Fortsatt forskning och utveckling gällande hur småbarnsföräldrar får ihop livspusslet med arbetsliv och familjeliv anses vara av vikt. Ämnesområdet blir allt mer aktuellt för sin tid och därav kan fortsatt forskning föra fram ytterligare kunskap kring området och varför
ämnesområdet är av vikt att belysa. Det finns gott om evidensbaserad forskning angående stress i arbetslivet men inte i relation till familjelivet och balansen däremellan.
Genom att utveckla mer evidensbaserad kunskap kring ämnet och åtgärder är det möjligt att förebygga och främja hälsan både på arbetsplatsen och i familjelivet. Fortsatt forskning om vilka insatser som kan främja en god balans är av vikt och av intresse. Att uppmärksamma ämnesområdet ökar chanserna att nå alla i samhället och öka förståelsen/vikten för en balans mellan familjeliv och arbetsliv vilket i sin tur kan främja hälsan hos individen och därmed folkhälsan. Om stressen fortsätter att öka och obalansen mellan arbetslivet och familjelivet
blir allt större utan att åtgärder sätts in i tid finns det en risk för en markant nedgång av folkhälsan.
Genom att tillåta flexiblare arbetstider på arbetsplatsen kan såväl arbetsgivare som arbetstagare gynnas i den mån att stress reduceras vilket i sin tur även kan gynna
arbetsplatsens produktivitet. Att ha medarbetare som upplever arbetsplatsen som god kan det tillföra god stämning, bättre samarbete och bättre effektivitet. Arbetsgivaren har därmed en viktig roll när det kommer till att skapa en hälsofrämjande arbetsplats som kan utjämna balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Utöver detta är det viktigt att familjer har möjlighet att få stöd från samhället exempelvis i form av stödgrupper, barnpassning med mera för att på så sätt stärka det sociala skyddsnätet och det sociala stödet.
REFERENSLISTA
Albin, M. (2014). Arbetsrelaterade sjukdomar – en översikt. I E. Holmström & K. Ohlsson (Red.), Människan i arbetslivet (s. 171–198). Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Arbetsmiljöverket. (2018). Gränslöst arbete – En forskarantologi om
arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Hämtad 2018-05-3, från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete- en-forskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost- arbetsliv_rap2018_1.pdf
Berggren, T., & Weman, K. (2010). Psykosocialarbetsmiljö och hälsa. I L. Hallberg (Red.), Hälsa & Livsstil (sid. 261–274). Lund: Studentlitteratur.
Borg, C., Hallberg, I., & Blomqvist, k. (2006). Life satisfaction among older people (65+) with reduced self-care capacity: the relationship to social, health and financial aspects. Journal of Clinical Nursing, 15(5), 607–618. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01375.x Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Christensen, P. (2004). The health-promoting family: a conceptual framework for future research. Social Science & Medicine, 59(2), 377–387. Doi:
10.1016/j.socscimed.2003.10.021
Eek, F., & Azmon, A. (2013). Attitude and flexibility are the most important work place factors for working parents’ mental wellbeing, stress, and work engagement. Scandinavian Journal of Public Health, 41(7), 692–705. Doi:
10.1177/1403494813491167
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107–115. doi:10.1111/j.1365-2648.2
Feskanich, D., Hastrup, J., Marshall, J., Colditz, G., Stampfer, M., Willett, W., & Kawachi, I.
