• No results found

6. Bidrag 42

6.3 Förslag till vidare forskning 43

Vi har inte sett några tidigare studier utvärdera utvalda steg i SECI-modellen där ett specifikt verktyg för kunskapsöverföring appliceras. I och med att den här studien enbart baseras på ett utvalt företags anställda säger det egentligen inte så mycket om modellens generella applicerbarhet utan inom den här studien kunde inte modellen fullfölja faserna. Men vi skulle därav vilja se större studier på flertalet företag som kan bidra till olika uppfattningar. Vi skulle även vilja se om det är några metoder för kunskapsöverföring som kan kombineras med intranätet för att på så sätt se om SECI- modellens faser kan fullföljas enligt Nonakas et al. (2000) beskrivning av modellen.

Denna studie bygger på semi-strukturerade intervjuer insamlade från respondenter inom ett och samma företag, detta medför att studiens generaliserbarhet är mycket svag. Vi skulle därmed gärna vilja se ytterligare studier som utforskar intranätets användande för att tillgodogöra uttryckt kunskap på en bredare front. Det skulle även fungera som en utvärdering på huruvida den här studien ställer sig till omvärlden.

44

7. Referenser

Adler, P.S. (2001). Market, hierarchy, and trust: The knowledge economy and the future of capitalism. Organization Science, 12(2), pp. 215-234.

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (Upplaga 1:1) Malmö: Liber AB

Alvesson, M. (2001). Knowledge Work: Ambiguity, Image and Identity. Human Relations, 54(7), pp. 863-886.

Andreeva, T., & Ikhilchik, I. (2011). Applicability of the SECI modelof knowledge creation in Russian cultural context: Theoretical analysis. Knowledge and Process Management, 18(1), pp. 1-11.

Argote, L., & Fahrenkopf, E. (2016). Knowledge transfer in organizations: The roles of members, tasks, tools, and networks, Organizational Behavior and Human Decision Processes, 136, pp. 146-159

Argote, L., & Ingram, P. (2000). Knowledge transfer: A basis for competitive advantage in firms. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 82(1) pp. 150–169

Asakawa, K., & Lehrer, M. (2003). Managing local knowledge assets globally: The role of regional innovation relays. Journal of World Business, 38, pp. 31–42.

Bartol, K.M., & Srivastava, A. (2002). Encouraging Knowledge Sharing: The Role of Organizational Reward Systems. Journal of Leadership & Organizational Studies, 9(1), pp. 64-76.

Bennett, E. (2014). Opportunities for Learning Organizational Culture: Implications for Virtual HRD. Advances in Developing Human Resources, 16(3), pp. 296-319

Bhatt, G. (2001). Knowledge management in organizations: examining the interaction between technologies, techniques, and people, Journal of Knowledge Management, 5(1) pp. 68-75.

Boyatzis, R. E. (1998) Transforming qualitative information: Thematic analysis and code development. Thousand Oaks, CA: Sage.

Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), pp. 77-101.

Bresman, H. (2010). External learning activities and team performance: A multimethod field study. Organization Science, 21(1), pp. 81-96.

Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 2:2). Stockholm: Liber AB.

Clarke, V. and Braun, V. (2013) Teaching thematic analysis: Overcoming challenges and developing strategies for effective learning. The Psychologist, 26 (2). pp. 120-123.

45 Chen, Y.H., Lin, T.P., & Yen, D. (2014). How to facilitate inter-organizational

knowledge sharing: The impact of trust. Information & Management, 51(5), pp. 568- 578.

Chigada, J., & Ngulube, P. (2016). A comparative analysis of knowledge retention strategies at selected banks in South Africa. Business Information Review, 33 (4), pp. 221-227.

Chigada, J. & Ngulube, P, ( 2015). Knowledge- management practices at selected banks in South Africa. South African Journal of Information Management 17(1), pp 1-10.

Davenport, T-H., & Prusak, L. (2000). Working knowledge. Organization manage what they know. Boston: Harvard Business School.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Easa, N.F., & Fincham, R. (2012). The Application of the Socialisation, Externalisation, Combination and Internalisation Model in Cross-cultural Contexts: Theoretical

Analysis. Knowledge and Process Management, 19(2), pp. 103-109.

