycket lägre än kommunens befolkning, men det bedöms ändå vara rättvisande när det gäller fördelning av antal exponerade i olika bullerintervall.
Helsingborg. Skillnader sedan 2012 anses vara en stor ökning i de lägre intervallen 55–65 på grund av att fler vägar med låg trafik har tagits med. Andra förklaringar är noggrannare data om terräng och
byggnader samt skillnader i trafik, hastigheter, bullerskydd och nya bostäder. Antal exponerade i intervallet 50–54 dBA saknas och antas vara 40 000 i denna utredning.
Antal exponerade längs statliga vägar
Noggranna uppgifter om antalet exponerade i olika intervall längs statliga vägar för 2016 finns för tre kommuner och i Trafikverkets bullerdatabas. Trafikverkets databas omfattar alla statliga vägar.
Tabell 4. Antal exponerade boende i bullerintervaller i EU-kartläggning för 2016 enligt
anvisningar.
Antalet exponerade mellan 50 och 54 dBA antas vara 6 000 för Helsingborg respektive 300 000 längs alla statliga vägar i denna utredning.
Bullerexponering 2016-12-31 för landet samt förändringspotential
Utgångspunkten för uppskattning av bullerexponeringen för hela landet är de noggranna beräkningar som gjorts i de folkrikaste kommunerna med anledning av kartläggning enligt förordning om
omgivningsbuller. För övriga kommuner antas bullernivåerna följa undersökta bullerstörningar för bostadsmiljöerna flerfamiljshus respektive småhus som varierar med kommunstorlek.
Bullerexponering i 12 kommuner med över 100 000 invånare
För denna utredning finns passande och noggranna beräkningar av antalet exponerade för en del av landet, tack vare kartläggningar enligt lagstiftning. Efter urval samt justeringar av antalet exponerade till samma bullerintervaller, återfinns 12 kommuner med över 100 000 invånare. Resultat enligt följande tabell: 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 >75 > 54,5 > 64,5 > 54,5 > 64,5 Västerås 148083 9709 4877 1370 1743 673 0 8663 1743 5,9% 1,2% Helsingborg 140547 6000 3200 1300 300 0 0 4800 300 3,4% 0,2% Norrköping 139363 10500 4000 1600 160 0 0 5760 160 4,1% 0,1% 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 >75 > 55,0 > 65,0 > 55,0 > 65,0 Alla statliga vägar 9 995 153 300 000 160 000 60 000 15 000 0 0 235 000 15 000 2,4% 0,2% Antal boende
Exponerade i intervall enligt kartläggning och SP anvisningar Exponerade (%)
Exponerade (%) Statliga vägar Antal
boende
Exponerade i sammankopplade intervall enligt kartläggning Statl. Vägar
Tabell 5. Antal exponerade boende med över 55 och 65 dBA ljudnivå för 12 folkrika
kommuner.
I de 12 kommunerna bor sammanlagt nära 3 miljoner invånare. omkring 0,5 miljoner av dessa är
exponerade för trafikbuller över 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Variationen i andel exponerade över 55 dBA, mellan 10 procent och 32 procent, kan man anta påverkas mest av strukturen på bostadsområden, på bostäders placering och utformning samt på transportsystemen.
Bullerexponering längs alla vägar
För resterande befolkning i Sverige, utom de som bor i de 12 folkrika kommunerna enligt ovan, behöver schabloniserade beräkningar göras. Ett alternativ är att använda samma metod som vid den senaste miljöövervakningen och uppdatera den med senaste kartläggning för år 2016 och miljöhälsoenkät för år 2015. Som tidigare nämnts leder enkäten och metoden till motstridigheter med kartläggningen för storstäderna. Det går inte att utläsa vad som bör gälla och används därför inte i detta sammanhang. Ett mer användbart samband mellan störningar och bullernivåer bedöms vara skillnader i
störningar mellan olika boendemiljöer. En av flera parametrar som kan beskriva boendemiljöer är andelar av flerfamiljehus och småhus. Data om det finns i statistik från SCB och kopplingar mellan störningar och boendeparametrarna flerfamiljehus och småhus finns via miljöhälsorapporterna. Dessa data och samband används i denna rapport.
Enligt Miljöhälsorapport 2017 störs 8,9 procent av dem som bor i flerbostadshus av vägtrafikbuller, men endast 4,4 procent av dem som bor i småhus (6). Denna skillnad antas spegla skillnader i bullernivåer och tillämpas för beräkning av andelen exponerade för buller, för kommunkategorier under 100 000 invånare. Med denna tillämpning blir antalet exponerade för mer än 55 dBA omkring 1,56 miljoner personer, se tabellen nedan.
> 55,0 > 65,0 > 55,0 > 65,0
Stockholm 864 324 104 942 8 411 12% 1,0%
Göteborg 556 640 104 635 6 042 19% 1,1%
Malmö 328 494 105 964 6 311 32% 1,9%
Storstäder 1 749 458 315 540 20 764 18,0% 1,19%
Uppsala 216 358 45 438 4 544 21% 2,1%
Linköping 150 000 18 215 310 12% 0,2%
Västerås 148 083 30 811 3 197 21% 2,2%
Helsingborg 140 547 32 100 2 445 23% 1,7%
Örebro 88 478 15 060 930 17% 1,1%
Norrköping 139 363 29 840 5 725 21% 4,1%
Huddinge 107 538 21 700 2 900 20% 2,7%
Borås 104 106 10 200 700 10% 0,7%
Eskilstuna 91 869 16 359 1 183 18% 1,3%
Stora städer 1 186 342 219 723 21 934 18,5% 1,85%
Storstäder +
stora städer 2 935 800 535 264 42 698 18,2% 1,45%
Exponerade (%)
Exponerade
Kommun Antal
boende
Tabell 6. Antal och andel boende exponerade för bullernivåer över 55 och 65 dBA uppdelade
på kommun- och ortstyper.
Antal och andel exponerade när trafikbullret ändras med 1 dB enligt tabellen är nyckeltal som används