(2002). Stress and suicide in the nurse’s health study. Journal of Epidemiology and
Community Health, 56(2), 95–98. Doi: 10.1136/jech.56.2.95
Forte. (2015). Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Hämtad 2018-03-22, från
https://forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv-sammanfattning.pdf
Försäkringskassan. (2013). De jämställda föräldrarna – Vad ökar sannolikheten för ett
jämställt föräldrarpenninguttag?. Hämtad 2018-04-05, från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/8ec6c929-6f18-4e81-831f-
cd4dbbaca98e/socialforsakringsrapport_2013_08.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2016). Sjukskrivningar på grund av anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress ökar mest. Hämtad 2018-03-22, från
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LYixDsIwDAW_hSFzitjYKsQPwFJ1iSxi FZPmJYrd8PtkYLnTnV_94ldQl41MCmgfvXxf-
VrJ3u58md10KzCGPe_hwVoLVDq7qTZW_StzjLwTImOcHPRzJE1NOgQbtVDSQGY 1X9N8-gHXg5Tl/
García-Izquierdo,M.,& Ríos-Rísquez, M. (2012). The relationship between psychosocial job stress and burnout in emergency departments: An exploratory study. Nursing Outlook, 60(5), 322-329. Doi: 10.1016/j.outlook.2012.02.002
Haar, J., Russo, M., Suñe, A., & Ollier-Malaterre, A. (2014). Outcomes of work-life balance on job satisfaction, life satisfaction and mental health: A study across seven cultures. Journal of Vocational Behavior, 85(3), 361–373. Doi: 10.1016/j.jvb.2014.08.010 Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. (3. uppl.). Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
Karasek, R. A., & Theorell, T. (1990). Healthy work- stress productivity and the reconstruction of working life. New York: Basics Books.
Karanika-Murray, M., & Weyman, A. (2013). Optimising workplace interventions for health and well-being. International Journal of Workplace Health Management, 6(2), 104– 117. Doi: 10.1108/IJWHM-11-2011-0024
Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2010). Psykologi i organisation och ledning. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann., S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lindwall, M., & Johnson, U. (2010). Fysisk aktivitet och psykologisk hälsa. I L. Hallberg (Red.), Hälsa & Livsstil (sid. 173–186). Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, C., Granström, F., Dellve, L., & Åkerlind, I. (2014). Workplace health promotion and working conditions as determinants of employee health. International Journal of Workplace Health Management, 7(2), 89–104. Doi: 10.1108/IJWHM-02-2013-0003 Melchior, M., Berkman, L., Niedhammer, I., Zins, M., & Goldberg, M. (2007). The mental
health effects of multiple work and family demands. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 42(7), 573–582. Doi: 10.1007/s00127-007-0203-2 Naidoo, J., & Wills, J. (2009). Foundations for Health Promotion. (3rd ed.) Edinburgh:
Elsevier.
Olsson, E., & Sundh, M. (2018). Perception of time in relation to work and private life among Swedish social workers – the temporal clash between the organisation and the
individual. European Journal of Social Work, 1–12. Doi: 10.1080/13691457.2018.1423549
Orth-Gomér, K. (1979). Ischemic heart disease and psychological stress in Stockholm and New York. Journal of Psychosomatic Research, 23(3), 165–173. Doi: 10.1016/0022- 3999(79)90001-1
Orth-Gomér, K., Schneiderman, N., Wang, H., Walldin, C., Blom, M., & Jernberg, T. (2009). Stress reduction prolongs life in women with coronary disease – The Stockholm women’s intervention trial for coronary heart disease. Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes, 2(1), 25–32. Doi: 10.1161/CIRCOUTCOMES.108.812859 Pellmer, K., Wrammer, B., & Wrammer, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap.
Stockholm: Liber.
Regeringen. (2013). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd – en vinst för alla. Hämtad 2018-03-23, från
http://www.regeringen.se/49bbd2/contentassets/65737a08c78f4c3cbc5818b2a4c29 490/nationell-strategi-for-ett-for-ett-utvecklat-foraldrastod---en-vinst-for-alla- s2013.010
Regeringen. (2015). Regeringen tar krafttag för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Hämtad 2018-04-06, från
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/09/regeringen-tar-krafttag-for- okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro/
Regeringen. (2017). Satsning på forskning om framtidens arbetsmarknad och arbetsrelaterad hälsa. Hämtad 2018-03-21, från
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/05/satsning-pa-forskning-om- framtidens-arbetsmarknad-och-arbetsrelaterad-ohalsa/
Richmond, C., & Ross, N. (2008). Social support, material circumstance and health behaviour: Influences on health in first nation and inuit communities of Canada. Social Science & Medicine, 67(9), 1423–1433. Doi: 10.1016/j.socscimed.2008.06.028 Stansfeld, S., Shipley, M., Head, J., Fuhrer, R., & Kivimaki, M. (2013). Work characteristics
and personal social support as determinants of subjective well-being. PLoS ONE, 8(11). Doi: 10.1371/journal.pone.0081115
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization. (1986). Ottawa charter for health promotion. Hämtad 2018-03- 22, från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pd f
World Health Organization. (1998). Health promotion glossary. Geneva: World Health Organization.
