5. ANALYS/DISKUSSION
6.3 Förslag till vidare forskning
Eftersom relativt stora skillnader mellan studentens förväntningar och upplevelser fö- rekommit vore det av intresse att genomföra en likartad underökning utefter nå- gon/några av de fyra olika gapen i gapmodellen för att upptäcka vart problemet hos HGO ligger.
Det vore även av intresse att se utanför utbildningen och högskolan och undersöka vil- ka sociala faktorer och/eller personliga faktorer som påverkar studentens tillfredsstäl- lelse, som tidigare studier visat.
33
REFERENSER
Ahrnell, B. & Nicou, M. (2008). Kunskapsföretagets marknadsföring: att utveckla kundrela-
tioner, kvalitet och kompetens. 1st uppl. Uppsala, Uppsala Publishing House AB.
Aldridge, S. & Rowley, J. (1998). Measuring Customer Satisfaction in Higher Education.
Quality Assurance in Education, 4, Vol 6, s. 197-204.
Almgren, E. & Gärdqvist, A. (2009). ”Flest 19-åringar bland sökande till högskolan”, Statis- tiska centralbyrån, online: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____282294.aspx
(Hämtad 2010-02-12).
Andersen, H. (1994). Vetenskapsteori och metodlära: En introduktion. Lund, Studentlitteratur.
Anerup, B. & Edvardsson, B. (1992) Marknadsföring av tjänster. Lund, Studentlitteratur. Barsky, J. (1996). World-class Customer Satisfaction. New York, Mcgraw-Hill.
Bay, D. & Daniel, H. (2001). The Student Is Not the Customer--An Alternative Perspective.
Journal of Marketing for service Higher Education, 1, Vol 11, s. 1-19.
Berger, C., Blauth, R., Boger, D., Bolster, C., Burchill, G., DuMouchel, W., Pouliot, F., Rich- ter, R., Rubinoff, A., Shen, D., Timko, M. & Walden, D. (1993). Kano's methods for understanding customer-defined quality. Center for Quality of Management Journal, 4, Vol 2, s. 3-36.
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2007). Kvalitet från behov till användning. 4th uppl. Lund, Studentlitteratur.
Borgert, L. (2008). ”En högskola för hela studenten: Liberal Education och Högskolan på Gotland”Högskolan på Gotland, online:
http://mainweb.hgo.se/adm/liberaleducation.nsf/0/5AEBEE032F0C4AE8C12575780 0565501/$File/Leif%20Borgert%20-
%20En%20h%C3%B6gskola%20f%C3%B6r%20hela%20studenten.pdf?OpenElem ent (Hämtad 2010-05-11).
Broady, D., Börjesson, M. & Palme, M. (2002). Det svenska högskolefältet under 1990-talet. Den sociala rekryteringen och konkurrensen mellan lärosätena. I Thomas Furusten (red.). Perspektiv på högskolan i ett förändrat Sverige: Stockholm. Högskoleverket. s. 13-47, 135.154.
Browne, B.A., Kaldenberg, D.O., Browne, W.G. & Brown, D.J. (1998). Student as Customer: Factors Affecting Satisfaction and Assessments of Institutional Quality. Journal of
Marketing for Higher Education, 3, Vol 8, s. 1-14.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber, Sverige. Chen, S. (2009). Establishment of a performance-evaluation model for service quality in the
banking industry. The Service Industries Journal, 2, Vol 29, s. 235-247.
Christensen, L., Andersson, N., Carlsson, C. & Haglund, L. (2001). Marknadsundersökning:
34
Clewes, D. (2003). A Student-centred Conceptual Model of Service Quality in Higher Educa- tion. Quality in Higher Education, 1, Vol 9, s. 69.
Echeverri, P. & Edvardsson, B. (2002). Marknadsföring i tjänsteekonomin. Lund, Studentlitteratur.
Edvardsson, B., Edvinsson, L. & Nyström, H. (1992). Internationalisering i tjänsteföretag. Lund, Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4th uppl. Lund, Studentlitteratur.
Elliott, K.M. & Shin, D. (2002). Student Satisfaction: An Alternative Approach to Assessing This Important Concept. Journal of Higher Education Policy and Management, 2, Vol 24, s. 197-209.
