Utifrån resultatet och tidigare forskning ser författaren att en utvecklingsmöjlighet kan vara att skapa samverkan mellan hälsoinspiratörer, både inom och utom kommunen, vilket skulle bidra till ökad kreativitet och utveckling. En annan utvecklingsmöjlighet kan vara att
hälsoinspiratörerna arbetar mer med det salutogena perspektivet, exempelvis genom att hela arbetslaget diskuterar och arbetar med vad som bidrar till hälsa på arbetsplatsen genom att identifiera och förstärka friskfaktorer.
Eftersom denna studie visar att hälsoinspiratörerna känner saknat stöd från medarbetarna anser författaren att kommunen borde arbeta vidare med detta, då det är viktigt att studera både medarbetarnas och inspiratörernas perspektiv på hälsoinspiratörskonceptet. Utifrån denna reflektion är ett förslag till fortsatt forskning att få ett medarbetarperspektiv på upplevelsen av inspiratörernas arbete ute i verksamheten.
En annan utvecklingsmöjlighet skulle också vara att materialet som framkommit i denna studie kan användas som underlag till att även göra en kvantitativ studie. Om en sådan studie skulle göras torde alla hälsoinspiratörer kunna delta, vilket skulle bidra till att resultatet blir giltigt för hela kommunen.
7
SLUTSATSER
Resultatet visar att hälsoinspiratörerna utför en mängd olika aktiviteter i det hälsofrämjande arbetet som både innefattar fysiska och psykosociala insatser. Insatserna är riktade både mot individ- och gruppnivå. Inspiratörerna anser att det både är små och stora insatser som bidrar till hälsa på arbetsplatsen. De upplevde stöd från chefer i genomförande av aktiviteter och idéer, dock upplevde majoriteten att stöd från medarbetarna saknades men att
medarbetarna var positiva till insatser när de väl deltog. Inspiratörerna motiverades av att de genom sina hälsoinspiratörsuppdrag får bidra till gemenskap och glädje i arbetsgruppen. Motivation visade sig även genom att inspiratörerna hade flera förslag på
utvecklingsmöjligheter.
Insatserna som hälsoinspiratörerna gör bidrar till bättre sammanhållning och arbetsklimat. Stöd och motivation är viktiga faktorer för att inspiratörerna ska uppnå känslan av
27
meningsfullhet i det hälsofrämjande arbetet. Beröm och engagemang från chefer och medarbetarna bidrar till känslan av att det de gör är viktigt och uppskattat.
28
REFERENSLISTA
Addley, K., McQuillan, P., & Ruddle, M. (2001). Creating healthy workplaces in Northern Ireland: Evaluation of a lifestyle and physical activity assessment programme. Society
of Occuptional Medicine, 51(7), 439-449. doi: 10.1093/occmed/51.7.439
Andersson, G., & Ljusenius, T. (2012) Handbok för hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU Idrottsböcker
Andersson, S.I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur Antonovsky, A. (2005). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och kultur
Arbetsmiljöverket (2001a). Arbetsmiljölagen (1977:1160). Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 2015-03-19 från: https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977- 1160/#K1
Arbetsmiljöverket (2001b). Systematiskt arbetsmiljöarbete - arbetsmiljöverkets föreskrifter
om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 2015-05-09 från:
http://www.av.se/dokument/afs/AFS2001_01.pdf
Arneson, H., & Ekberg, K. (2005). Evaluation of empowerment processes in a workplace health promotion intervention based on learning in Sweden. Health Promotion
International, 20(4), 351-359. doi:10.1093/heapro/dai023
Askheim, O.P., & Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups Axelsson, R. & Axelsson, S. (2007). Folkhälsa i samverkan: mellan professioner,
organisationer och samhällssektorer. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Chu, C., Creucker, G., Harris, N., Stitzel, A., Gan, X., Gu, X., & Dwayer, S. (2000). Health promoting workplaces - international settings development. Health Promotion
International, 15(2), 155-167. doi: 10.1093/heapro/15.2.155
Conrad, C., & Tangen, H. (2009) Skapa och bygga hälsa på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur
DeJoy, D.M., & Wilson, M.G. (2003). Organizational health promotion: Broadening the horizon of workplace health promotion. American Journal of Health Promotion, 17(5), 337-341. doi: 10.4278/0890-1171-17.5.337
29
Dellve, L., Skagert, K., & Vilhelmsson, R. (2007). Leadership in workplace health promotion projects: 1- and 2-years effects on long-term work attendance. European Journal of
Public Health, 17(5), 471-476. doi: 10.1093/eurpub/ckm004
Giorgi, G., Ando, M., Arenas, A., Shoss, M.K., & Leon-Peres, J.M. (2013). Exploring personal and organizational determinants of workplace bullying and its prevalence in a
Japanese sample. Psychology of Violence, 3(2), 158-197. doi: 10.1037/a0028049 Graeser. S. (2011). Salutogenic factors for mental health promotion in work settings and
