Förslag till utveckling och fortsatt forskning 29

Utifrån resultatet och tidigare forskning finns utvecklingsmöjligheter i att skapa bättre samverkan mellan första linjens chefer, ledning och läkare. Detta kan bidra till gynnsammare resultat och förbättring av det hälsofrämjande arbetet. Att läkarna också involveras mer i det hälsofrämjande arbetet är en annan utvecklingsmöjlighet, samt att tydliggöra vilket synsätt som föreligger hos dem i förhållande till det hälsofrämjande arbetet och hur det skulle kunna förbättras. Detta för att det hälsofrämjande perspektivet ska kunna förankras på

verksamhetsnivå genom att samtliga berörda verksamheter på sjukhuset är delaktiga i alla faser i utvecklingsarbetet. Eftersom linjecheferna upplevde en viss avsaknad av stöd från ledningsnivå och att resursfördelningen var svår att fördela bör även dessa områden ses över och arbetas vidare med då det har en viktig inverkan på hur följsamheten i det

hälsofrämjande konceptet är på sjukhuset i relation till anställda och patienter.

Samtliga förslag till vidare forskning inom området kan bidra till förklaringar till varför rådande förhållanden föreligger och tydliggöra vad som krävs för att kunna utveckla det hälsofrämjande sjukhuset.

REFERENSLISTA

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Arbetslivsinstitutet. (2006). Chef idag. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Arbetsmiljöverket. (2016). Första linjens chefer. Hämtad 2017-03-01, från

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/inspektioner-utredningar- och-kontroller/inspektion/aktuella-inspektioner/forsta-linjens-chefer/

Arneson, H., & Ekberg, K. (2005). Evaluation of empowerment processes in a workplace health promotion intervention based on learning in Sweden. Health Promotion

International, 20(4), 351-359. doi:10.1093/heapro/dai023

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Curtis, K., Tzannes, A., & Rudge, T. (2011). How to talk to doctors - a guide for effective

communication.(Report). International Nursing Review, 58(1), 13-20. doi: 10.1111/j.1466-7657.2010.00847.x

Dellve, L., Andreasson, J. & Jutengren, G. (2013). Hur kan stödresurser understödja hållbart ledarskap bland chefer i vården? Socialmedicinsk tidskrift, 90(6), 866-877.

Folkhälsomyndigheten. (2013). Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande

insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. Stockholm:

Folkhälsomyndigheten.

Fredin, S., Forsberg, B., & Allebeck, P. (2008). Hospitals in Stockholm should concentrate more on health promotion. A questionnaire shows a lot of activities but goals and guidelines are missing. Läkartidningen, 105(47), 3412-5.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187-190). Lund: Studentlitteratur.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing researsch: concepts, procedures and measures to acieve trustworthiness. Nurse Education

Today 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Heath, J., Johanson, W., & Blake, N. (2004). Healthy Work Environments: A Validation of the Literature. JONA: The Journal of Nursing Administration, 34(11), 524-530. doi: 10.1097/00005110-200411000-00009

Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare. (3. ed.) Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

Johnson, A., & Baum, F. (2001). Health promoting hospitals: A typology of different organizational approaches to health promotion. Health Promotion International,

16(3), 281-287. doi: https://doi.org/10.1093/heapro/16.3.281

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Landstinget i Uppsala län. (2016). HFS-team, arbetsbeskrivning. Hämtad 2017-04-02, från http://publikdocplus.lul.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b- 4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-253&docId=DocPlusSTYR-253 Lu, S., Kerr, D., & McKinlay, L. (2014). Bedside nursing handover: Patients' opinions.

International Journal of Nursing Practice, 20(5), 451-459. doi: 10.1111/ijn.12158

Lundman, B., & Graneheim, U. H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.

Mazzocato, P., Stenfors-Hayes, T., Von Thiele Schwarz, U., Hasson, H., & Nyström, M. (2016). Kaizen practice in healthcare: A qualitative analysis of hospital employees' suggestions for improvement. BMJ Open, 6(7), 1-9. doi: 10.1136/bmjopen-2016- 012256

Mckinlay, E., Plumridge, L., Mcbain, L., Mcleod, D., Pullon, S., & Brown. (2005). ”What sort of health promotion are you talkning about?”: a discourse analysis of the general parctitioners. Social Science & Medicine, 60(5), 1099-1106. doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2004.06.041

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (2016). Chefers syn på förbättringsarbete i

hälso- och sjukvården. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Naidoo, J. & Wills, J. (2009). Foundations for health promotion. (3rd ed.) Edinburgh: Elsevier.

