Förslag till vidare forskning

Framtida forskning skulle kunna börja inkludera gymnasieskolor på samma plan som den tidigare har inkluderat grundskolor och universitet.

Annan fortsatt forskning skulle också kunna vara att fokusera på vilken effekt e-medier såsom e-böcker faktiskt har på undervisning av gymnasieelever. Även forskning gällande hur man skulle kunna göra e-medier mer tillgängliga för gymnasieskolorna skulle kunna göras då den ekonomiska biten är ett stort hinder för många gymnasieskolor när det kommer till att försöka lägga till e-medier i deras samlingar. Utifrån den tidigare forskning vi presenterat (se punkt 4) kan vi konstatera att fortsatt forskning även kan inkludera vidare undersökningar kring barns preferenser gällande digitala och fysiska böcker, såväl i skolan som i hemmet. Det som skulle vara intressant är att undersöka detta i alla åldrar och olika typer av skolor.

9. Slutsats

Det vi är ute efter i detta stycket är att komma fram till frågan; har vår undersökning svarat på våra frågeställningar och löste vi problemformuleringarna? Vår första frågeställning som går att väva samman med en av våra problemformuleringar var “Hur tydliga är riktlinjerna för digitala resurser på gymnasiebibliotek?” och detta tycker vi har blivit besvarat någorlunda klart i vår undersökning. Vi kan konstatera det inte finns särskilt tydliga riktlinjer gällande digitala resurser och e-medier på gymnasiebibliotek. Många skolor vi intervjuade hade handlingsplaner och medieplaner via kommun eller stad men i dessa nämndes inte e-medier och e-böcker i större utsträckning eller överhuvudtaget. Detta tycker vi är något som måste arbetas fram då vårt samhälle blir allt mer digitaliserat och gymnasiebiblioteken måste anpassa sig för att inte bli lämnade kvar. På grund av att det inte verkar finnas tydliga riktlinjer gällande e-medier har skolorna därmed inga sådana att följa, vilket relaterar till vår andra frågeställning, nämligen “Hur används riktlinjer gällande e-medier?”.

Det som några av respondenterna istället följde var antingen ett slags behovssystem eller så hänvisade de helt enkelt eleverna som vill använda sig av e-böcker till det lokala stadsbiblioteket.

Det sistnämnda leder till vår tredje frågeställning om hur riktlinjerna kring e-medier faktiskt används i praktiken. Eftersom det inte finns tydliga riktlinjer kring e-medier används inte någon riktlinje överhuvudtaget. Det som är intressant är hur respondenterna istället poängterade att de använder andra typer av direktiv utöver bibliotekslagen och skollagen som berör e-medier, men inget som kan beskrivas eller tituleras som riktlinjer. Även här är det tidigare exemplet på hur det finns en policy i skola C, A, och B att hänvisa eleverna till stadsbiblioteket vid lån av skönlitterära e-böcker relevant.

Gymnasiebibliotekens syn på e-medier och specifikt e-böcker var relativt olika och varierande. Skola D, E och F var mer positiva än skola A, B och C men det måste också nämnas att skola D, E och F svarade på

många av frågorna i intervjun utifrån ett skönlitterärt perspektiv och skola A, B och C svarade med fokus på läromedel och kurslitteratur. Det som går att sammanställa är att gymnasieskolorna inte kan eller vill ha en positiv syn på e-boken på grund av svalt intresse från eleverna.

Eftersom intresset är på den nivån hanterade gymnasiebiblioteken det genom att agera neutralt och inte aktivt arbeta för att e-böcker ska tillhöra dess samlingar.

Sammanfattning

Denna uppsats skrevs i syftet att undersöka hur det ser ut med riktlinjer för e-böcker i de svenska gymnasiebiblioteken. Idén till undersökningen föddes när vi först intresserade oss för hur det såg ut gällande digitala resurser på skolbibliotek och vad som måste finnas enligt potentiella riktlinjer. Undersökningens problemformuleringar var bristen på tydliga allmänna riktlinjer gällande e-medier på gymnasiebibliotek och den stora bristen på forskning om gymnasiebibliotek men även att personal på gymnasiebibliotek inte visat intresserade för e-böcker som e-medier.

Syftet med undersökningen var att undersöka om det faktiskt finns tydliga riktlinjer gällande e-medier för gymnasiebibliotek som allmänheten kanske inte känner till, samt ifall de potentiella riktlinjerna följs och hur gymnasiebibliotek ser på e-medier i deras bibliotek. Våra frågeställningar var “Hur tydliga är riktlinjerna för digitala resurser på gymnasiebibliotek?”, “Hur används riktlinjer gällande e-medier?” och

“Hur ser gymnasiebibliotekarier på e-medier som en resurs på deras gymnasiebibliotek?”.

