7. Diskussion 24
7.5. Förslag till vidare forskning 26
Trots att vi utgick från könsperspektivet så visar resultatet och analysen att det behövs flera perspektiv för att få en djupare förståelse för hur hedersrelaterat våld och förtryck kan förstås. Könsperspektivet kan förklara hur flickor och kvinnor är utsatta men kan möjligtvis missa att fånga upp HBTQ-personers eller pojkars utsatthet inom hederskontexter. Det finns även forskning som visar på att det hedersrelaterade våldet påverkas av klass, exempelvis att personer med lägre socioekonomisk status har starkare krav på att leva upp till hederskoderna och att våldet kan vara starkare inom lägre klasser (Khan, 2006). De senaste åren har det även diskuterats hur personer med funktionsvariationer är extra utsatta inom hederskontexter och blir utnyttjade av sina familjer (TRIS, 2013). Det visar på att varken det kulturella eller könsperspektivet är tillräckligt komplext för att ge en heltäckande bild av det hedersrelaterade förtryckets mekanismer. Vikten av att anta ett mer intersektionellt perspektiv blir tydligt, inte endast för föreliggande studie men även för hela forskningsfältet. Av den anledningen skulle det vara intressant att se vidare forskning om specifikt funktionsvarierades utsatthet. Även mer internationell forskning om HBTQ-personers utsatthet är av vikt då samtliga studier i föreliggande arbete som handlade om HBTQ-personer var svenska studier.
Som ovan nämnt gick det knappt att finna forskning om hedersrelaterat förtryck inom västerländska samhällen. En av de få forskningsartiklar som tog upp hedersrelaterat våld
kopplat till västerländsk kultur var en studie av Michaela Rogers (2017). Hon genomförde en intervjustudie som undersökte transpersoners utsatthet i England i familjära kontexter. Resultatet visade att transpersoner kan uppleva våld och förtryck som en följd av familjens heteronormativa förväntningar och på grund av familjens upplevelse av skam när personerna kom ut som trans. Rogers menar att transpersoners situation kan tolkas inom ramen för hedersrelaterat våld och förtryck då det bygger på liknande mekanismer (Rogers, 2017). Det indikerar att forskningsfältet präglas av ett tankesätt som endast associerar hedersrelaterat förtryck som något endast kopplat till en icke-västerländsk kultur. Det kan möjligtvis resultera i att forskningen missar de fall att hedersrelaterat våld och förtryck som förekommer i en västerländsk kultur då vi inte analyserar utifrån den ramen. Av den anledningen vore det även intressant med framtida forskning som har fokus på att undersöka förekomsten av hedersrelaterat förtryck inom västerländska samhällen.
Referenser:
Litteratur
Allardt, E. (1965). Samhällsstruktur och sociala spänningar. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? (uppl. 1:3). Stockholm: Natur och kultur
Baianstovu, R. (2017). Heder - Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete. (uppl. 1). Lund: Studentlitteratur
Boglind, A., Eliaeson, S. & Månson, P. (2005). Kapital, rationalitet och social
sammanhållning: en introduktion till klassisk samhällsteori. (uppl. 5) Stockholm: Norstedts
akademiska förlag.
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful
literature review. (uppl. 2) Los Angeles: Sage.
Booth, A., Papaioannou, D. & Sutton, A. (2012). Systematic approaches to a successful
literature review. London: Sage Publications Ltd.
Connell, R. (2008). Maskuliniteter. (uppl. 2:1). Götebrog: Daidalos
Dahlgren, E. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv och samhälle – En introduktion till
emotionssociologi. (Uppl. 1:2). Malmö: Liber
Danermark, B. (2003). Att förklara samhället. (uppl. 2). Lund: Studentlitteratur.
Durkheim, É. (1984). The division of labour in society. (uppl. 2). Basingstoke: Macmillan. Engdahl, O. & Larsson, B. (2011). Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och
teorier. Lund: Studentlitteratur.
