Förslag till vidare forskning

Denna studies generaliserbarhet är begränsad då det inte kan säkerställas att studiens resultat går att implementera på alla företag, även om studien utgår från en helhetsbild. Det kan tänkas se olika ut i företag där det inte finns någon med rollen som sändare. Därav vore det intressant med vidare forskning om hur intern kommunikation av ekonomisk information ser ut på företag där en specifik sändare inte finns.

En annan fråga som har framkommit i denna studie är om kommunikation av ekonomisk information är en kulturell fråga och kommunikationen beror på hur företag ställer sig inför intern redovisning. Intern redovisning är inte lagstadgad vilket gör att bokföring angående den interna verksamheten är upp till varje enskilt företag att ta fram (Arvidson et. al 2016). Därmed uppstår funderingar om hur kommunikationen av den ekonomiska informationen skiljer sig mellan branscher såväl som enskilda företag då det kan tänkas att kulturen angående den interna ekonomiska informationen skiljer sig. Denna studie valde att inte ha någon branschinriktning, på grund av att studien ville utgå från en helhetsbild. Därför anses det vara intressant att komplettera denna studie med forskning som är mer branschinriktad för att få en annan syn på detta forskningsproblem.

7. Referenslista

Allen, J.A., Lehmann-Willenbrock, N. & Sands, S.J. (2016). Meetings as a positive boost? How and when meeting satisfaction impacts employee empowerment. Journal of Business Research, 69(10), 4340–4347.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Anitha, J. (2014). Determinants of employee engagement and their impact on employee performance. International Journal of Productivity and Performance

Management, 63(3), 308-323.

Arvidson, P., Carrington, T. & Johed, G. (2016). Den nya affärsredovisningen. 20. uppl. Stockholm: Liber.

Atkinson, A. A., Kaplan, R. S., Matsumura, E. M. & Young, S. M. (2007).

Management Accounting. 5. uppl. New Jersey: Pearson Education

international.

Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur. Benn, S., Abratt, R. & O'Leary, B. (2016). Defining and identifying

stakeholders: Views from management and stakeholders. South African

Journal of Business Management, 47(2), 1-11.

Bjurklo, M. (2006). Narrative accounting for competence creation. Journal of

Human Resource Costing & Accounting, 10(1), 34-47.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Bussy, N. M. & Suprawan, L. (2012). Most valuable stakeholders: The impact of employee orientation on corporate financial performance. Public

Relations Review, 38(2), 280-287.

Clarkson, M. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corporate social performance. Academy of Management review, 20(1), 92- 117.

Cornelissen, J. (2008). Corporate communication: a guide to theory and practice. London: SAGE.

Crowther, D & Seifi, S. (2016). Corporate responsibility and stakeholding [Elektonisk]. Bingley: Emerald Group Publishing Limited.

da Silva Nogueira, S. P. & Jorge. S. M. F. (2017). The perceived usefulness of financial information for decision making in Portuguese

municipalities: The importance of internal control. Journal of Applied

Accounting Research, 18(1), 116-136.

Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. Maidenhead: McGraw-Hill Education.

Ditlevsen, M. G. (2012). Revealing corporate identities in annual reports.

Corporate Communications: An International Journal, 17(3), 379-403.

Ebimobowei, A. & Yadirichukwu, E. (2012). Employees reporting and collective bargaining in organisations: A need for disclosure. Kuwait

Chapter of Arabian Journal of Business and Management Review, 1(8).

Ekengren, A-M. & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok. Hur du lyckas med din

uppsats. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Elliot, B. & Elliot, J. (2006). Financial Accounting, Reporting & Analysis. [Elektronisk]. Harlow: Pearson Education Limited.

Erikson, P. (2017). Planerad kommunikation. Strategiskt ledningsstöd i företag och

organisationer. 8. uppl. Stockholm: Liber.

Ettema, J. S. & Kline, F. G. (1977). DEFICITS, DIFFERENCES, AND CEILINGS Contingent Conditions for Understanding the Knowledge Gap. Communication Research, 4(2), 24-179.

Företagsledning. (u.å.). I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/ [2018-04-11].

Freeman, E. R. & Reed, D. L. (1983). Stockholders and Stakeholders: A New Perspective on Corporate Governance. California management review, 25(3), 88-105.

Freeman, R.E. (1984). Strategic management: a stakeholder approach. Cambridge: Cambridge University Press.

Greenwood, M. & Anderson, E. (2009). ‘I used to be an employee but now I am a stakeholder’: Implications of labelling employees as stakeholders.