World Health Organization. (2008). Closing the gap in a generation. Geneva: World Health. World Health Organization (2013). Health 2020: A European policy framework and
BILAGA A; MISSIVBREV
Hej!
Mitt namn är Linnea Lindgren och studerar för nuvarande min sista termin på
folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag ska skriva ett examensarbete vars syfte är att undersöka hur småbarnsföräldrar får ihop livspusslet med arbetsliv och familjeliv.
Du har blivit utvald till denna studie på grund av att du är en småbarnsförälder i arbete och jag anser att just dina upplevelser och tankar kan vara betydelsefulla för denna studie. Denna intervju förväntas ta cirka 20 minuter och kommer att spelas in. Denna intervju är
individuell och kommer att ske mellan intervjuaren och respondenten vid ett tillfälle. Du som respondent kan välja att avbryta intervjun när du vill. Ytterligare kommer ditt deltagande vara anonymt och dina personuppgifter kommer att kodas vid överföring från ljudfil till text, efter överföringen kommer ljudfilen att raderas. Det material som lämnas in kommer endast att nyttjas under studiens syfte och inga obehöriga kommer att kunna ta del av dina svar. Examensarbetet syftar till att öka kunskapen om stress i arbetslivet och vikten av en god balans mellan arbetsliv och familjeliv. Examensarbetet förväntas vara klart i maj 2018 och kommer då att publiceras i databasen Diva på Mälardalens högskola.
Vid övriga frågor kan du kontakta Linnea Lindgren, lln15002@student.mdh.se , 0707141592.
Med vänlig hälsning Linnea Lindgren
Folkhälsovetenskapliga programmet
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV). Mälardalens högskola 2018-03-19
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
Bakgrund
1. Hur gammal är du?
2. Vad har du för utbildningsnivå (Förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning, efter gymnasial utbildning)
3. Vad är ditt civilstånd? (Om individen har partner, arbetar hen och i så fall i vilken omfattning?)
4. Hur många barn har du? (Ålder?) 5. Hur definierar du hälsa?
6. Vad arbetar du inom?
7. I vilken omfattning arbetar du? (Ex. Heltid, 75 % med mera.) Tema 1 – Småbarnsföräldrars arbetssituation
1. Hur upplever du din nuvarande arbetssituation ut?
2. Vad tycker du är bäst/sämst om när det gäller ditt arbete i relation till ditt familjeliv? 3. Har du några knep/strategier för att få arbetssituationen att gå ihop med familjelivet? 4. Vilka faktorer kan främja/underlätta din arbetssituation (ex gå ner i arbetstid)? Tema 2 – Småbarnsföräldrars familjeliv
1. Hur upplever du ditt familjeliv?
2. Vilka direkta effekter fick barn på ditt liv?
3. Vilka saker upplevs som mest stressande inom ditt familjeliv (Ex. hämtning/lämning på dagis)
4. Vilka faktorer skulle kunna främja/underlätta ditt familjeliv (Ex. Städhjälp, beställa hem mat online, barnpassning med mera).
(Om partner är involverad)
5. Hur fördelar du och din partner arbetsuppgifter i hemmet?
6. Hur fördelade du och din partner på föräldraledigheten i procent/antal månader. 7. Hur har ni fördelat vård av sjukt barn?
Tema 3 – Småbarnsföräldrars hälsa relaterat till arbetsliv och familjeliv. 1. Vad anser du vara en hälsosam arbetssituation (följdfråga, anser du att du har en
hälsosam arbetssituation?
2. Upplever du att din nuvarande arbetssituation påverkar din hälsa? 3. Upplever du att din nuvarande arbetssituation påverkar ditt familjeliv? 4. Vad anser du vara ett gott familjeliv? (följdfråga, anser du att du har ett gott
familjeliv?)
5. Hur skulle en bättre arbetssituation förbättra ditt familjeliv och vice versa?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00