4. Empiri och analys
6.2. Förslag till vidare forskning
Under studiens gång har ett flertal frågor uppkommit som vi anser är intressanta för framtida forskning. Lagändringen gällande hållbarhetsredovisning har kommit på tal av respondenterna ett flertal gånger under vår studie men har inte varit aktuellt för oss att behandla vidare i vår studie. Detta på grund av att effekterna av lagändringen inte framkommer förrän hållbarhetsredovisningarna för räkenskapsåret 2017 publiceras. Därför anser vi att det från och med 2018 skulle vara intressant att studera vad de faktiska effekterna blir av denna lagändring. Ett annat förslag på vidare forskning är att genomföra en liknande studie som denna vid ett senare tillfälle för att ta reda på om användbarheten och trovärdigheten på företagens hållbarhetsredovisningar har ökat, exempelvis efter lagändringen. Det skulle även vara intressant att studera andra intressentgruppers krav på extern granskning av företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten av de institutionella investerarna i vår studie menade att extern granskning inte är något de ställer krav på, därför anser vi att det vore intressant att undersöka vilken eller vilka intressentgrupper som anser att hållbarhetsredovisningar bör granskas av en extern part och varför en granskning bör göras.
Litteraturförteckning
Af Sandeberg, C. & Sevenius, R. (2008): Börsrätt. 2.uppl, Lund: Studentlitteratur.
Berthelot, S., Coulmont, M. & Serret, V. (2012) 'Do Investors Value Sustainability Reports? A Canadian Study', Corporate Social Responsibility And
Environmental Management, 19(6), 355-363.
Bryman, A. & Bell, E. (2003) Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2.uppl. Malmö: Liber.
Carrington, T. (2014). Revision. 2. Uppl. Stockholm: Liber AB.
Deegan, C. & Rankin, M. (1997) The materiality of environmental information to users of annual reports. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 10(4), 562-583.
DiMaggio, P. J. & Powell W. W. (1983). Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160.
Derwall, J. & Koedijk, K. (2009). Socially Responsible Fixed-Income Funds.
Journal of Business Finance & Accounting, 36, 210-229.
Du, S., Bhattacharya, C. B. & Sen, S. (2011). Corporate social responsibility and competitive advantage: Overcoming the trust barrier. Management Science, 57:9, pp. 15-28.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori – idéer, moden, förändring. 1:1.Uppl. Malmö: Liber AB.
Ernst & Young. (2007). Keep the Balance Steady: Survey on the Quality of
Sustainability Reports.
http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/1541/attachments/1/translation s/en/renditions/native [2017-09-27]
Eurosif (2014) European SRI Study. Brussels: Eurosif.
http://www.eurosif.org/wp-content/uploads/2014/09/Eurosif-SRI-Study- 20142.pdf [2017-09-27]
Fondbolagens förening (2012) Ansvarsfulla investeringar - Om fonder, etik och
hållbarhet. Värnamo: Brasel Publishing.
http://www.fondbolagen.se/Documents/Fondbolagen/Trycksaker%20och% 20original/Ansvarsfulla%20investeringar%20SV.pdf [2017-09-25]
Gaspar, A, F. & Mkasiwa, T, A. (2014). The Use of Performance Information by Local Government Stakeholders in Tanzania. Journal of Finance and
Accounting, 2(3), 51-63.
Global Reporting Initiative (u.å.). About GRI.
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/Pages/default.aspx [2017-10-09]
Grafström, M., Johnsson, A., Stig, O. & Strannegård, L. (2017). En berättelse om
organisering. 1:1 Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. In N. K. Denzin & Y. S. Lincoln (Eds.), Handbook of qualitative research, ss. 105-117. Thousand Oaks, CA: Sage journals.
Görman, C. (2004). FEE och FAR trycker på om hållbarhetsredovisningar.
Balans, (9), 34-35.
