Förslag till vidare forskning

Vidare studier kan vara att studera vad som händer om beräknad livslängd ändras. Har byggnader en verklig livslängd på 50 år eller är den längre alternativt kortare?

Att genomföra en multikriterieanalys där isoleringstjocklek bestämts men hjälp av flera faktorer, som energikälla eller uppvärmningsmetod.

Andra alternativ för att hantera avfall av isoleringsmaterial, finns det andra alternativ för att hantera avfall som minskar den totala klimatpåverkan för isoleringsmaterialen. Medtag andra kriterier i beräkningarna, som brand, fukt, konstruktion och ljudkrav. Genomföra liknande studie på andra hus med annan geografisk plats, som kan medföra kallare klimat. Det leder till större transmissionsförluster samt annan klimatpåverkan av fjärrvärmen.

Referenser

Anavitor (2020). Anavitor.

http://www.anavitor.se/Anavitor (Hämtad 2020-03-10).

Ardente, F., Beccali, M., Cellura, M., & Mistretta., M. (2008). Building energy performance: A LCA case study of kenaf-fibres insulation board. Energy & Buildings 40(1): 1–10. https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2006.12.009

Asdrubali, F., D’Alessandro, F., & Schiavoni, S. (2015). A review of unconventional sustainable building insulation materials. Sustainable Materials and Technologies 4(C): 1–17. https://doi.org/10.1016/j.susmat.2015.05.002

Audenaert, A., De Cleyn, S. & Buyle, M. (2012). LCA of low-energy flats using the Eco-indicator 99 method: Impact of insulation materials. Energy And Buildings 47(C): 68–73. https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2011.11.028

Avfall Sverige (2015). Deponirest. Kartläggning och möjlig avsättning, Rapport 2015:09. u.o.: Avfall Sverige.

Bau EPD GmbH (2014). Epd - environmental product declaration. http://www.bau- epd.at/wp-content/uploads/2014/11/EPD-_ISOCELL_Ecoinvent_20140825-

English.pdf (Hämtad 2020-05-04).

Baumann, H. & Tillman, A. (2004). The hitchhiker’s guide to LCA : an orientation in life cycle assessment methodology and application . Lund: Studentlitteratur AB. Blomkvist, P. & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer. Lund: Studentlitteratur AB. Boverket (2015). Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/forslag-till-

svensk-tillampning-av-nara-nollenergibyggnader-2.pdf (Hämtad 2019-12-05). Boverket (2019a). Miljöindikationer 2019.

https://www.boverket.se/contentassets/b9aca218a3584da88ac43db6f5dbab1b/miljoin dikatorer-2019.pdf (Hämtad 2020-01-21).

Boverket (2019b). Regionala byggbehovsberäkningar 2018–2027.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/be hov-av-bostadsbyggande/byggbehovsberakningar/ (Hämtad 2020-04-28).

Bozsaky, D. (2019). Nature-Based Thermal Insulation Materials From Renewable Resources – A State-Of-The-Art Review. Slovak Journal of Civil Engineering 27(1): 52–59. https://doi.org/10.2478/sjce-2019-0008 (Hämtad 2020-05-04).

Bre Group & Eurobond, (2018). Recycling of Mineral Wool Composite Panels Into New Raw Materials Raw Materials, u.o.: Wrap.

http://www.wrap.org.uk/sites/files/wrap/xx%20Eurobond_WRAP.pdf (Hämtad 2020- 05-04).

Erlandsson, M. & Holm, D. (2015). Livslängdsdata samt återvinningsscenarion för mer transparenta och jämförbara livscykelberäkningar för byggnader.

https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b76ce/1445517742414/B2229. pdf (Hämtad 2020-03-03).

Erlandsson, M. (2000), Viktning av olika miljöpåverkanskategorier baserat på en vision om det framtida hållbara folkhemmet - de svenska miljökvalitetsmålen, IVL rapport B1385 Svenska Miljöinstitutet.

Erlandsson, M., Jönsson, J. & Enström, D., (2007) Räkna med livscykelns miljöprestanda – Anavitor. IVL Rapport B1709 Svenska Miljöinstitutet.

Eurima (2018). Production Process.

https://www.eurima.org/about-mineral-wool/production-process.html (Hämtad 2020- 04-13).

Europeiska Unionen (2019). Waste Construction and Demolition Waste (CDW). https://ec.europa.eu/environment/waste/construction_demolition.htm (Hämtad 2020- 07-17).