Hirdman, Y. (2004). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I Carlsson Wetterberg, C. & Jansdotter, A. Genushistoria: en historiografisk exposé. (s. 113– 133). Lund: Studentlitteratur
Hjerm, M. & Lindgren, S. (2014). Att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (uppl. 2) (s. 185–190). Malmö: Gleerup.
Khan, T. S. (2006) Beyond honour: a historical materialist explanation of honour. Oxford: Oxford University Press.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (uppl. 3:3). Lund: Studentlitteratur AB
Lindgren (2014). Kodning. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys. (uppl. 2) (s.45–60). Malmö: Gleerup.
Lindgren (2014). Tematisering. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys. (uppl. 2) (s.63–71). Malmö: Gleerup.
Reinecker, L. (2016). Problemformulering. (uppl. 2). Stockholm: Liber
Scheff, T. J. & Starrin, B. (2013). Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och utsatthet. I Meeuwisse, A. & Swärd, H. Perspektiv på sociala problem. (uppl. 1:2) (s. 186–201). Stockholm: Natur & Kultur
Thornberg & Fejes (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (uppl. 2). (s. 256–273). Stockholm: Liber. Vetenskapliga artiklar
Akpinar, A. (2003). The honour/shame complex revisited: violence against women in the migration context. Women's Studies International Forum, 26(5), 425–442. DOI:
10.1016/j.wsif.2003.08.001
Aplin, R. (2017). Exploring the role of mothers in 'honour' based abuse perpetration and the impact on the policing response. Women's Studies International Forum, 60, 1–10.
DOI:10.1016/j.wsif.2016.10.007
Baianstovu, R., Cinthio, H., Enelo, J., Strid, S. & Särnstedt, E. (2018). Det hedersrelaterade
våldet och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. Hämtad 2018-12-06 från:
https://malmo.se/download/18.578ac132166b2bd8d609f81/1541751689593/Det+hedersrelate rade+v%C3%A5ldets+och+f%C3%B6rtryckets+uttryck+och+samh%C3%A4llets+utmaninga r+-+2018+Malm%C3%B6+stad.pdf
Blum, E., Braiden, R. & Heinonen, T. (2016). Service Delivery Considerations in Dealing with Honour-based Violence. Canadian Ethnic Studies, 48(3), 129–148.
DOI:10.1353/ces.2016.0029
HBT-personer som lever i familjer med hedersnormer. Stockholm: ALMAeuropa.
De los Reyes, P. (2003). Patriarkala enklaver eller ingenmansland? - Våld, hot och kontroll
mot unga kvinnor i Sverige. Norrköping: Integrationsverket. Hämtad 2018-12-08 från:
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/206/patriarkala%20enklaver%20ell er%20ingemansland.pdf
Ekström, E. (2012). Polisens utredningar av hedersrelaterat våld. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad 2018-12-05 från:
https://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980007166/2012_1_polisens_utredning ar_av_hedersrelaterat_vald.pdf
Elbedour, S., Abu-Bader, S., Onwuegbuzie, A. J., Abu-Rabia, A. & El-Aassam, S. (2006). The Scope of Sexual, Physical, and Psychological Abuse in a Bedouin-Arab Community of Female Adolescents: The Interplay of Racism, Urbanization, Polygamy, Family Honor, and the Social Marginalization of Women. Child Abuse & Neglect, 30(3), 215-229. DOI:10.1016/j.chiabu.2005.10.010
Eldén, Å. (2003). Heder på liv och död: våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Diss. (sammanfattning). Uppsala Universitet: Institutionen för sociologi. Hämtad 2018-11-29 från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:163085/FULLTEXT01.pdf26
Fernbrant, C., Essén, B., Östergren, P. & Cantor-Graae, E. (2013). Navigating Between
Control and Autonomy: Recently Arrived Iraqi Refugees' Perceptions Regarding Honor, Well-Being, and Risk for Intimate Partner Violence. Journal of Immigrant & Refugee Studies,
11(2), 178-19. DOI:10.1080/15562948.2013.776473
Hague, G., Gill, A. K., & Begikhani, N. (2013). ‘Honour’-based violence and Kurdish
communities: Moving towards action and change in Iraqi Kurdistan and the UK. Journal of
