- Informera på skolor, olika arbetsplatser samt lokala träffpunkter (idrottsföreningar, idrottstävlingar, etc).
- Aktivare marknadsföring med alternativa informationskällor (Facebook, Twitter, etc.) - Anordna en ”Våga Hjälpa!”-dag (öppna seminarier)
37
8 Litteraturförteckning
Ajzen, Icek (1990). Application of the Theory of Planned Behaviour to Leisure Choice. Hämtad den 15 november 2015 från http://lin.ca/sites/default/files/attachments/CCLR6- 36.pdf.
Ajzen, Icek (1991). The Theory of Planned Behavior. Organizational behavior and human decision processes, 50 (2), 179-211.
Ajzen, Icek (2002). Perceived Behavioral Control, Self-Efficacy, Locus of Control, and the Theory of Planned Behavior. Journal of Applied Social Psychology, 32 (4), 665-683. Ajzen, Icek (2005). Attitude, personality and behavior. Hämtad den 15 november 2015 från
https://psicoexperimental.files.wordpress.com/2011/03/ajzeni-2005-attitudes-personality- and-behaviour-2nd-ed-open-university-press.pdf.
Ajzen, Icek (2011). The theory of planned behaviour: Reactions and reflections. Psychology and Health, 26 (9), 1113-1127. Doi: 10.1080/08870446.2011.613995.
Ajzen, Icek, Joyce, Nicholas, Sheikh, Sana & Gilbert Cote, Nicole (2011). Knowledge and the Prediction of Behavior: The Role of Informations Accuracy in the Theory of Planned Behavior. Basic and Applied Social Psychology, 33 (2), 101-117. Doi:
10.1080/01973533.2011.568834.
Akademiförbundet SSR (2011). Policy för socialt förebyggande arbete. Hämtat den 8 november från
https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_socialtforebyggandearbete.pdf. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Brottsförebyggande rådet (2015a). Våld i nära relationer. Hämtat den 11 november 2015 från https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/vald-i-nara-relationer.html.
Brottsförebyggande rådet (2015b). Statistik. Hämtat den 13 november 2015 från http://statistik.bra.se/solwebb/action/anmalda/urval/sok.
Daniels, Björn (2014). Storsatsar mot våldet. Hämtat den 17 december 2015 från
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/dalarna/rattvik-satsar-i-arbetet-mot-relationsvald. Frenzel, Anna (2014). Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Garcia, Enrique (2004). Unreported cases of domestic violence against women: towards an epidemiology of social silence, tolerance, and inhibition. J Epidemiol Community Health, 58, 536-537. Doi: 10.1136/jech.2003.019604.
38
Garcia, Enriqe (2007). Perceived Neighborhood Social Disorder and Attitudes Toward Reporting Domestic Violence Against Women. Journal of Interpersonal Viloence, 22 (6), 737-752. Doi: 10.1177/0886260507300755.
Garcia, Enrique, García, Fernando & Lila, Marisol (2009). Public Responses to Intimate Partner Violence Against Women: The Influence of Perceived Severity and Personal Responsibility. The Spanish Journal of Psychology, 12 (2), 648-656.
Garcia, Enrique & Herrero, Juan (2006). Public Attitudes toward Reporting Partner Violence Against Women and Reporting Behavior. Journal of Marriage and Family, 68 (3), 759- 768.
Hogg, Michael A. & Vaughan, Graham M. (2008). Social Psychology (Upplaga 5). England : Pearson Education Limited.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2014). Grupp-psykologi: För skola, arbetsliv och fritid. Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsson, Marianne (2015). Våld i nära relation. Hämtat den 8 november 2015 från
http://www.valdmotnara.se/omvaldinararelation.4.2136eb0912f2ebfdf8e80008501.html. Modi, Monica N., Palmer, Sheallah & Armstrong, Alicia (2014). The Role of Violence
Against Women Act in Addressing Intimate Partner Violence: A Public Health Issue. Journal of women’s health, 23 (3), 253-259. Doi: 10.1089/jwh.2013.4387.