Frederiksen, S. & Werner, S. (2014). Fjärrvärme och fjärrkyla. Lund: Studentlitteratur AB.

Gode, J., Martinsson, F., Hagberg, L., Öman, A., Höglund, J. & Palm, D. (2011). Miljöfaktaboken 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter. Stockholm: Värmeforsk.

IAL (2019). The european market for thermal insulation products. http://www.ialconsultants.com/uploads/CUBE_press_release/2019-08-

15/Thermal%20Insulation%20Press%20Release%202019.pdf (Hämtad 2020-04-22). Isocell (2020). Produktdatablad isocell cellulosafiber.

https://www.isocell.com/pdf/products/sv/Produktdatablad_Zellulose_SV.pdf. (Hämtad 2020-04-15).

Isover (2013). Prestandadeklaration för Isover glasull.

https://www.isover.se/sites/isover.se/files/assets/documents/se001-35-a1-2.pdf (Hämtad 2020-04-15).

Isover (2019). Prestandadeklaration för Isover InsulSafe.

https://www.isover.se/sites/isover.se/files/assets/documents/dop_isover_insulsafe_201 9.04.01_se.pdf (Hämtad 2020-04-15).

Isover (2020). Environmental product declaration. https://www.epd-norge.no/getfile.php/1312757-

1583497487/EPDer/Byggevarer/Isolasjon/NEPD-2074-936_Regelisolering-lambda-0- 037%281%29.pdf (Hämtad 2020-04-22).

IVA (2014). Klimatpåverkan från byggprocessen.

Johansson, M., & Kanellos, K. (2007). Livscykelanalys och optimering av isoleringstjocklek för moderna byggnader - med fokus på kv Limnologen i Växjö. Växjö: Växjö Universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:205365/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-06-24)

Khodayari, R. (2019). Miljövärdering av fjärrvärme. Energiföretagen.

https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/miljovardering-av- fjarrvarme/ (Hämtad 2020-04-10).

Krakau, O., & Rapp, V. (2018). Optimal tjocklek av isoleringsmaterial i en energieffektiv byggnad. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1261329/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-05-04).

Lopez Hurtado, P., Rouilly, A. & Vandenbossche, V. (2015). A review on the properties of cellulose fibre insulation. Building and Environment 96: 170- 177.

Martinsson, F., Gode, J., Arnell, J. & Höglund, J. (2012). Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix. IVL rapport B2118 Svenska Miljöinstitutet.

Miljöisolering Örebro (2020).

http://miljoisoleringorebro.se/produkter/cellulosaisolering-skivor/ (Hämtad 2020-03- 10).

Paroc Group (2018). Produktblad Paroc XIL 001.

https://www.paroc.se/produkter/byggisolering/losullsisolering-for- byggapplikationer/paroc-xil-001 (Hämtad 2020-04-15).

Paroc Group (2019a). Produktblad Paroc WAS 35tt.

https://www.paroc.se/produkter/byggisolering/isolering-for-ventilerade-fasader/paroc- was-35tt (Hämtad 2020-04-15).

Paroc Group (2019b). Produktblad Paroc eXtra.

https://www.paroc.se/produkter/byggisolering/universell-byggisolering/paroc-extra. (Hämtad 2020-04-15).

Paroc Group (2019c). Environmental product declaration. https://www.epd-norge.no/getfile.php/1311924-

1576833616/EPDer/Byggevarer/Isolasjon/NEPD-1976-873_PAROC-Stonewool- Thermal-Insulation.pdf (Hämtad 2020-04-22).

Patel, R., & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.

Potrč, T., Rebec, K., Knez, F., Kunič, R. & Legat, A. (2016). Environmental footprint of external thermal insulation composite systems with different insulation types. Energy Procedia 96: 312-322.

Rydegran, E. (2017). Fjärrvärme - bekväm och resurseffektiv uppvärmning. Energiföretagen. https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/fjarrvarme/ (Hämtad 2020-04-10).

Rydegran , E. (2018). Avfallstrappan. Energiföretagen. https://www.energiforetagen.se/energifakta/fjarrvarme/fjarrvarmeproduktion/energi- fran-avfall/avfallstrappan/ (Hämtad 2020-06-02)

Rydegran, E . Energiföretagen.

https://www.energiforetagen.se/energifakta/fjarrvarme/fjarrvarmeproduktion/ (Hämtad 2020-04-10)

Sandin, K. (2010). Praktisk byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur AB.