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. (2014). Hälsofrämjande arbetsplats (HFA). Hämtad 2017-02-24, från http://www.hfsnatverket.se/sv/halsoframjande-arbetsplats Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. (u.å.a). Om HFS-nätverket - för en mer

hälsoorienterad hälso- och sjukvård. Hämtad 2017-03-10, från

http://www.hfsnatverket.se/sv/om-oss

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. (u.å.b). Det internationella HPH-nätverket. Hämtad 2017-05-03, från http://www.hfsnatverket.se/sv/internationella-hph- natverket

Orvik, A., Dellve, L., & Eriksson, A. (2013). Organisatorisk hälsa och värdebaserat ledarskap - Behovet av systemperspektiv för hållbar styrning och ledning av hälso- och

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Poland, B., Krupa, G., & McCall, D. (2009). Settings for Health Promotion: An Analytic Framework to Guide Intervention Design and Implementation. Health Promotion

Practice, 10(4), 505-516. doi: 10.1177/1524839909341025

Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan (2002/03:35). Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1 d3e/mal-for-folkhalsan

Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110

Rootman, I. (2001). Introduction to the book. I I. Rootman, M. Goodstadt, B. Hyndman, D. W. McQueen, L. Potvin, J. Springett & E. Ziglio (Red.), Evaluation in health

promotion. Principles and perspectives (s. 3-6). Copenhagen: WHO Regional

Publications, European Series, No. 92.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

Sivris, K.C., & Leka, S. (2015). Examples of Holistic Good Practices in Promoting and Protecting Mental Health in the Workplace: Current and Future Challenges. Safety

and Health at Work, 6(4), 295-304. doi: 10.1016/j.shaw.2015.07.002

Skagert, K., Ahlborg, G., Bergman, C., Dellve, L., & Hultberg, A. (2015). Hälsofrämjande i

praktiken: lättare sagt än gjort!. Göteborg: Institutet för stressmedicin.

Skagert, K., Dellve, L., & Ahlborg, G. (2012). A prospective study of managers’ turnover and health in a healthcare organization. Journal of Nursing Management, 20(7), 889- 899. doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01347.x

Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Stockholm: Socialstyrelsen.

Statens folkhälsoinstitut. (2005). En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Sveriges kommuner och landsting. (2013). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Tillgren, P., Ringsberg K-C., & Olander, E. (2014). Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. I Ringsberg, K. C. (red.), Health literacy: teori och praktik i

hälsofrämjande arbete. (1. uppl.), (s. 19-45). Lund: Studentlitteratur.

Vinnova. (2008). Ett arbetsmaterial för att stödja hälsofrämjande ledarskap och

medarbetarskap: att använda i det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet.

Vårdfokus. (2013). Misstag undviks om patienten är med vid överrapportering. Hämtad 2017-04-10, från https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2013/november/misstag- undviks-om-patienten-ar-med-vid-overrapporteringen/

West, Michael A., Guthrie, James P., Dawson, Jeremy F., Borrill, Carol S., & Carter, Matthew. (2006). Reducing patient mortality in hospitals: The role of human resource

management. Journal of Organizational Behavior, 27(7), 983-1002.

World Health Organization. (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. Geneva: World Health Organization.

World Health Organization. (1946). Constitution of the World Health Organization 1946. Hämtad 2017-02- 10 från:

BILAGA A - MISSIVBREV

Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter – och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.

Besöksadress: Drottninggatan 16 A Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

Besöksadress: Högskoleplan 2 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00

Webb: www.mdh.se/hvv E-post: hvv@mdh.se Org.nr: 2021002916

1 (1) Akademin för hälsa, vård och välfärd

2017-03-13

Missivbrev Hej!

Jag heter Jenni Cornelius och läser en kandidatexamen i folkhälsovetenskap på Mälardalens högskola. Jag gjorde min praktik hos Emma Algell, processledare för hälsofrämjande sjukhus och Anna Berg, arbetsmiljösamordnare för att följa hur lasarettet arbetar med hälsofrämjande frågor ur olika perspektiv. Just nu skriver jag mitt examensarbete som handlar om hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers uppfattning om det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. Detta är anledningen till att jag kontaktar Er med en förfrågan om att delta i en individuell intervju.