Edenius, M. (2003). Att leda kunskap, hur lärande och kunskap uppstår i organisationer. (Upplaga 1). Uppsala: Konsultförlaget Uppsala Publishing House.

Glisby, M., & Holden, N. (2003). Contextual constraints in knowledge management theory: the cultural embed-dedness of Nonaka’s knowledge–creation company. Knowledge and Process Management, 10(1), pp. 29–36.

Gourlay, S. (2006). Conceptualizing Knowledge Creation: A Critique of Nonaka’s Theory. Journal of Management Studies, 43(7), pp. 1415–1436.

Gresty, M. (2013). What role do information systems play in the knowledge management activities of SMEs? Business Information Review. 30(3), pp. 144-151

Gueldenberg, S., & Helting, H. (2007). Bridging ”The Great Divide”: Nonaka ́s Synthesis of ”Western” and ”Eastern” Knowledge Concepts Reassessed. Organization Journal, 14(1), pp. 101-122.

Gupta, A.K., & Govindarajan, V. (2000). Knowledge flows within multinational corporations. Strategic Management Journal, 21, pp. 473– 496.

Hansen, T. M., Nohria, N. & Tierney, T. (1999). What's your strategy for managing knowledge? Harvard Business Review, 77(2), pp. 106-116.

Hislop, D. (2009). Knowledge management in organizations: A critical introduction. New York: Oxford University Press Inc.

Hofstede, G. (1983). National Cultures in Four Dimensions: A Research-Based Theory of Cultural Differences Among Nations, International Studies of Management & Organisations, 8(1-2), pp. 46-74.

46 Hong, J. (2011). Glocalizing Nonaka’s knowledge creation model: Issues and

challenges. Management Learning, 43(2), pp. 199-215.

Eriksson, L.T. & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok. (uppl. 1:2) Stockholm: Liber.

Huysman, M. & Wulf, V. (2006). IT to support knowledge sharing in communities, towards a social capital analysis. Journal of Information Technology, (21)1, pp. 40-51. Ipe, M. (2003). Knowledge Sharing in Organizations: A Conceptual Framework. Human Resource Development Review, 2(4), pp. 337-359.

Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & Knowledge management. Malmö: Liber AB.

Lehmuskallio, S. (2006). The uses, roles, and contents of intranets in multinational companies in Finland. Journal of Business and Technical Communication, 20(3), pp. 288-324.

Levitt, B., March, G.J. (1988). Organizational Learning. March Annual Review of Sociology, 14, pp. 319-340.

McAfee, A.P. (2006). Enterprise 2.0: The dawn of emergent collaboration. Sloan Management Review. 47(3), pp. 21-28.

Memon, S., Syed, S., & Arain, G. A. (2017). Employee Involvement and the

Knowledge Creation Process: An Empirical Study of Pakistani Banks. Global Business & Organizational Excellence, 36(3), pp. 53-63.

Migdadi, M., Abu Zaid, M. K., & Hujran, O. (2012). The impact of collaborative technology on organizational performance through intranet use orientations. Journal of Information & Knowledge Management, 11(1) pp. 1-14.

Nonaka, I. (1994). A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation. Organization Science, 5(1), pp. 14-37.

Nonaka, I., Toyama, R., & Konno, N. (2000). SECI, Ba and Leadership: a Unified Model of Dynamic Knowledge Creation. Long Range Planning, 33(1), pp. 5-34.

Patel, R., & Davidsson, B. ( 2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning.Lund: Studentlitteratur

Riege, A. (2005). Three-dozen knowledge-sharing barriers managers must consider. Journal of Knowledge Management, 9(3), pp. 18-35.

Shaalan, A., Reast, J., Johnson, D., & Tourky, M. (2013). East meets West: Toward a theoretical model linking guanxi and relationship marketing, Journal of Business Research, 66, pp. 2515-2521.

47 Saunders, M., P. Lewis., A. Thornhill. (2016). Research methods for business students. Harlow, Financial Times Prentice Hall.

Snyder, J., & Lee-Partridge, J.E. (2013). Understanding communication channel choices in team knowledge sharing. Corporate Communications: An International Journal, 18(4), pp. 417-431.

