det vanligaste
8.1 Förslag till vidare forskning
8 Slutsats
Uppsatsförfattarna menar att heteronormativiteten genomsyrar hela samhället och därigenom även alla institutioner och myndigheter som ska hjälpa personer som är utsatta för våld i nära relation. Detta innefattar såväl socialtjänst och sjukvård som polis och rättsväsende.
Uppsatsens övergripande tema, att vara färgad av det vanligaste, är ett tydligt tecken på att heteronormativiteten är en närvarande faktor i socialtjänstens arbete med våld i nära relation. Med detta i åtanke är det rimligt att anta att denna beskrivna åtskillnad utifrån kön och sexualitet är problematisk och att personer som lever i samkönade relationer riskerar att osynliggöras och i värsta fall utsättas för diskriminering i samhället utifrån homofobi och heterosexism. Det är viktigt att poängtera att uppsatsförfattarna inte tror att resultatet har uppkommit från en medveten homofobi eller heterosexism, utan att det är ett symptom på heteronormativitetens styrka i samhället. Det finns en medvetenhet om att det inte bara är heteronormativiteten som påverkar socialtjänstens arbete gällande våld i samkönade relationer. Det krävs även en ökad kunskap om våld i nära relation i allmänhet och våld i samkönade relationer i synnerhet för att förbättra socialtjänstens möjligheter att ge stöd och hjälp till alla våldsutsatta individer.
8.1 Förslag till vidare forskning
Ur resultatet i denna uppsats tydliggörs ett behov av ett mer normkritiskt tankesätt inom socialtjänsten för att kunna möta och hjälpa alla personer som blir utsatta för våld i nära relation oavsett kön och sexualitet. Då det har framkommit att forskningen kring våld i
samkönade relationer är begränsad skulle det vara önskvärt med mer forskning generellt inom området. Ur ett svenskt perspektiv finns ett behov av fler och samtida prevalensstudier. Uppsatsförfattarna ser även med fördel att forskning görs utifrån att belysa hur våldsutsatta personer i samkönade relationer upplever stöd och hjälp från socialtjänst.
Referenser
Andersson, T. (2014). Del 1. Utsatthet för våld - prevalens. I Våld och Hälsa - En
befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. (NCK-rapport 2014:1). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, ss 25-69. Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer?. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Balsam, K. F. (2001). Nowhere to Hide: Lesbian Battering, Homophobia, and Minority
Stress. I Kaschak, E. (red.). Intimate Betrayal: Domestic Violence in Lesbian Relationships. New York: The Haworth Press, Inc., ss. 25-37.
Balsam, K. F. & Szymanski, D. M. (2005). Relationship Quality and Domestic Violence in Women's Same-sex Relationships: the role of minority stress. Psychology of Women Quarterly. 29(3), 258-269.
Berg, M. & Wickman, J. (2010). Queer. Malmö: Liber.
Brown, C. (2008). Gender-Role Implications on Same-Sex Intimate Partner Abuse. Journal of Family Violence. 23(6), 457-462. doi:10.1007/s10896-008-9172-9.
Butler, J. (2005). Könet brinner!. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Butler, J. (2006). Genus ogjort – kropp, begär och möjlig existens. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Dufort, M., Heller Gumpert, C. & Stenbacka, M. (2013). Intimate partner violence and help-seeking – a cross-sectional study of women in Sweden. BMC Public Health. 13(1), 1-11. doi:10.1186/1471-2458-13-866.
Elliot, P. (1996). Shattering illusions: Same-sex domestic violence. I C. Renzetti & C. H. Miley (red.). Violence in gay and lesbian domestic partnerships. New York: Harrington Park Press, ss. 1-8.
Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. Stockholm:
Brottsförebyggande Rådet. http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2014-05-09-brott-i-nara-relationer.html [2016-04-11]
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24. 105-112.
Gustafsson, B., Hermerén, G. & Pettersson, B. (2011). God forskningsetik. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [2016-04-13] Hassouneh, D., & Glass, N. (2008). The Influence of Gender Role Stereotyping on Women’s
Experiences of Female Same-Sex Intimate Partner Violence. Violence against women. 14(3), 310-325. doi:10.1177/1077801207313734.
Holmberg, Carin & Stjernqvist, Ulrica (2005) Våldsamt lika och olika – om våld i samkönade
Island, D., & Leterllier, P. (1991). Men who beat the men who love them. Binghamton: Harrington Park Press.
Jönsson, A. & Birk, M. (2015). Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lucas, S. (2014). Del 2. Utsatthet för våld - koppling till hälsa. I Våld och Hälsa - En
befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. (NCK-rapport 2014:1). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, ss. 73-87. Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Linköping: Tryckeriet AB.
Lundman, B. & Graneheim, U.H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.
Mattsson, T. (2011). Våldets komplexitet och gamla paradigm. Om utmaningar och svårigheter i arbetet med våld i nära relationer. (Meddelanden från Socialhögskolan 2011:5). Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet.
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/Forskning/Forsknings_present ationer/?id=505 [2016-03-22]
Nowinski, S., & Bowen, E. (2012). Partner violence against heterosexual and gay men: Prevalence and correlates. Aggression And Violent Behavior, 17(1), 36-52.
doi:10.1016/j.avb.2011.09.005.
Nybergh, L. (2014). Exploring intimate partner violence among adult women and men in Sweden. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/35956. [2016-02-18]
Renzetti, M. C. (1992). Violent Betrayal: Partner Abuse in Lesbian Relationships. Newbury Park: Sage Publications, Inc.
RFSL (2015). Begreppsordlista. http://www.rfsl.se/hbtq-fakta/hbtq/begreppsordlista/ [2016-05-29]
Ristock, J. L. (2002). No more secrets. Violence in lesbian relationships. London: Routledge. SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2012:776. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Smirthwaite, G. & Holmberg, C. (2014). Uppbrottstrappan. En modell för intersektionellt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor. Tidskrift för genusvetenskap, 35(2-3), 106-128.
Socialstyrelsen (2014a). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga - vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-30/Sidor/default.aspx [2016-05-09]
Socialstyrelsen (2014b). FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-15 [2016-05-27]
Socialstyrelsen (2014c). SARA:SV (Spousal Assault Risk Assessment guide – Short Version). http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/sar a-svspousalassaultriskasses [2016-05-27]
SOSFS 2014:4. Våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-5-7 [2016-03-17]
Stolt, E. (2009). Våld i samkönade relationer – en kunskaps- och forskningsöversikt. (NCK-rapport 2009:2). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Öhman, A. & Emmelin, M. (2014). Development policies, intimate partner violence, Swedish gender equality and global health. Women's Studies International Forum, 46, 115-122. doi:10.1016/j.wsif.2013.12.001.