I undersökningen har vi använt oss av Michael Bucklands tillgänglighetsteori från boken ​Information and Information Systems (1991). I sin teori utgår Buckland från sex olika barriärer; identifikation, tillgänglighet, kostnad för användaren, kostnad för tillhandahållande, förståelse och kognitiv tillgång, och godtagbarhet. I undersökningen använder vi oss av semistrukturella intervjuer som bokades via telefon och mejl. Vi begränsade oss till sex intervjuer på grund av tidsbrist och svalt intresse från potentiella respondenter. Materialet vi använt oss av är artiklar som undersöker e-böcker i skolmiljöer. Tyvärr hittade vi endast en svensk källa som vi ansåg vara relevant för vår undersökning, därför är resterande källor tagna från USA. Detta eftersom det inte fanns mycket tidigare forskning i Sverige om det ämne vi valt att undersöka.

Resultatet från vår undersökning visade att det ser väldigt olika ut på varje gymnasieskola men att det finns en gemensam nämnare skolorna sinsemellan. Den gemensamma nämnaren var att eftersom

gymnasieskolorna inte har e-böcker i sitt sortiment så följer de inte någon riktlinje för dem. Det som dock noterades var att de inte har skönlitterära e-böcker men det förekommer digital facklitteratur inom vissa ämnen. Det vi analyserat baserat på undersökningens resultat visar att det är riktlinjerna och varje gymnasiebibliotek som avgör elevernas behov, vilket känns som ett naturligt val. Eftersom riktlinjerna inte finns har varje gymnasiebibliotek fokuserat på vad de tror är nödvändigt för elevernas utbildning. Vi har tolkat detta som att e-boken inte är ett behov och definitivt inte tillräckligt positivt etablerad ännu för att vara övertygande som ett pedagogiskt hjälpmedel. Vi kunde utifrån vår slutsats svara på våra frågeställningar där det konstaterades att det inte finns tydliga riktlinjer för något av respondenternas gymnasiebibliotek och att det istället används ett behovsanpassat arbetssätt när det kommer till inköp till samlingen, vilket på varje skola skedde på olika sätt beroende på vad för typ av gymnasieskola det är och vad för gymnasieprogram eleverna studerar. Majoriteten av gymnasiebiblioteken är trots avsaknaden av e-böcker positivt inställda till en framtid där e-böckerna finns integrerade med den fysiska samlingen men att det kommer kräva en ändring i de riktlinjer som finns från både kommun och högre ämbeten för att det ska bli verklighet.

11. Referenslista

Opublicerat material

Intervju “Margit”, 13/5 2019, 45 minuter, Skola A Intervju “Lena”, 14/5 2019, 31 minuter, Skola B Intervju “Nadia”, 13/5 2019, 26 minuter, Skola C Intervju “Nisse”, 14/5 2019, 15 minuter, Skola D Intervju “Sofie”, 13/5 2019, 19 minuter, Skola E Intervju “Tomas”, 20/5 2019, 24 minuter, Skola F

Publicerat material

Acedo, S., & Leverkus, C. (2014). UPDATES ON EBOOKS:

Challenges & changes. ​Knowledge Quest, 43​(1), 44-52.

Bibliotekslag (​SFS 2017:768​)​. Hämtad från Riksdagens webbplats:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattnin gssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801

Buckland, M. (1991). ​Information and information systems​. Westport:

Greenwood Publishing Group, Inc.

Dobler, E. (2015). E-textbooks: A Personalized Learning Experience or a Digital Distraction? ​Journal of Adolescent & Adult Literacy, ​58​(6), 482-491.

Encyclopædia Britannica. ​(2019). E-book​. Hämtad 2019-05-22 från URL: ​https://www.britannica.com/technology/e-book

IFLA. (2019). ​About IFLA​. Hämtad 2019-05-20 från https://www.ifla.org/about

IFLA. (2015). ​IFLA School Library Guidelines, 2nd edition.. ​Hämtad från URL: ​https://www.ifla.org/publications/node/9512

Kungliga Biblioteket (2016). ​Skolbiblioteket - hur ser det ut?

Stockholm: Kungliga Biblioteket.

Limberg, L., & Lundh, A. (2013). ​Skolbibliotekets roller i förändrade landskap : En forskningsantologi​. Lund: BTJ förlag

McVicker, C. (2017). Last child in the library?: A survey of use of E-books versus traditional books.​ Children & Libraries, 15​(4), 4-7.