Asia Pacific Journal of Human Resources, 47(2), 186-200.

Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. In N. K. Denzin & Y. S. Lincoln (Eds.), Handbook of

qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage.

Heath, L. C. (1987). Accounting, Communication, and the Pygmalion Syndrome. Accounting Horizons, 1(1), 1-8.

Hudson, C. R. & Palmer, L. (2014). Low-income employees: the relationship between information from formal advisors and financial behaviors.

Financial Services Review, 23(1), 25-43.

Johansson, C., Johansson, R., Marton, J. & Pautsch, G. (2013). Extern

redovisning. Stockholm: Sanoma utbildning.

Jungert, T., Van den Broeck, A., Schreurs, B. & Osterman, U. (2018). How Colleagues Can Support Each Others Needs and Motivation: An Intervention on Employee Work Motivation. Applied psychology: An

international review, 67(1), 3–29.

Kent, P & Zunker, T. (2017). A stakeholder analysis of employee disclosures in annual reports. Accounting and Finance, 57(2), 533–563.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lindvall, J. (2011). Verksamhetsstyrning. Från traditionell ekonomistyrning till moderns

verksamhetsstyrning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lönnqvist, R. (2011). Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. Lund: Studentlitteratur.

Mainardes, E., Alves, H. & Raposo, M. (2011). Stakeholder theory: issues to resolve. Management Decision, 49(2), 226-252.

Mallin, C. (2016). Corporate Governance. 4. uppl. Oxford: Oxford Press.

McCullar, S. (2013). Stakeholders. I Penuel, KB, Statler, M & Hagen, R (red.).

Encyclopedia of crisis management. Thousand Oaks: SAGE, ss. 899-901.

McWilliams, A., & Siegel, D. (2001). Corporate social responsibility: A theory of the firm perspective. Academy of management review, 26(1), 117-127. Merkl-Davies, D. M. & Brennan, N. M. (2017). A theoretical framework of

external accounting communication: Research perspectives, traditions, and theories. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 30(2), 433- 469.

Rimmel, G. & Jonäll, K. (red.) (2016). Redovisningsteorier: viktiga begrepp och

teoretiska perspektiv inom redovisning. Stockholm: Sanoma Utbildning.

Samuelson, L. A. (1997). Budgetering & intern redovisning. 4. uppl. Förlags AB: Stockholm

Schlosser, F. K. & McNaughton, R. B. (2007). Internal stakeholder views of a market orientation strategy: implications for implementation. Journal of

strategic marketing, 15(4), 307–325.

Stainbank, L. & Peebles, C. (2006). The usefulness of corporate annual reports in South Africa: perceptions of preparers and users. Meditari

Accountancy Research, 14(1), 69-80.

Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Stenbacka, C. (2001). Qualitative research requires quality concepts of its own.

Management Decision, 39(7), 551–556.

Tkalac Verčič, A. & Pološki Vokić, N. (2017). Engaging employees through internal communication. Public Relations Review, 43(5), 885-893.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. van der Veeken, H.J.M. & Wouters, M.J.F. (2002). Using accounting

information systems by operations managers in a project company.

Management Accounting Research, 13(3), 345–370.

Vanstraelen, A., Schelleman, C., Meuwissen, R. & Hofman, I. (2012). The Audit Reporting Debate: Seemingly Intractable Problems and Feasible Solutions. European Accounting Review, 21(2), 193–215.

Varey, R. J. & White, J. (2000). The corporate communication system of managing. Corporate Communications: An International Journal, 5(1), 5-12. Verghese, A. K. (2017). Internal Communication: Practices and Implications.

SCMS Journal of Indian Management, 14(3), 103-113.

Welch, M. (2012). Appropriateness and acceptability: Employee perspectives of internal communication. Public Relations Review, 38(2), 246–254. White, C., Vanc, A. & Stafford, G. (2010). Internal Communication,

Information Satisfaction, and Sense of Community: The Effect of Personal Influence. Journal of Public Relations Research, 22(1), 65–84. Williams, S. J. & Adams, C. A. (2013). Moral accounting? Employee

disclosures from a stakeholder accountability perspective. Accounting,

Auditing & Accountability Journal, 26(3), 449-495.

Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Zerfass, A. & Sherzada, M. (2015). Corporate communications from the CEO’s perspective: How top executives conceptualize and value strategic communication. Corporate Communications: An International

8. Bilagor

8.1. Bilaga 1