Gender Studies, 22(4), 383. DOI: 10.1080/09589236.2012.708825
Knutagård, H. & Nidsjö, E. (2004). Hedersrelaterat våld mot ungdomar på grund av sexuell läggning. Malmö: Länsstyrelsen. Hämtad 29 nov 2018 från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:703675/FULLTEXT01.pdf
Kushal, S. & Manickam, E. (2014). (Dis)honourable paradigms: a critical reading of Provoked, Shame and Daughters of Shame. South Asian Diaspora, 6(2), 225–238. DOI: 10.1080/19438192.2013.829640
Meetoo, V. & Mirza, H. S. (2007). 'There is nothing 'honourable' about honour killings': Gender, violence and the limits of multiculturalism. Women’s Studies International Forum,
30(3), 187–200. DOI: 10.1016/j.wsif.2007.03.001
Payton, J. (2014). “Honor,” Collectivity, and Agnation: Emerging Risk Factors in “Honor” Based Violence. Journal of Interpersonal Violence, 29(16), 2863–2883. DOI:
10.1177/0886260514527171
Rogers, M. (2017). Transphobic ‘Honour’-Based Abuse: A Conceptual Tool. Sociology: the
Journal of the British Sociological Association, 51(2), 225–240.
Schlytter, A., Högdin, S., Ghadimi, M., Backlund, Å. & Rexvid, D. (2009). Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär. Stockholm: Stockholms stad. Hämtad 2018-12-06 från: https://www.tris.se/wp-content/uploads/2013/11/Oskuld-och-heder-Schlytter-m.fl_.-2008.pdf Sedem, M. & Ferrer-Wreder, L. (2015). Fear of the Loss of Honor: Implications of Honor- Based Violence for the Development of Youth and Their Families. Child and youth care
forum, 44 (2), 225–237. DOI: 10.1007/s10566-014-9279-5
Elektroniska källor
Kierkegaard, N. (2013, 20 januari). Mordet på Pela blev en väckarklocka. Svenska Dagbladet. Hämtad 2018-12-20 från: https://www.svd.se/
Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck – en
kunskaps- och forskningsöversikt. Hämtad 2018-11-28 från
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport-hedersrelaterat- vald-och-fortryck-2010-1.pdf
Socialstyrelsen (2014). Vänd dem inte ryggen - Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld
och förtryck. (Artikelnummer 2014-1-6). Hämtad 2018-12-03 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19317/2014-1-6.pdf
Socialstyrelsen (2016). Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete
med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad 2018-12-03 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20252/2016-6-37.pdf Tjejers Rätt i Samhället, TRIS (2013). Trippelt utsatt - Hedersrelaterat förtryck och våld
bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Hämtad 2018-12-18 från
https://www.tris.se/wp-content/uploads/2013/11/TrippeltUtsatt_TRIS-1.pdf
Yourstone, J., Axelsson, J., Hildeby Kellgren, F., Söderberg, J & Eriksson, L. (2018).
Forskning och utvärdering inom Kriminalvården: Hedersrelaterat våld och förtryck - mot förbättrad kunskap om förövarna Norrköping: Kriminalvården. Hämtad 2018-12-03 från:
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/hedersrelaterat- vald-och-fortryck_slutversion_180613.pdf Författningar Socialtjänstlagen (2001:453). Hämtad 2018-12-20 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
United Nations (1993). Declaration of the Elimination of Violence against Women. Hämtad 2018-12-20 från: http://www.un.org/documents/ga/res/48/a48r104.htm
Bilaga 1
Titel Författ are År Land Datainsamlingsm etod Syfte Slutsats “Honor,” Collectivity, and Agnation: Emerging Risk Factors in “Honor”- Based Violence Joanne Payton
2014 England Kvalitativ studie. 40 stycken fall med arabiska och kurdiska talande klienter inhämtat från en icke- statlig organisation i London som hjälper våldsutsatta kvinnor. Syftet är att undersöka skillnader mellan könsbaserat våld och hedersrelaterat våld baserat på antalet förövare och vem förövaren/förövar na är. Syftet är också att redovisa mönster som kan underlätta för preventivt arbete.