Paganelli, A., & Houston, C. (2013). School library eBook providers and spanish language equity: An analysis of eBook collections available to school libraries. ​School Libraries Worldwide, 19​(1), 100-113.

Rothman, A. (2017). E-BOOKS IN PUBLIC SCHOOL LIBRARIES:

Are we there yet? ​Knowledge Quest, 45​(5), 30-37

Skolverket. (2011). ​Läroplan för gymnasieskolan​. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-progra m-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Svenska Unescorådet. (2018). ​Svenska Unescorådet​. Hämtad 2019-05-20 från URL:

https://www.unesco.se/om-oss/svenska-unescoradet/

Thomas, B. (2013). ​Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek : En skolbibliotekspolitisk översikt​. Stockholm: Svensk biblioteksförening.

Unesco. (2006). ​Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest.

Hämtad från

http://www.unesco.se/?infomat=unescos-folkbiblioteks-och-skolbibliote ksmanifest

Vetenskapsrådet. (2002). ​Framtiden för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning​. Stockholm: vetenskapsrådet.

Tillgänglig: ​http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Växjö kommun. (2016). Biblioteksplan för Växjö kommun​. Hämtad från URL:

https://vaxjo.se/sidor/politik-och-demokrati/allmanna-handlingar-och-sty rande-dokument/regler-taxor-och-styrande-dokument/styrande-dokumen t/ovriga.html

Wallin, B. (2019). ​Selling and lending e-books: Changes in the Swedish literary field ​(Doktorsavhandling, Skrifter från Valfrid, ​1103-6990​).

Borås: Högskolan i Borås Tillgänglig:

http://hb.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1260931&dswi d=-2069

Bilagor

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

● Innan vi börjar, är det någon funderingar du har?

● Hur länge har du arbetat som bibliotekarie?

● Hur länge har du arbetat som skolbibliotekarie på denna skola?

Har ni e-medier?

- Om nej, förklara varför.

- Om ja, vilka e-medier har ni?

Riktlinjer

1. Har ni riktlinjer för ert bibliotek, nämner de e-medier och är de specifikt för ert gymnasiebibliotek?

2. Anser ni att riktlinjerna kring bibliotekets samling är bra för ert bibliotek?

3. Tycker ni att riktlinjer är något som behövs gällande främst den digitala samlingen?

4. Vems ansvar anser du att det är för att e-medier ska tas in i gymnasiebiblioteken? Bibliotekarien, rektorn eller annan?

Kostnader och tillgång:

1. Tror du ni skulle ha en bra plattform för e-medier om ni hade det i er samling?

2. Anser ni att ett skolbibliotek på gymnasienivå ska ha e-medier i sin samling?

3. Tror ni det är värt att satsa på e-medier trots höga kostnader?

4. Tycker ni att det borde vara upp till kommunen eller skolan själv att finansiera e-böcker till skolbibliotek?

Fokus på eleverna:

1. Tror ni det skulle underlätta för eleverna i deras studier om det fanns e-medier som stöd till deras uppgifter? T.ex. kursböcker som e-böcker?

2. Tror du e-medier skulle minska tiden elever behöver för att hitta de källor de behöver?

3. Vad tror ni eleverna skulle tycka om att använda e-medier?

4. Anser du att gymnasiebiblioteken ska förbereda eleverna att använda e-böcker eftersom det ofta används på universitetsutbildningar idag?

Avslutningsvis

- Är det något du vill tillägga, förtydliga eller liknande?

Konfidentialitetsavtal

● Detta avtal hänvisar till att det som sägs under intervjun kommer endast att användas av intervjuaren till dennes kandidatuppsats som empiriskt material.

● Intervjun kommer att spelas in med respondenternas tillåtelse via intervjuarens telefon och sparas som ljudfil hos intervjuaren. Ljudfilen hålls privat hos intervjuaren.

● De som kan få ta del av informationen från intervjun är intervjuaren, opponenter, handledare och examinator i form av kandidatuppsatsen.

● Uppsatsen kommer vid godkänt betyg att publiceras i portalen DiVA.

● Respondenten har innan och under intervjun rätt till att fråga intervjuaren om arbetet. Respondenten har rätt att ändra sig kring sitt deltagande utan negativa följder.

● Det som sägs under intervjun är respondentens egna erfarenheter och kommer att behandlas som sådant.

● Underskrivet avtal bevisar att respondent och intervjuare enats om avtalets villkor och samtycker till intervjun.

Underskrift respondent & skola Namnförtydligande respondent

__________________________ _________________________

Underskrift intervjuare Namnförtydligande intervjuare

__________________________ __________________________

Datum och stad

_____________________________