Organizations. International Review of Psychiatry, 23(6). doi: 10.3109/09540261.2011.637909
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187-190). Lund: Studentlitteratur
Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur
Hassmén, P., Hassmén, N., & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Falköping: Natur och Kultur Hedegaard Hein, H. (2012) Motivation- Motivationsteorier & praktisk tillämpning. Malmö:
Liber
Herzberg, F., Mausner, B, & Bloch Snyderman, B. (2003). The Motivation to Work. Transaction Publishers: New Brunswick
Huddleston, P. (2014). Healthy Work Environment Framework Within an Acute Care
Setting. Journal of Theory Construction & Testing, 18(2), 50-54. Hämtad 2015-03-18 från:
http://eds.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=4e9da816- fd96-4c77-9b47-ec2d6b9f4d13%40sessionmgr4001&vid=5&hid=4103
Karlqvist, L., Leijon, O., & Härenstam, A. (2003). Physical demands in working life and individual physical capacity. European Journal of Applied Physiology, 89(6), 536- 547. doi: 10.1007/s00421-003-0832-4
Kobau, R., Seligman, M.P., Peterson, C., Diener, E., Zack, M.M., Chapman, D., & Thompson, W. (2011). Mental health promotion in public health: perspectives and strategies from positive psychology. American Journal of Public Health, 101(8), 1-9.
doi:10.2105/AJPH.2010.300083
30
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, R., Ljungblad, C., Sandmark, H., & Åkerlind, I. (2014). Workplace health promotion and employee health in Swedish municipal social care organizations. Journal of
Public Health, 22(3), 235-244. doi: 10.1007/s10389-014-0616-9
Naidoo, J., & Wills, J. (2009). Foundations for Health Promotion. Storbritannien: Bailliére Tindall
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber
Robroek, S.J.W., Bredt, F., & Burdorf, A. (2007). The (cost-) effectiveness of an individually tailored long-term worksite health promotion programme on physical activity and nutrition: design of a pragmatic cluster randomised controlled trial. BMC Public
Health, 7. doi: 10.1186/1471-2458-7-259
Robroek S.J.W, Van de Vathorst, S., Hilhorst, M.T., & Burdorf, A. (2012). Moral issues in workplace health promotion. International Archives of Occupational and
Environmental Health, 85(3), 327-331. doi: 10.1007/s00420-011-0675-y
Socialdepartementet. (2007). En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2015-04-06 från:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf Socialdepartementet. (2002). Mäl för folkhälsan (2002/03:35). Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad 2015-04-06 från:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Lokalt och regionalt folkhälsoarbete – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Statens folkhälsoinstitut: Stockholm. Hämtad 2015-06-04 från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12712/R2011-32- lokalt-och-regionalt-folkhalsoarbete-kunskapsunderlag-for-fhpr-2010.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Målområde 1 – Delaktighet och inflytande i samhället. Statens folkhälsoinstitut: Stockholm. Hämtad 2015-05-11 från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12709/R2011-31-Delaktighet-och- inflytande-i-samhallet-Kunskapsunderlag-for-FHPR-2010.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2010c). Målområde 4 – Hälsa i arbetslivet. Statens folkhälsoinstitut: Stockholm. Hämtad 2015-05-11 från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12593/R2011-03-Halsa-i- arbetslivet.pdf
31
Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2015-04-06 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
WMA Declaration of Helsinki. (2013). Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. World Medical Journal, 59(5), 199-202. Hämtad 2015-05-20 från: http://eds.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=1efb9b4c- e1f8-4e6b-9c9c-b1449b13b4ab%40sessionmgr4001&vid=16&hid=4102
World Health Organization. (1946). Constitution of the World Health Organization 1946. Hämtad 2015-05-10 från:
http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf?ua=1 World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion First
International Conference on Health Promotion. Köpenhamn: WHO Regional Office
for Europe for the World Health Organization. Hämtad 2015-05-10 från: http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
BILAGA A - MISSIVBREV
HejJag heter Ida Sander och studerar på folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag går sista terminen och ska nu skriva ett examensarbete inom hälsa i arbetslivet. Jag har valt att göra en underökning om hälsoinspiratörer inom Ludvika kommun. Syftet med studien är att undersöka hälsoinspiratörers upplevelser av stöd och motivation i det hälsofrämjande arbetet.