Schiavoni, S., D׳Alessandro, F., Bianchi, F. & Asdrubali, F. (2016). Insulation materials for the building sector: A review and comparative analysis. Renewable and Sustainable Energy Reviews 62: 988–1011.

https://doi.org/10.1016/j.rser.2016.05.045 (Hämtad 2020-05-04).

Schmidt, A., Jensen, A., Clausen, A., Kamstrup, O. & Postlethwaite, D. (2004). A comparative Life Cycle assessment of building insulation products made of stone wool, paper wool and flax. The International Journal of Life Cycle Assessment 9(1): 53–66. https://doi.org/10.1007/BF02978536 (Hämtad 2020-05-04).

Skullestad, J., Bohne, R. & Lohne, J. (2016). High-rise Timber Buildings as a Climate Change Mitigation Measure – A Comparative LCA of Structural System Alternatives. Energy Procedia 96(C): 112–123.

https://doi.org/10.1016/j.egypro.2016.09.112 (Hämtad 2020-05-04). Skövde kommun (2019). Frostaliden.

https://skovde.se/bygga-bo/samhallsutveckling/frostaliden/ (Hämtad 2020-03-03). Sohn, J., Kalbar, P., Banta, T. & Birkved, M., (2017). Life-cycle based dynamic assessment of mineral wool insulation in a Danish residential building application. Journal of Cleaner Production, 20 januari, Volym 142: 3243-3253.

Sveby (2012). Brukarindata bostäder, Version 1.0. http://www.sveby.org/wp-

content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_1.0.pdf. (Hämtad 2020-04-15).

Svenska institutet för standarder (2006). Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur (ISO 14040:2006). Stockholm: SIS Förlag AB.

Svenska miljöinstitutet (2014). Hållbar användning av naturresurser. https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b52ae/1443177385669/C15.pdf (Hämtad 2020-01-21).

Sveriges Byggindustrier (2016). Byggandets klimatpåverkan - Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus med massiv stomme

Sveriges Byggindustrier (2018). Färdplan för fossilfri bygg och anläggningssektor. https://publikationer.sverigesbyggindustrier.se/Userfiles/Info/1223/Fardplan_for_fossi lfri_bygg-_och_anlaggningssektor_20181228.pdf (Hämtad 2020-01-21).

Toller, S., Wadeskog, A., Finnveden, G., Malmqvist, T. & Carlsson, A. (2011). Energy Use and Environmental impacts of the Swedish Building and Real Estate Management Sector. Journal Of Industrial Ecology 15(3): 394–404. https://doi.org/10.1111/j.1530- 9290.2011.00340.x (Hämtad 2020-05-04).

Vigovskaya, A., Aleksandrova, O. & Bulgakov, B. (2017). Life Cycle Assessment (LCA) in building materials industry. Matec Web of Conferences, 106. https://doi.org/10.1051/matecconf/201710608059 (Hämtad 2020-05-04).

Väntsi, O., Kärki, T. (2014) Mineral wool waste in Europe: a review of mineral wool waste quantity, quality, and current recycling methods. journal of material cycles and waste management 16: 62–72.

Yeheyis, M., Hewage, K., Alam, M., Eskicioglu, C. & Sadiq, R. (2013). An overview of construction and demolition waste management in Canada: a lifecycle analysis approach to sustainability. Clean Technologies and Environmental Policy 15(1): 81– 91. https://doi.org/10.1007/s10098-012-0481-6 (Hämtad 2020-05-04).

Bilagor

Bilaga 1 Energibalansberäkning av befintlig byggnad Bilaga 2 U-värdes beräkningsexempel

Bilaga 3 Energibesparings beräkningsexempel

Bilaga 4 Energibalansberäkning gjord av Bengt Dahlgren AB Bilaga 5 Energiverifiering gjord av Bengt Dahlgren AB Bilaga 6 In- och utdataexempel från Anavitor