Hart, S. L. & Milstein, M. B. (2003). Creating Sustainable Value. Academy of
Management Executive, 17(2), 56-69.
Holmström, N. & Lindholm, G. (2011). Företagsekonomi – Från begrepp till beslut. 6. Uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Hill, R. P., Ainscough, T., Shank, T. & Manullang, D. (2007). Corporate Social Responsibility and Socially Responsible Investing: A Global Perspective.
Journal of Business Ethics, (70), 165–174.
Isaksson, R.B., Garvare, R. & Johnson, M. (2015) "The crippled bottom line – measuring and managing sustainability", International Journal of Productivity and
Performance Management, 64(3), 334-355
Isaksson, R., & Steimle, U. (2009). What does GRI-reporting tell us about corporate sustainability? The TQM Journal, 21(2), 168-180.
Jaworski, W. (2007). Use of extra-financial information by research analysts and
investment managers. Maastricht. University of Maastricht.
Jayne, M. R.. & Skerratt, G. (2003). Socially Responsible Investment in the UK – Criteria That Are Used To Evaluate Suitability. Corporate Social Responsibility
and Environmental Management, (10), 1–11.
Lang, M., & McNichols, M. (1997). Institutional Trading and Corporate Performance. Stanford: Stanford University.
Larsson, L. O., Hassel, L. G. & Tidström, G. 2008. CSR - från risk till värde. Stockholm: Studentlitteratur AB.
Larsson, L-O. & Ljungdahl, F. (2008). License to operate – CSR och
hållbarhetsredovisning i praktiken. Falun: Ekerlids.
Meyer, J. W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363 Nilsson, K. L. & Iversen, E. (2015). Hållbar utveckling i fysisk planering och PBL-
processer - Exempel på kommuners processer, metoder och verktyg. (Del 2). Luleå: Luleå
tekniska universitet.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 4.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Persson, T. & Persson C. (2015). Hållbar utveckling: människa, miljö och samhälle. 3:1. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Regeringskansliet (2007). Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Stockholm: Näringsdepartementet.
Regeringskansliet (2016). Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Stockholm: Justitiedepartementet.
Reimsbach, D. & Hahn R. (2015). The Effects of Negative Incidents in Sustainability Reporting on Investors Judgments-an Experimental Study of Third-party Versus Self-disclosure in the Realm of Sustainable Development.
Business Strategy & The Environment, 24(4), 217-235.
Revelli, C. (2015). Socially responsible investing (SRI): From mainstream to margin?. Research in International Business and Finance, (39), 711-717.
Sachs, J. D. (2015). The Age of Sustainable Development. 1. Uppl. New York: Columbia University Press.
Sangster, A (2014). The Genesis of Double Entry Bookkeeping. The
Accounting Review, 91(1) 299-315.
Schwartz, M.S. & Carroll, A. B. (2008). Integrating and unifying competing and complementary frameworks: The search for a common core in the business and society field. Business & Society, 47(2), 148–186.
Sjöström, E. (2008). Shareholder Activism for Corporate Social Responsibility: What Do We Know? Sustainable Development, 16(3), 141–154.
Sjöström, E. (2010). Ansiktslösa men ansvarsfulla?: institutionella ägare och en hållbar
utveckling. Stockholm: Economic Research Institute (EFI), Stockholm School
of Economics
Sjöström, E. (2014). Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på
finansmarknaden. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Soares, E. & Milani, B. (2015). Performance of Traditional Investment Funds and Etfs Linked to Sustainability and Corporate Governance. Finanças e
Contabilidade, 5(4), 26-42.
World Commission on Environment and Development. (1987). Our common
future. Oxford: Oxford University Press.
Wennberg, I. (2004). Vägen tillbaka till social redovisning. Balans, 8/9, 37-42. Willis, A. (2003). The Role of the Global Reporting Initiative's Sustainability Reporting Guidelines in the Social Screening of Investments. Journal of Business