Feurst, O. (1999). One- to- One Marketing. 1st uppl. Malmö, Liber AB.
García-Aracil, A. (2009). European graduates’ level of satisfaction with higher education.
Higher Education, 1, Vol, s. 1-21.
Grönroos, C. & Monthelie, C. (1988). Service Management i den offentliga sektorn. 1st uppl. Malmö, Liber-Hermods AB.
Grönroos, C. (1990). Service Management: Ledning Strategi och Marknadsföring i Service-
konkurrens. Göteborg, ISL förlag.
Grönroos, C. (2008). Service management och marknadsföring. Malmö, Liber. Gustafsson, A. (1998). QFD: Vägen till nöjdare kunder i teori och praktik. Lund,
Studentlitteratur.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2nd uppl. Lund, Studentlitteratur.
Högskolan på Gotland (2009). Liberal Education Utvärdering ht 2009 och åtgärdsplan. Opublicerat manuskript. Visby. Högskolan på Gotland.
Högskoleverket (2008). Högskoleverkets årsrapport, Universitet & Högskolor ”Andelen exa- minerade varierar”. online:
http://www.hsv.se/download/18.8f0e4c9119e2b4a60c800023245/0819R.pdf
(Hämtad 2010-03-19)
Kotler, P. (1999). Kotlers marknadsföring. Malmö, Liber AB. Lanestedt, D. (2009). Om Högskolan, ”Organisation” online:
http://mainweb.hgo.se/adm/omhgo.nsf/dokument/C40178EFA849BBC5C125717E0
02626F7!OpenDocument (Hämtad 2010-05-04).
Li-Wei, M. (2005). A Comparative Study Between UK and US: The Student Satisfaction in Higher Education and its Influential Factors. Journal of Marketing Management, 7/8, Vol 21, s. 859-878.
Lindqvist, K. (2010). “Rekordmånga studenter I högskolan, Högskoleverket, online:
http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2010/rekordmangastudenter
ihogskolan.5.7ff2bb61126fb3b587b7ffe1490.html (Hämtad 2010-03-11).
Lund, K., Thomsen, C. & Broby, S. (1990). Quality management i tjänsteföretag- En intro-
35
Malhotra, N.K. & Birks, D.F. (2007). Marketing Research: An applied approach. 3rd uppl. England, Pearson Education Limited.
Maringe, F. & Gibbs, P. (2009). Marketing Higher Education: Theory and Practice. 1st uppl. UK, Open University Press.
Nationalencyklopedin (2010a). “Nöjd” online: http://www.ne.se/sok/n%C3%B6jd?type=NE
(Hämtad 2010-03-26).
Nationalencyklopedin (2010b). “Tillfredsställd” online:
http://www.ne.se/sok/tillfredsst%C3%A4lld?type=NE (Hämtad 2010-03-26).
Nationalencyklopedin (2010c). “Företag” online:
http://www.ne.se/sok/f%C3%B6retag?type=NE (Hämtad 2010-03-29).
Parasuraman, A., Zeithaml, V.A. & Berry, L.L. (1988). SERVQUAL: A Multiple-Item Scale for Measuring Consumer Perceptions of Service Quality. Journal of Retailing, 1 Vol 64, s.12-40.
SKI (Svensk Kvalitetsindex) (2009). “Pressinformation” online:
http://www.kvalitetsindex.se/index.php?option=content&task=view&id=172
(Hämtad 2010-02-23).
Petruzzellis, L., D'Uggento, A.M. & Romanazzi, S. (2006). Student satisfaction and quality of service in Italian universities. Managing Service Quality, 4, Vol 16, s. 349 - 364. Regeringskansliet (2010). ”Universitet och högskola”, online: http://regeringen.se/sb/d/1895,
(Hämtad 2010-02-12).
Sharrock, G. (2000). Why students are not customers. Journal of Higher Education Policy
and Management, 2, Vol 22, s. 149–64.
Söderlund, M. (2001). Den lojala kunden. 1st uppl. Malmö, Liber AB. Söderlund, M (1997). Den nöjda kunden. 1st uppl. Malmö, Liber AB.