Bilaga 1

31 28 31 30 31 30 31 31 30 31 30 31

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December U-Värde summa(U*A) 1091,87 -3,3 -3,4 -0,2 4,5 10,5 14,6 15,7 14,7 10,8 6,9 1,9 -1,6 Köldbryggor summa(Ψk*lk) 218,37 18079,2 16396,8 15772,8 11880 7812 4608 3943 4687 7344 10490 13752 16814 Inne temperatur 21 C

hushållsel 10,41 [kW] 23688 21484 20666 15566 10236 6038 5167 6141 9622 13745 18018 22031 belysning trapphus 10,18 [kW/dag] 37904 34377 33069 24907 16378 9661 8267 9827 15397 21994 28832 35253 % av elen blir värme 70%

7581 6875 6614 4981 3276 1932 1653 1965 3079 4399 5766 7051 Personvärme 186,14 [kW/dag] 69174 62736 60349 45455 29890 17631 15087 17934 28099 40138 52617 64334 gratisenergi från tappvarmvatten 15305 [kWh/år]

Flöde i ventilation 1747,15 L/S 1836 4097 8703 11784 15879 16519 16575 13941 10019 6018 2371 1215 Effektivitet Värmeväxlare 0,8 (0-1) 30324 27502 26455 19926 13103 7729 6614 7862 12318 17595 23066 28202 Uppvärmd area (Atemp) 3680 m2

5641 5095 5641 5459 5641 5459 5641 5641 5459 5641 5459 5641 Tappvarmvatten 76525 Kwh/år 1300 1174 1300 1258 1300 1258 1300 1300 1258 1300 1258 1300 Fastighetsel 40600 Kwh/år 5770 5212 5770 5584 5770 5584 5770 5770 5584 5770 5584 5770 SCOP 4,9 44871 43080 47869 44011 41693 36550 35900 34514 34639 36324 37738 42128 Geografiskt läge Skövde 24302 19656 12480 1443 -11803,06094 -18919 -20813 -16581 -6539 3813 14879 22206 Uppvärmningstyp Fjärrvärme

Summa: 98780kWh/år

Energi [kWh/år] Energibärare Lvslängd [år] gram CO2 eq/kWh 49389,91 Fjärrvärme 50 63,67 157,23 10079,57 El 50 131 66,02 59469,48 223,25 11478,75 Fjärrvärme 50 63,67 36,54 13274,74 El 50 131 86,95 24753,49 123,49 40600 El 50 131 265,93 124822,98 612,68 59469,48 1 0 24753,49 40600 1 3680 33,92 Ton CO2 eq Ton CO2 eq Totalt Evärme [kWh/år] Fgeo Energibehov Ton CO2 eq Ton CO2 eq Tappvarmvatten Värmebehov Fjärrvärme Värmepump Summa

Klimatpåverkan för drift under 50 år

Ton CO2 eq Ton CO2 eq Antal dagar Infiltration Gratisenergi Från ventilation Hushållsel+ belysning trapphus

Summa Förluster Förluster Gradtimmar Månad Normaltemperatur Transmission Ventilation Personvärme Solenergi Summa Gratisenergi Behov Tappvarmvatten Fjärrvärme Värmepump Fastighetsel Ecooling [kWh/år] Summa Etappvarmvatten [kWh/år] Erealestate [kWh/år] Epi Atemp (kvm) Eppet (kWh/kvm ,y) = 𝐹 𝐹 ∗

För att stärka vår trovärdighet har vi beräknat EPpet för våra antagande och beräkningar för att jämföra dem med det som Bengt Dahlgren har beräknat men också en energideklaration utförd efter huset har varit i ett års drift. Bengt Dahlgrens Energibalansräkning kom fram till ett EPpet på 34 kWh/m2. I energideklarationen framkom faktiska värden för energiåtgången, då blev det ett EPpetpå 31 kWh/m2