Frågeområden som kommer att beröras under intervjun är Er uppfattning om det hälsofrämjande arbetet som pågår på lasarettet samt hur Ni resonerar om förutsättningar och vidare utvecklingsmöjligheter. För att besvara studiens frågeställningar är Er uppfattning om det hälsofrämjande arbetet viktigt. Deltagande i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Era uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas till detta examensarbete. Uppgifterna kommer att förstöras efter att examensarbetet godkänts. I resultatet av studien kommer inte enskilda personers svar att kunna urskiljas. Ni som deltar i studien kommer att ha möjlighet att ta del av resultaten och får gärna använda det i Ert utvecklingsarbete.

Intervjun beräknas ta cirka 30-45 minuter och kommer att bandinspelas. Intervjuerna kommer att ske under perioden 13 mars – 24 mars 2017.

Med vänliga hälsningar

Jenni Cornelius, student Handledare: Maria Norfjord Zidar

Mail: jcs14002@student.mdh.se Mail: maria.norfjord.zidar@mdh.se

BILAGA B - INTERVJUGUIDE

Intervjuguide

Presentation

Om mig och uppsatsens syfte:

Jag gör min kandidatuppsats i folkhälsovetenskap. Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers uppfattning om det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus.

(Detta innefattar hela konceptet kring hälsofrämjande arbete dvs. både för patient, medarbetare och befolkning).

Konfidentialitet

• Deltagandet i studien är frivilligt och ni kan välja att avbryta under hela processens gång.

• Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och bevaras på så sätt att obehöriga inte skall få åtkomst till dem. Insamlat material kommer endast att användas för denna studie.

• Är det något annat ni undrar över?

• Fråga om samtycke till inspelning. Ja - Börja spela in.

Bakgrund

• Kan du berätta om din roll på arbetsplatsen (vad den innebär).

• Hur länge har du arbetat inom organisationen? (och/eller inom området). • Antal medarbetare som du ansvarar för?

• Ålder. • Kön. • Utbildning.

Inledande frågor

• Hur skulle du beskriva begreppet hälsan? (Helhetssyn). • Kan du berätta hur det är att arbeta på det här sjukhuset.

• Vad tänker du på när jag säger hälsofrämjande arbete? Kan du utveckla? (Olika delar som ingår). • Vad ingår i konceptet hälsofrämjande sjukhus?

Tema 1: Uppfattning

• På vilket sätt skulle du säga att sjukhuset arbetar hälsofrämjande? (Arbetsmiljöarbetet ingår). • Hur arbetar ni hälsofrämjande utifrån olika perspektiv?(Helhetssyn).

• Föreligger det något samarbete med andra enheter inom sjukhuset, eller med externa aktörer i koppling till det hälsofrämjande arbetet? Kan du utveckla? (t.ex. med myndigheter, kommunorganisationer, företag eller föreningar). (Tvärsektoriellt arbete).

Tema 2: Förutsättningar

• Vad skulle du beskriva som förutsättningar för att kunna åstadkomma en hälsofrämjande arbetsplats? • Vad upplever du som första linjens chef som motiverande faktorer att bedriva det hälsofrämjande

arbetet på sjukhuset?

• Anser du att det hälsofrämjande konceptet är tydligt på sjukhuset? Berätta mer. • Nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård? Vad innebär det?

• Använder ni några verktyg eller metoder för att skapa en mer hälsofrämjande arbetsplats? Kan du utveckla? (Kan fungera som stöd för utvecklingen av en mer hälsofrämjande arbetsplats). (Flera strategier).

Tema 3: Försvårande

• Vad skulle du beskriva som försvårande faktorer för att åstadkomma en hälsofrämjande arbetsplats? Skulle du kunna berätta hur du ser på…

• Hur ser du på organisationens betydelse för att bedriva hälsofrämjande arbetet på sjukhuset? • Kan du beskriva din roll i det hälsofrämjande arbete på sjukhuset. (Empowerment).

• Hur upplever du stödet från ledningen på sjukhuset?

• Kan du beskriva i vilken grad upplever dig ha inflytande i beslut som rör det hälsofrämjande arbetet på sjukhuset? (Delaktighet).

Tema 3: Utvecklingsmöjligheter

• Hur skulle du vilja utveckla det hälsofrämjande arbetet på sjukhuset? • Hur arbetar ni med likabehandling på sjukhuset? (Jämlikhet).

• Hur tänker ni kring långsiktighet, gällande det hälsofrämjande arbete på sjukhuset? (Vidmakthållande).

Uppsamlingsfrågor

• Finns det någonting ni skulle vilja tilläga kring det hälsofrämjande arbetet på sjukhuset? • Slutligen, har du något att tillägga om att vara första linjens chef på din arbetsplats?

Tack för din medverkan!

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00