Förslag till vidare forskning

Utifrån det som framkom i uppsatsen har vi rekommendationer kring vidare forskning inom området. Det framgår tydligt att det saknas forskning kring LVU ärenden, speciellt när funktionsnedsättning är inblandat, vilket tyder på att det är ett outforskat område. För det sociala arbetet är det en fördel att det sker forskning i området för att kunna utveckla och förbättra socionomprofessionen. Då den här uppsatsen enbart bygger på tre domar så kan den inte svara på hur det faktiskt ser ut, det kommer behöva utvecklas genom fler domar för att få en tydligare bild kring vilka problem som är överförbara. Ett annat förslag är att vara med som forskare

under förhandlingarna, om det finns möjlighet för det utifrån bland annat sekretess, för att få en djupare förståelse kring hur fokuseringen sker i den här formen av ärenden.

Efter årsskiftet (2020) inkom barnkonventionen i svensk rätt, vilket kan skapa en förändring i framtiden inom domstolen angående barnets bästa. Att i framtiden bedriva en liknande studie när barnkonventionen kommit in mer i svensk rätt och används aktivt kan bidra till intressanta resultat kring om det skett en förbättring eller inte.

Referenser Litteratur

Anderberg, T (1993) Konsten att argumentera. (3. uppl) Gyttorp: Nya doxa

Angelöw, B., Jonsson, T., & Stier, J. (2015). Introduktion till socialpsykologi (Upplga 3:2). Lund: Studentlitteratur AB.

Björnsson, G., Kihlbom, U., & Ullholm, A. (2009). Argumentationsanalys : Färdigheter för

kritiskt tänkande (2. [utökade] utg.. ed.).

Broberg, A. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer (1. utg.. ed.).

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.. ed.).

Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys (1. uppl.. ed.). Stockholm: Liber.

Føllesdal, D., Walløe, L., Elster, J., Häggqvist, S., & Söderlind, M. (1995).

Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi (2. uppl.. ed.). Stockholm: Thales.

Goffman, E., & Matz, R. (2014). Stigma: Den avvikandes roll och identitet (4. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Lindblom, J., & Stier, J. (2011). Det socialpsykologiska perspektivet (1. uppl.. ed.).

Lindgren, S. (2015). Sociologi 2.0 (andra upplagan, första tryckningen). Falkenberg: Prepress Team Media Sweden AB.

Mattsson, T. (2014). Intersektionalitet i socialt arbete (första upplagan, femte tryckningen). Falkenberg: Prepress Team Media Sweden AB.

Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet – ansikte mot ansikte med Goffmans

perspektiv på social interaktion. Malmö: Liber.

Singer, A. (2012) Barnets bästa – om barns rättsliga ställning i familj och samhälle (sjätte upplagan). Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Staaf, A., & Zanderin, L. (2015). Förvaltningsrätt - en introduktion för professionsutbildningar (Uppl 4). Stockholm: Liber AB.

Svensson, T. (1992). Människa, interaktion och social omgivning. Mullsjö: Ekbackens förlag.

Sylvander, I. (1980). Barn och separationer. Malmö: Utbildningsproduktion AB.

Yin, R., & Nilsson, B. (2007). Fallstudier: Design och genomförande (1. uppl.. ed.).

Referenser Forskningsartiklar

Engwall, K., Östberg, F., Andersson, G., Bons, T., & Bringlöv, &. (2019). Children with disabilities in Swedish child welfare - a differentiating and disabling practice. European

Forkby, T., Höjer, S., & Liljegren, A. (2015). Questions of control in child protection decision making: Laypersons’ monitoring and governance in child protection committees in Sweden.

Journal of Social Work, 15(5), 537-557. DOI: 10.1177/1468017314552051

Haight, W., Kagle, J., & Black, J. (2003). Understanding and Supporting Parent-Child Relationships during Foster Care Visits: Attachment Theory and Research. Social Work, 48(2), 195-207. DOI: 10.1093/sw/48.2.195

Mennen, F., & O'Keefe, M. (2005). Informed decisions in child welfare: The use of attachment theory. Children and Youth Services Review, 27(6), 577-593. DOI: 10.1016/j.childyouth.2004.11.011

Romney, S., Litrownik, A., Newton, R., & Lau, A. (2006). The relationship between child disability and living arrangement in child welfare. Child Welfare, Lxxxv(6), 965-984. ISSN: 0009-4021

Stovall, K., & Dozier, M. (1998). Infants in Foster Care: An Attachment Theory Perspective.