Kopplingar identifierades mellan kategorierna "heder", kollektivet och släkten på mannens sida. Dessa kategorier är överlappande hos de utsatta kvinnornas erfarenheter av könsbaserat våld. Dock uppfattade kvinnorna själva inte våldet som
"hedersrelaterat" om förövaren var hennes man och om denne inte uttalade att det handlade om heder. Vidare kommer studien fram till att varken stereotypa formerna av våld i nära relation (en förövare) eller hedersrelaterat våld kan helt och hållet omfatta kvinnors erfarenhet av våld inom denna grupp. Det behövs således en mer komplex modell som kan förklara könsbaserat våld i alla dess former för att kunna jobba preventivt. Fear of the loss of
Honor: Implications of honor-based violence for the development of youth and their families Mina Sedem & Laura Ferrer- Wreder
2015 Sverige Kvalitativ studie. 23 intervjuer med flickor i tonåren & unga kvinnor och deras familjer
Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck. Rädsla är central i förståelsen för hedersrelaterat våld och förtryck, både för uppkomsten och
progressionen. Även vikten av att yrkesverksamma är utbildade inom området belyses, vilket kan förhindra att utsatta blir isolerade. ‘Honour’-based
violence and Kurdish communities: Moving towards action and change in Iraqi Kurdistan and the UK.
Gill Haguea, Aisha K. Gillb & Nazand Begikhani a
2013 England Kvalitativ studie. Fältundersökning + Djupintervjuer och semistrukturerade intervjuer + Fallanalys av ett rättegångsfall Syftet med studien är att analysera praxis och politik gällande hedersrelaterat våld i kurdiska samhällen (Kurdistan i Irak och i Storbritannien) för att vidare kunna möjliggöra social förändring och bidra till ny teoretisk insikt.
Folkmord och utsatthet i Kurdistan i Irak bidrar till upprätthållandet av hedersrelaterat våld och annat könsbaserat våld. Utbildning och attitydförändringar hos befolkningen i området är centralt för att driva på utveckling. Både de icke- statliga organisationer som jobbar med hedersrelaterat våld och offer som varit utsatta för hedersrelaterat våld uppger att de stöter på okunskap och dålig praxis hos statliga organisationer och omgivningen. Offren
uppger även att de möter rasistiska och
stigmatiserande attityder som hindrar de från att söka hjälp. I Storbritannien finns det således ett stort behov av förändring gällande skydd för offren men även undersökningar och strategier för hur hedersrelaterat våld bör hanteras. Service Delivery Considerations in Dealing with Honour-based Violence Esther Blum, Reashelle Braiden & Tuula Heinonen 2016 Kanada Kvalitativ studie. 56 intervjuer (22 kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt 34 socialarbetare. ’ Syftet med studien är att öka vår förståelse av unga kvinnors upplevelse av hedersbaserat våld. Samt att identifiera några av anledningarna till hedersbaserat våld. Studien vill också undersöka kunskapsluckor eller styrkor inom socialt arbete och barriärer som påverkar kvinnor att ta hjälp av socialt arbete
Studien visar att unga kvinnor i Winnipeg upplever emotionellt våld och kontroll, ekonomiskt våld samt fysiska övergrepp och tvångsäktenskap. Övergreppen har en stark påverkan på unga kvinnors känslomässiga
välbefinnande. Studien visar att vanheder av familjen är en av olika faktorer som leder till familjekonflikt och våld. Andra orsaker till våld omfattar
generationskonflikter, patriarkala normer, stressorer kopplat till bosättning, överbefolkade levnadsvillkor och föräldrars och
vårdnadshavares otrygga psykiska hälsa. Unga kvinnor som drabbats av hedersrelaterat våld möter många barriärer som hindrar dem från att söka hjälp. Det förekommer särskilt rädsla för att bli avvisade och isolerade av sina familjer och samhällen om de avslöjar våldet för andra utomstående. The Honour/Shame Complex Revisited: Violence against Women in the Migration Context Aylin
Akpinar 2003 Nederländerna
Kvalitativ studie. 2 djupintervjuer med två turkiska migranter från Turkiet som bor i Sverige. Båda kvinnorna har varit utsatta för hedersrelaterat förtryck Studien analyserar kvinnornas livsberättelser med hjälp av Bourdieus och Delaney teoretiska utgångspunkter i syfte att förstå heder/skam- komplexet och hur kvinnors
Turkiska kvinnorna anses vara ansvariga för upprätthållandet av normer kring femininitet. Detta i sin tur är beroende av
heder/skam-koderna där mäns heder definieras i relation till kvinnors beteende. Inom vissa förorter i Sverige där många från Turkiet är bosatta så är hela den etniska gruppen
sexualitet kontrolleras inom migrationskontext en.