Bilaga 2

U-värdes-metoden l-värdesmetoden

A B C D

Skikt Material d [m] l [W/m,°K] R=d/l trä+trä MU+Trä Trä+MU MU+MU

1 Rse 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 Putsfasad 0,02 1 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 klimatskiva 0,05 0,033 1,515151515 1,515151515 1,515151515 1,515151515 1,515151515 1,515151515 Gips 0,009 0,22 0,040909091 0,040909091 0,040909091 0,040909091 0,040909091 0,040909091 extra Cellulosaisolering 0,045 0,037 1,216 1,216 1,216 Träreglar 10% 0,045 0,140 0,321 0,321 0,321 10% Trä+ 90%MU 0,045 0,047 0,951 0,951 3 Cellulosaisolering 0,22 0,037 5,946 5,946 5,946 Träreglar 7,5% 0,22 0,140 1,571 1,571 1,571 7,5%Trä+92,5%Cellulosa 0,22 0,045 4,919 4,919 4 Diffspärr 5 Cellulosaisolering 0,045 0,037 1,216 1,216 1,216 Träreglar 10% 0,045 0,140 0,321 0,321 0,321 10% Trä+ 90%Cellulosa 0,045 0,047 0,951 0,951 6 Dubbelgips 0,026 0,220 0,118 0,118 0,118 0,118 0,118 0,118 7 Rsi 0,130 0,130 0,130 0,130 0,130 0,130 Rtot 4,078528139 8,453045513 5,868103428 10,2426208 8,685939972 Ub 0,245 0,118 0,170 0,098 0,115 Andel 0,075*0,1 0,925*0,1 0,075*0,9 0,925*0,9 0,75% 9,25% 6,75% 83,25% 100,00% U*andel 0,001838899 0,010942802 0,011502865 0,081278026 Uu=SU*andel= 0,106 Ul= 0,115 Ru= 9,473 Rl= 8,686 W/m2,°K R=(Ru+ Rl)/2= 9,079 Uber=1/R= 0,110138267 W/m2,°K ΔUg 0 ΔUf 0 ΔUr 0

Bilaga 3

31 28 31 30 31 30 31 31 30 31 30 31

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December U-Värde summa(U*A) 1070,99 -3,3 -3,4 -0,2 4,5 10,5 14,6 15,7 14,7 10,8 6,9 1,9 -1,6 Köldbryggor summa(Ψk*lk) 214,20 18079,2 16396,8 15772,8 11880 7812 4608 3943 4687 7344 10490 13752 16814 Inne temperatur 21 C

hushållsel 10,41 [kW]

23235 21073 20271 15268 10040 5922 5068 6024 9438 13482 17674 21610 belysning trapphus 10,18 [kW/dag] 37904 34377 33069 24907 16378 9661 8267 9827 15397 21994 28832 35253 % av elen blir värme 70%

7581 6875 6614 4981 3276 1932 1653 1965 3079 4399 5766 7051 Personvärme 186,14 [kW/dag] 68721 62326 59954 45157 29694 17515 14988 17816 27915 39875 52273 63913 gratisenergi från tappvarmvatten 15305 [kWh/år]

Flöde i ventilation 1747,15 L/S 1836 4097 8703 11784 15879 16519 16575 13941 10019 6018 2371 1215 Effektivitet Värmeväxlare 0,8 (0-1) 30324 27502 26455 19926 13103 7729 6614 7862 12318 17595 23066 28202 Uppvärmd area (Atemp) 3680 m2

5641 5095 5641 5459 5641 5459 5641 5641 5459 5641 5459 5641 Tappvarmvatten 76525 Kwh/år 1300 1174 1300 1258 1300 1258 1300 1300 1258 1300 1258 1300 Fastighetsel 40600 Kwh/år

5770 5212 5770 5584 5770 5584 5770 5770 5584 5770 5584 5770 SCOP 4,9

44871 43080 47869 44011 41693 36550 35900 34514 34639 36324 37738 42128 Geografiskt läge Skövde 23849 19245 12085 1146 -11998,75932 -19034 -20912 -16698 -6723 3551 14535 21785 Uppvärmningstyp Fjärrvärme

Summa: 96195kWh/år

Energi [kWh/år] Energibärare Lvslängd [år] gram CO2 eq/kWh

48097,46 Fjärrvärme 50 63,67 153,12 9815,81 El 50 131 64,29 57913,26 2,895663244 217,41 11478,75 Fjärrvärme 50 63,67 36,54 13274,74 El 50 131 86,95 24753,49 123,49 40600 El 50 131 265,93 123266,76 606,83 Fjärrvärme Värmepump Fastighetsel Summa Personvärme Solenergi Summa Gratisenergi Behov Tappvarmvatten Antal dagar Infiltration Gratisenergi Från ventilation Hushållsel+ belysning trapphus

Summa Förluster Förluster Gradtimmar Månad Normaltemperatur Transmission Ventilation Ton CO2 eq Ton CO2 eq Tappvarmvatten Värmebehov Fjärrvärme Värmepump Summa

Klimatpåverkan för drift under 50 år

Ton CO2 eq Ton CO2 eq

Ton CO2 eq Ton CO2 eq