Sörqvist, L. (2000). Kundtillfredsställelse och kundmätningar. Lund, Studentlitteratur. Tan, K.C. & Kek, S.W. (2004). Service Quality in Higher Education Using an Enhanced
SERVQUAL Approach. Quality in Higher Education, 1, Vol 10, s. 17-24. Wiers-Jenssen, J., Stensaker, B. & Grøgaard, J.B. (2002). Student Satisfaction: towards an
empirical deconstruction of the concept. Quality in Higher Education, 2, Vol 8, s. 183-195.
Yang, C. (2005). The refined Kano's model and its application. Total Quality Management &
Business Excellence, 10, Vol 16, s. 11-27.
Zeithaml, V. & Bitner, B. (2003). Service Marketing: Integrating customer focus across the
firm. 3rd uppl. New York, McGraw-Hill.
Zeithaml, V.A., Parasuraman, A. & Berry, L.L. (1990). Delivering quality service: Balancing
Customer Perceptions and Expectations. New York, Free Press.
Årsredovisning (2009). Utgiven av Högskolan på Gotland ”Utbildning på grund- och avance- rad nivå”, online:
http://www.hgo.se/Adm/omhgo.nsf/0/C831688825864FF9C12576D200542CB1/$Fil
36
40
Bilaga 2 Enkät enligt SERVQUAL
42
43
Bilaga 4 Nämn något som du saknar vid HGO
Allmän information
1. Skolan är inget vidare på att gå ut med information till studenterna om lektioner eller andra saker.
2. Också ett utskick med kurser inom programmet vid antagning. Jag hade ingen aning om hur upplägget skulle bli när jag började…
3. Information om kåraktiviteter och liknande. 4. Konsekvent information på portalen
5. Bättre information.
6. Tydligare information från lärare och skola. 7. Bättre information, så att man får en ”framförsikt.
Fortsatta studier/fler kurser
1. Just möjligheten att läsa vidare på avancerad nivå för att få en masterexamen 2. Game kurser.
3. Kurser utöver program. 4. Större kursutbud. 5. Mer kurser.
6. Större utbud på kurser speciellt design relaterade kurser. 7. Större utbud på design relaterade kurser.
8. Större utbud inom design. Större utbud överhuvudtaget. 9. Master i industriell design.
10. Master i industriell design.
Organisation/Administration
1. Bättre planering av scheman. 2. Organiseringen kan bli bättre. 3. Schema.
4. Organisation.
5. Större samarbete mellan utbildningarna. 6. En fungerande administration för game. 7. Korrekt schema.
8. Vissa lärare saknar helt struktur/planering och informerar om saker i sista stund, vilket leder till stress.
9. Seriös utbildning. 10. Professionalitet.
11. Kulturvårdsavdelningen har väldigt oklar ledning och mycket flum. 12. Ett strukturerat lärosäte. Ordning och reda i planering.
Salar/grupprum
1. Lediga salar. 2. Lokaler.3. Fler projektrum. 4. Grupprum.
5. Större eller/och fler lokaler, t.ex. Grupprum 6. Grupprum som man kan boka.
44 7. Skaffa en lässal!
8. Saknar grupprum.
9. Mer lokaler för större projektarbete. 10. Mer grupprum.
11. Mer lokaler. 12. Ett studentrum.
13. Bra ställe att plugga på, bättre datasalar.
14. Tysta rum att plugga i som är öppna tills skolan stänger.
Kompetens
1. Erfarenhet hos lärare. Arbetslivserfarenhet hos föreläsare och lärare. Presentationstek- nik hos föreläsare, pedagogik.
2. Grammatiskt korrekt skrivna instruktioner till uppgifter. 3. Mer kunskap hos lärarna.
4. Bättre föreläsare, ej gamla studenter utan kunskap i utlärning. 5. Föreläsningar, inspirerande lärare osv.
6. Lärare som varit ute i branschen, ej före detta elever. Fler föreläsare inom de områden som skolan lär ut i t.ex. spelföreläsare istället för Human rights föreläsare inom game. 7. Samtliga lärare borde vara utbildade i sitt ämne.
Friskvård
1. Lokaler för studenthälsa och friskvård t.ex. massage, gympapass, idrotter. 2. Lokaler för friskvård, ex. gym.
3. Tillträde till gymmet!
45