signifikant. Då det är vanligt med känslor av maktlöshet i
migrationskontexten argumenterar författaren att invandrade män håller kontrollen över ”deras utrymme” genom att kontrollera ”deras kvinnor” i syfte att möjligtvis kompensera för känslor av maktlöshet. I
migrationskontexten innebär det att turkiska kvinnorna inte bara kan vanhedra sin familj men även resten av ”turkiska enklaven” i området. I den meningen uppfattas kvinnor av det turkiska etniska samhället som försvarare av "det etniska samhället" "eller" "invandrarfamiljen" av värderingar avseende äktenskap och sexualitet i det svenska samhället The Honour/Shame Complex Revisited: Violence against Women in the Migration Context Cecilia Fernbrant , Birgitta Essén , Per-Olof Östergren & Elizabeth Cantor- Graae .
2013 USA Kvalitativ studie. 18 djupintervjuer med nyanlända flyktingar från Irak. 9 män och 9 kvinnor.
Syftet med denna studie var att utforska nyanlända flyktingars upplevelse av migration till Sverige med särskilt fokus på deras välbefinnande och uppfattningar av skillnader mellan könsroller och normer som styr interpersonella relationer.
Studien visar att psykisk stress och oro inför framtiden var något som många av deltagarna uttryckte. Män var oroliga för att förlora sin status samt arbetslöshet, medan kvinnor hade mer positiva förväntningar gällande ökad autonomi. Upprätthållandet av hedersnormer och maktförskjutning inom relationen kunde potentiellt leda till konflikt inom familjen och/eller våld, vilket följaktligen kunde leda till ökad risk för psykisk ohälsa och somatiska besvär. Exploring the role
of mothers in 'honour' based abuse perpetration and the impact on the policing response. 2017. Rachael Aplin
2017 USA Mixed method. främst
kvalitativ metod. 100 dokumenterade fall av hedersrelaterat våld som har rapporterats till polisen. Samt 15 semistrukturerade intervjuer med polis som jobbar med eller har erfarenhet av att jobba med
hedersrelaterat våld. nyttjades som underlag.
Studiens syfte är att undersöka den roll mödrar spelar inom det hedersrelaterade våldet.
Resultatet visar att mödrar spelar en central roll inom hedersrelaterat våld. Mödrarna är många gånger ”drivkraften” inom hedersrelaterat våld och är involverade i 64 procent av alla de fall som involverar kvinnor som förövare (Ca 76 procent av alla de 100 dokumenterade fallen involverar kvinnor som är med i våldsutövandet). Mödrarna kan orsaka både fysiskt och psykiskt våld gentemot sina döttrar. Det är vanligt att mödrar utsätter gravida döttrar för våld samt tvingar de till abort. Många gånger är offren
motvilliga att åtala sina mödrar. Det kan således bli ett hinder under polisarbetet då gränsen mellan
”förövare” och ”sekundära offer” suddas ut. Det är svårt att avgöra om mödrarna handlar under tvång eller inte.
Patriakala enklaver eller
ingenmansland? Våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige.