Sohlberg, B., & Sohlberg, P. (2013). Kunskapens former. (Upplaga 3:1). Malmö: Liber AB.

Song, J.H., Uhm, D., & Yoon, S.W. (2011). Organizational knowledge creation

practice: Comprehensive and systematic processes for scale development. Leadership & Organization Development Journal, 32(3), pp. 243 - 259.

Song, J.H., Yoon, S.W., & Uhm, D. (2012). Systematic and practical measurement of organizational knowledge creation: Developing and validating the knowledge creation practice inventory. Leadership & Organization Development Journal, 33(7), pp. 616 - 631.

Spender, J.C., & Grant, R.M. (1996). Knowledge and the firm: Overview. Strategic Management Journal, 17 (Winter Special Issue), pp. 5-9.

Spraggon, M., & Bodolica, V. (2012). A multidimensional taxonomy of intra-firm knowledge transfer processes. Journal of Business Research, 65(9), pp. 1273-1282. Stenmark, D. (2000). Leveraging Tacit Organizational Knowledge. Journal of Management Information Systems, 17(3), pp. 9-24

Styhre, A. (2003). Understanding knowledge management: Critical and postmodern perspectives. Malmö: Liber ekonomi.

Sveiby, K. E. (1997). The new organizational wealth: Managing & measuring knowledge-based assets. Berrett-Koehler Publishers.

Szulanski, G. (2000). The Process of Knowledge Transfer: A Diachronic Analysis of Stickiness. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 82(1), pp. 9–27. Tessier, D., & Dalkir, K. (2016). Implementing Moodle for e-learning for a successful knowledge management strategy. Knowledge Management and E-Learning, 8(3), pp. 414-429.

The Economist Intelligence Unit. (2007). Knowledge management in manufacturing: A report from the Economist Intelligence Unit Sponsored by Siemens UGS PLM

Software. Hämtad från

http://graphics.eiu.com/upload/portal/KNOWLEDGE_MANAGT_WEB.pdf

Thierauf, R. J. (1999). Knowledge Management Systems for Business. Westport Conn, Quorum Books.

48 Uwasomba, C., Seeam, P., Bellekens, X., & A. Seeam. (2016) Managing knowledge flows in Mauritian multinational corporations: Empirical analysis using the SECI model. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Innovative Business Practices for the Transformation of Societies (EmergiTech), pp. 341-344. Wikipedia. (2017). Intranät. Hämtad 2017-08-20 från:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Intranät

Web Services Award, Rapport: Hur mår Sveriges Intranät? Trendundersökning 2016 Hämtad från: http://www.webserviceaward.com/blog/2016/10/17/ny-trendrapport-hur- mar-sveriges-intranat-2016/

Wei, J., Zheng, W. & Zhang, M. (2011). Social capital and knowledge transfer: A multi-level analysis. Human Relations, 64(11), pp. 1401-1423.

49

8. Bilaga

8.1 Appendix

Berätta om dig själv Vad är din yrkesroll?

Vad är dina arbetsuppgifter?

Hur många år har du varit anställd på företaget? Hur skulle du beskriva kunskap?

När du hör begreppet uttryckt kunskap, hur skulle du definiera det? Hur samarbetar ni för att utbyta erfarenheter?

Finns det ett intranät som används på företaget? Om ja, hur är det intranätet uppbyggt och hur får ni tillgång till det?

På vilket sätt använder du dig av intranätet?

Finns det en tydlig mall för hur intranätet ska användas, eller är det upp till var och en hur intranätet kan användas?

Återge en situation när du har använt dig av intranätet. Vad får dig att använda ett annat verktyg än intranätet?

Finns det delar av intranätet som du mer framgångsrikt använder än andra?

Får ni någon utbildning i hur intranätet fungerar? Uppmuntras ni till att använda er av intranätet?

Finns det något virtuellt verktyg som du använder mer än något annat, hur använder du dig av det? Varför anser du det vara bättre?

Vilka nackdelar ser du med ert intranät? Vilka fördelar ser du med ert intranät?

Vad tror du skulle göra intranätet mer attraktivt?

Har du erfarenhet från användning av ett intranät på ett annat företag? Om ja, vad ser du för skillnader mellan dessa två?

Related documents