Adoption Quarterly, 2(1), 55-88. DOI: 10.1016/j.childyouth.2016.06.004

Swain, P., & Cameron, N. (2003). 'Good Enough Parenting': Parental disability and child protection. Disability & Society,18(2), 165-177. DOI: 10.1080/0968759032000052815

Referenser Lagar

Förvaltningslagen (SFS 2017:900) Hämtad från riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/forvaltningslag-2017900_sfs-2017-900

Föräldrabalken (SFS 1949:381) Hämtad från riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381

Lagen (SFS 1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad från riksdagens

webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52

Lag (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Hämtad från riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Övriga referenser

UNICEF. (u.å.). Barnkonventionen. Hämtad 2019-12-27 från

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten

https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/sa-fungerar- domstolarna/forvaltningsdomstolar/

Etik i forsknignen (u.å.). Vetenskapsrådet. hämtad 2020-01-19 från

https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

Bilaga 1

Tes: Barnet ska få stanna i familjehemmet.

Fall 1

C1 – mamman menar att det inte fanns några omsorgsbrister varken vid omhändertagandet eller vid domstolsförhandlingen.

P1 – Socialnämnden menade att det fanns omsorgsbrister vid omhändertagandet, bland annat att barnet fick ta stort ansvar i hemmet i förhållande till barnets ålder och mat- och klädhllning vara försämrad.

C2 – Barnet har uppgett att denne önskar flytta hem till biologiska mamman. P2 Barnet har uppgett till familjehemmet att denne önskar bo kvar i familjehemmet.

C3 – Mamman menar att hennes sjukdomstillstånd blivit bättre sedan omhändertagandet och inte kommer bidra till risk för barnets hälsa och utveckling.

P3 – Socialnämnden menar att mammans sjukdomstillstånd inte förbättrats samt att det inte kommer förbättras, endast försämras.

Fall 2

Tes: Barnet ska få stanna i familjehemmet

P1– Socialnämnden menar att det saknas anknytning till mamman. C1 – Mamman menar att det inte finns några risker med en hemflytt.

P2 – Socialnämnden lyfter att barnet har ett särskilt vårdbehov på grund av fysisk funktionsnedsättning. Ett behov som familjehemmet kan tillgodose.

C2- Mamman menar att eftersom hon kan ta hand om barnets syskon som även denne har funktionsnedsättning utan anmärkning borde hon även kunna ta hand om barnet.

C3 – Mamman kommer inte medverka så att pappan kommer att komma i kontakt med barnet. P3 – Mamman har ett annat barn med pappan. Ett barn som pappan har umgängesrätt med två gånger i veckan. Detta försvårar att hålla pappan och barnet isär.

P3 – Socialnämnden är osäkra ifall mamman kan skydda dottern. Socialnämnden har ännu inte fått förklaring kring hur misshandeln skedde.

C3 – Mamman har ändrat sitt liv för barnens skull för att kunna skydda dem.

Fall 3

Tes: Barnet ska få stanna i familjehemmet

P1– Barnet har sin trygga anknytning i familjehemmet. Anknytning till mamman saknas. C1 – Mamman menar att hon träffat barnet, dock sporadiskt. Mamman säger sig ha låtit sig påverkas på grund av sin låga ålder.

P2 – Familjehemmet påpekar att barnet börjat agera utåt inför umgängestiderna med mamman. C2 – mamman menar att det inte går att bevisa att det är på grund av umgänget med mamman som barnet visat utåtagerande beteende.

P3 – Mamman har flyttat till ny kommun och har bytt umgänge vilket skulle innebära stora förändringar för barnet vid hemflytt. Detta kan innebära risk för barnets hälsa och utveckling. C3 – anledningen till placeringen var mammans turbulenta förhållande till pappan vilket är avslutat sedan en tid tillbaka. Ingen risk för barnets hälsa och utveckling finns.