Nationalencyklopedin (2015). Konformitet. Hämtat den 17 december 2015 från http://www.ne.se.www.bibproxy.du.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konformitet Nationalencyklopedin (2015). Prevention. Hämtat den 8 november 2015 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/prevention.
Sandberg, Bo & Faugert, Sven (2012). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur AB. Statistiska centralbyrån (2013). Kommunfakta Rättvik. Hämtat den 28 december 2015 från
https://www.h5.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm.
Sturve, Irené (2015). Samordning av relationsvåld: ”Våga Hjälpa!”. Hämtat den 21 december 2015 från
http://www.rattvik.se/download/18.570f5ef114f56bb7e6ce7b2a/1440759350101/2015-06 03.pdf.
Sundström, Johan (2015). Rättvik satsar i arbetet mot relationsvåld. Hämtat den 7 december 2015 från http://www.svt.se/nyheter/regionalt/dalarna/rattvik-satsar-i-arbetet-mot-
39
Vedung, Evert (2008). Några traditionella utvärderingsmodeller. I Björn Blom, Lennart Nygren & Stefan Morén (red.), Utvärdering i socialt arbete. (s. 103-121). Stockholm: Natur och kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization (2015). Violence against Women: Global picture health response. Hämtat den 15 november 2015 från
http://www.who.int/reproductivehealth/publication/violence/VAW_infographic.pdf?ua=1. Yoshihama, Mieko, Ramakrishnan, Aparna, Hammock, Amy C. & Khaliq Mahmooda (2012).
Intimate Partner Violence Preventions Program in an Asian Immigrant Community: Integrating Theories, Data and Community. Violence Against Women, 18 (7), 763-783. Doi: 10.1177/1077801212455163.
Bilaga 1.
INVÅNARE I RÄTTVIKS KOMMUN
DIN RÖST ÄR VIKTIG
Hej!
Vi är två studenter, Amanda Tapper och Madelene Olsson vid Socionomprogrammet, Högskolan Dalarna som nu är inne på vår sista termin och därmed ska avsluta vår studietid med ett examensarbete. Examensarbetet behandlar ämnet våld i nära relationer i förhållande till kunskap om detta hos invånarna i Rättviks kommun.
Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning invånarna i Rättviks kommun känner till vad de ska göra när de kommer i kontakt med relationsvåld, hur invånarna erhållit kunskap om hur de ska agera samt om denna kunskap hade kunnat delges på annat sätt, Detta kommer att undersökas utifrån utskickade postenkäter till invånare i Rättviks kommun.
Din medverkan i studien är frivillig och dina svar kommer att hanteras med full sekretess. När uppgifterna sammanställs kommer det att göras på ett sådant sätt att enskilda personer inte kan identifieras. När studien är avslutad kommer allt material innehållande personuppgifter samt enskilda personers svar att förstöra± Studien kommer i sin helhet att publiceras i DiVA där du
som undersökningsdeltagare kan ta del av resultaten.
Denna studie utförs inom ramen för ett självständigt arbete, en C-uppsats. Det självständiga arbetet genomförs vid Högskolan Dalarna i Falun. Studien genomförs under handledning av Kari Jess, e-postadress kje@du.se, Fil dr i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.
Om du har frågor kring studien eller enkäten är du välkommen att vända dig till antingen Madelene Olsson, e-postadress h12madol@du.se eller Amanda Tapper, e- postadress h 12amata@du.se.
OBS! Svarskuvertet med enkäten postas senast onsdagen den 3 december
2015.
Med vänliga hälsningar,
Bilaga 3.
Fastställd av UFL och UFN 2008-12-17
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor
Preliminär projekttitel: ”Våld i nära relation - En mål- och bieffektutvärderingsstudie av ”Våga Hjälpa!”
Student/studenter: Amanda Tapper och Madelene Olsson Handledare: Kari Jess
Ja Tveksamt Nej
1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s. innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska funktionshinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroendeställning är patienter och elever)?
x
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
x
3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp
på forskningspersonerna?
x
4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?
x
5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
6 Avser du att behandla känsliga personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
Med känsliga personuppgifter avses, enligt Personuppgiftslagen (PuL), uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening
x
7 Avser du att behandla personuppgifter som avser lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
x