Förslag till vidare forskning

Vad som är centralt när det kommer till forskning är att vara kritiskt till det resultat som identifierats, detta betyder att vi måste begränsa vår forskning (Blomqvist et al., 2018). Med hänsyn till detta så kan vi bidra med tre förslag till vidare forskning inom området:

1. Eftersom att vi endast har genomfört denna forskning på ett företag är generaliserbarheten låg, dock är generaliserbarheten på just detta företag hög eftersom vi har haft många deltagare som kan representera hela populationen. Vi har haft deltagare av olika kön, ålder, arbetserfarenhet och olika befattningar inom organisationen. Det hade därmed varit intressant och väsentligt med en fortsatt studie där man hade undersökt flera företag och kanske från olika europeiska länder för att generaliserbarheten skall bli hög.

2. En annan svaghet som är viktig att ha i åtanken är att materialet som vi fått in är baserat på självskattningar, vilket innebär att testpersonerna bedömer sig själva. Eftersom att självinsikten mellan olika människor varierar samt att vissa frågor kan vara frågor som man inte vill erkänna, svara ärligt på eller att det går emot bilden av en själv så kan detta påverka resultatet. Självskattningar påverkas även av att individen jämför sig med sin omgivning och individens omgivning kan givetvis skilja sig mycket åt från person till person.

3. Eftersom ett hermeneutiskt synsätt har använts kan vår tolkning och förförståelse blivit påverkat hur resultatet tolkades. Det är viktigt att forskaren är medveten om sina egna förutfattade meningar och sin förförståelse. Vi anser dock att hermeneutiken passade bäst för vår studie eftersom att vi har undersökt den upplevda verkligheten inom en organisation. Utöver detta tre förslag till vidare forskning så vill vi belysa att det vore intressant att göra vidare och mer omfattande studier kring de två nya fenomen inom detta sammanhang som vi kunde identifiera genom denna studie. Dessa två är den upplevda maktskillnaden och hierarkin mellan

kollektivanställda och tjänstepersoner samt förståelse. Vi tror att detta skulle kunna vara ett fenomen

som går att finna inom fler organisationer och som faktiskt är en viktig del att motverka inom organisationer för att få en sammanhållning. Vi tror att mer kunskap och utvecklande kring dessa begrepp kan göra att fler ledare får en större insikt och försöker tänka på hur deras beteende avspeglas i organisationen och dess påverkan. Vi tror att det är många organisationer idag som skulle kunna få betydligt bättre resultat om fler blev medvetna om hur varje liten komponent inom organisationen påverkar helheten. Med komponenter så menar vi de faktorerna om vi i tidigare stycke har förklarat. Alla dessa pusselbitar går i varandra och påverkar varandra. Eftersom att ledare själva oftast inte upplever eller är uppmärksammade på hur medarbetarna påverkas av ledarna så är detta ett väldigt centralt ämne att forska vidare kring. Som vi tidigare nämnt så får oftast ledarna en missvisande bild av hur medarbetarna upplever situation och därför blir det svårare att upptäcka och vi tror att fler företag bör se över sin egen situation på varje företag. Det skulle vara intressant att genomföra denna forskning och jämföra den med en organisation som är relativt ung, där organisationskulturen inte är lika stark för att se hur de upplevda maktskillnaderna och förståelsen kommer fram.

Referenslista

Abrahamsson, Bengt. (2007). Hierarki- om ordning, makt och kristallisering. Stockholm: Liber Allport, F.H. (1924). Social Psychology. Boston: Houghton Mifflin

Alvesson, M. (2013). Understanding organizational culture (andra upplagan). London: SAGE Publications

Angelöw, B. Jonsson, T. Stier, J. (2015). Introduktion till socialpsykologi (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur

Argandoña, A. (2003). Fostering Values in Organizations. Journal of Business Ethics 45,(1-2), 15-28. Kluwer Academic Publishers

Aronson, E., Wilson, T. D., & Akert, R. (2014). Social Psychology. (Åttonde upplagan). Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education International

Blomkvist, P. Hallin, A. Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer. Uppsats enligt 4-

stegsmodellen. Lund: Studentlitteratur

Bruzelius, Lars H. & Skärvad, Per-Hugo.(2000) Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur Bruzelius, Lars H. & Skärvad, Per-Hugo.(2011) Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur Bryman, A. (2006). “Integrating quantitative and qualitative research: how is it done?”, Qualitative

Research, Vol. 6 No. 1, pp. 97-113.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Tredje upplagan). Stockholm: Liber Burns, J. M. (1978). Leadership. New York: Harper & Row.

Graner, R. (1991). Arbetsgruppen. Den professionella gruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur. Grönroos, Christian (2002). Service management och marknadsföring: en CRM ansats. 1. uppl.

Malmö: Liber ekonomi

Haynes, N.M. (2012). Group Dynamics. Basic ans Pragmatics for Practitioners. New York: University Press och America

Heide, M. & Johansson, C. & Simonsson, C. (2012). Kommunikation i organisationer. Malmö: Liber Hofstede, G. (1984). Culture’s consequences: International differences in work-related values.

Newbury Park, CA: Sage.

Hogg, M. A., & Vaughan, G. (1994). Social psychology: An introduction. London: Prentice Hollander, E. (1992). Leadership, followership, self, and others. Leadership Quarterly, 3(1), 43-54. Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi, att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber

Latham, G. P., Locke, E. A & Fassina, N. E. (2002). The high performance cycle: Standing the test of

time.

Levi, D. (2014). Group Dynamics for Teams. 4:e uppl., Thousand oaks, CA: Sage.

Le Bon, G. (1912). Massans psykologi. Stockholm: Bonniers; originalutgåva på franska 1896 Lindkvist, L. Bakka, F, J. Fivelsdal, E. (2014). Organisationsteori. Struktur, kultur, processer.

Stockholm: Liber

Mintzberg, H. (1979). The structuring of organization - A synthesis of the Research, Englewood Cliffs, N.J: Prentice Hall.

Müllern, Tomas (1994). Den föreställda organisationen: om kulturella processer i och kring

organisationer. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.

Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp, introduktion till gruppdynamik (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur

Nordenfelt, L. (1979). Kunskap värdering förståelse - Introduktion till humanvetenskapernas teori och metod. Stockholm: Liber Förlag

Northouse, P. (2004). Leadership. Theory and Practice. London: SAGE Publications Ltd. Robbins, P. S. (1897). Organisation Theory. Concepts and Cases. Pearson Education Rokeach, (1973). The nature of human values. New York: The Free Press

Schein, Edgar, H. (1984). Coming to awareness of organisational culture. Sloan management review, winter

Schein, EH. (1985). Organizational culture and leadership. San Francisco: Josey-Bass

Schein, Edgar, H. (1990). Organizational Culture. American Psychologist, February, Vol. 45, No. 2,

pp. 109-119.

Schienle, K. (2007). Achieving Goals. HarperCollins Publishers. Shackleton, V. (2005). Business Leadership.

Svedberg, L. (2016). Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap (sjätte upplagan). Lund: Studentlitteratur

Thornbury, Jan. “Creating a Living Culture: The Challenges for Business Leaders” Corporate Governance, 2003, Vol 3, No 2

Yukl, Gary (2002). Leadership in organizations, 5th ed. London: Prentice-Hall International. Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande - Hermeneutik i teori och praktik. Nordstedts

akademiska förlag.

Bilagor