Paulina de
los Reyes 2003 Sverige Integrativ studie, Både intervjuer och enkäter Rapportens övergripande syfte är att belysa situationen för flickor och unga kvinnor med invandrarbakgrun d som kontrolleras genom våld och hot om våld av sina familjer och släktingar. Ambitionen har varit att teckna en problembild där dessa unga kvinnors egna erfarenheter och berättelser sätts i centrum. Dessa berättelser ska dock ses i ett vidare
sammanhang och därför diskuteras de inom ramen för den debatt som har förts inom media,
forskningen och bland företrädare för myndigheter
Rapporten visar att flickornas specifika problembild består i att de befinner sig i ett
institutionellt ingenmansland där föräldrarnas kontroll genom våldsutövande neutraliseras av samhällets kulturiserande förklaringar och överlag passiva inställning inför övergrepp på kvinnor och barn. En viktig dimension i problembilden är således att både flickorna och deras föräldrar definieras som kulturellt, etniskt och religiöst avvikande i det svenska samhället.
Heder på liv och död – våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder.
Åsa Eldén 2003 Sverige 10 intervjuer med arabiska o kurdiska kvinnor i Sverige 7 svenska rättsfall rörande hedersrelaterat våld
Studien syftar till att analysera hur rykten oskuld och heder aktualiseras och kopplas till förståelser av kultur och religion i berättelser om kvinnors liv
Avhandlingen menar att normer skiljer sig mellan arabiska/kurdiska kvinnor och svenska kvinnor gällande femininet och heder. Om en
arabisk/kurdisk kvinna stämplas att inte följa normerna är hon befläckad. Och mäns heder är inte upprättad förrän kvinnan blivit bestraffad. När kulturell uppfattning används i kvinnors liv som lever inom höga normativa
krav finns en hög samfallenhet med att erfar våld. En slutsats är att heder inte upprättas förrän kvinnan är exkluderad ur familjen eller dör, alltså kan exempelvis att var en oskuld eller inte vara en fråga om liv och död. Polisens utredningar av hedersrelaterat våld: Rapport 2012:1 Emma Ekström
2012 Sverige Rapporten bygger på en genomgång av 117 polisutredningar från 2009 och 9 intervjuer med polisanställda, åklagare och representanter från skyddade boenden och stödverksamheter.
Syftet är att denna rapport ska bidra till att förbättra kunskapen om hur polisen bör arbeta med ärenden där en kvinna har blivit utsatt för hedersrelaterad brottslighet. .
Slutsatser som rapporten redovisar är dels att få hedersrelaterade ärenden kommer till polisens kännedom och det skulle tänkas behövas en nationell resursgrupp som kan möjliggöra en förbättring i arbetet. Polisen bör också planera ärenden
tillsammans med andra myndigheter för att ge det stöd och skydd som behövs. En slutsats är också att polisen bör bli bättre på att skapa sig en helhetsbild av förtrycket och mer fokus på samverkan och bemötande. (Dis)honourable paradigms: a critical reading of Provoked, Shame and Daughters of Shame Shweta Kushal & Evangelin e Manickam
2014 Indien En kvalitativ ansats, textanalys Syftet är att undersöka konstruktionen av en etnisk identitet baserat på bland annat kultur.
Slutsatser är att heder är av vikt vid konstruktionen av en identitet. Kvinnor som lever under normer för att upprätthålla heder inom kollektivet utsätts för extrem psykisk kontroll. Oskuld och heder:
En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad – omfattning och karaktär Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund & Devin Rexvid deltog i studien.
2009 Sverige En studie i två delar. En enkätstudie (2 300 elever i årskurs nio på 36 grundskolor i Stockholm stad). Den andra delen var aktstudie om ärenden som rör
omhändertaganden med stöd av LVU (17 flickor och 11 pojkar)
Det övergripande syftet i båda delstudierna är att skilja ut den grupp flickor men också pojkar som lever med hedersrelaterade normer och begränsningar.
Andelen flickor i enkätstudien som lever under hedersrelaterade normer och begräsningar (enligt studiens egna definition) är 11 procent. Motsvarande för pojkar är 4 procent. Samtidigt råder det en dubbel utsatthet för pojkar på grund av deras dubbla roller i
hederskontexten. De drabbas av familjens och släktens sanktioner om de inte lever upp till
hederskodexens normer och de kan riskera att bli bestraffade av det svenska