Jag planerar att göra sju individuella intervjuer mellan den 20-23 april, vilka kommer att ta cirka 30-60 minuter vardera. Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan analyseras till ett gemensamt resultat. Materialet från intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att personuppgifterna behandlas med sekretess och att endast jag har tillgång till materialet. Materialet kommer endast att användas till denna studie för att sedan raderas vid studiens slut. Deltagandet i denna undersökning är frivilligt och ni kan när som helt avbryta er medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras under arbetstid på respektive arbetsplats.
Examensarbetet planeras att vara klart i juni 2015. Resultatet av studien kommer att presenteras i min examensuppsats som kommer att publiceras i en elektronisk databas på Mälardalens högskola.
Har ni frågor angående undersökningen får ni gärna höra av er till mig. Tack på förhand för din medverkan!
Hälsningar Ida Sander 12345678@student.mdh.se
BILAGA B - INTERVJUGUIDE
Berätta vem jag är…Informera om de etiska principerna (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet).
Intervjun kommer ta ca 30-60 minuter. Får jag spela in intervjun?
Syftet med denna studie är att undersöka hälsoinspiratörers upplevelser av stöd och motivation i det hälsofrämjande arbetet.
Bakgrund
- Kan du berätta varför du har åtagit dig uppdraget att vara hälsoinspiratör på din arbetsplats? - Hur länge har du arbetat som hälsoinspiratör?
Tema 1. ”Hur arbetar en hälsoinspiratör med hälsofrämjande insatser”
- Kan du berätta vad du som hälsoinspiratör gör, alltså vilka dina åtaganden är? - Kan du berätta på vilket sätt du bidra till att förbättra hälsan hos dina medarbetare? - Upplever du att det gör är viktigt? Kan du utveckla?
Tema 2. ”Vad upplever hälsoinspiratörer som motiverande faktorer i arbetet med hälsofrämjande
insatser?”
- Berätta hur det kom sig att just du blev hälsoinspiratör på din arbetsplats? - Har du några förslag på utvecklingsmöjligheter inom hälsoinspiratörsområdet?
- Kan du berätta vad du tror motiverar dina medarbetare till insatser som främjar deras hälsa?
Tema 3. ”Hur upplever hälsoinspiratörer stöd från chefer?”
- Kan du beskriva i vilken utsträckning du upplever att du får stöd från chefer för att arbeta hälsofrämjande (alltså, det som ingår i dina uppgifter som hälsoinspiratör)?
- Kan du beskriva i vilken utsträckning du upplever att din chef tycker att det du gör är viktigt? - Känner du att tid finns till att arbeta med dina åtaganden som ingår i hälsoinspiratörens
uppdrag? Utveckla?
- Kan du beskriva i vilken utsträckning du upplever att du får vara delaktig i beslut som rör hälsofrågor på din arbetsplats?
Tema 4. ”Hur upplever hälsoinspiratörer stöd från medarbetare?”
- Kan du beskriva i vilket utsträckning du upplever att du får stöd från dina kollegor för att jobba hälsofrämjande (alltså, det som ingår i dina uppgifter som hälsoinspiratör)? - Upplever du att dina medarbetare uppskattar det du gör som hälsoinspiratör? Kan du
utveckla?
Tema 3 och 4.
- Finns det något som skulle kunna bidra till att ge dig mer stöd i att arbeta hälsofrämjande? Ex. utbildning, mer tid, större engagemang från medarbetare el chefer
Slutligen, har du något att tillägga om att vara hälsoinspiratör på din arbetsplats?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00