I denna uppsats har vi haft som syfte att besvara hur kvinnor upplever företags närvaro på Instagram. Vi har främst fokuserat på anledningarna till att användare väljer att följa företag och vad de får ut av detta, vilka förväntningar man har på företagen, samt hur dess närvaro upplevs och hur kontexten kan påverka detta. För att vidare komplettera forskningsområdet och ge mer riktade och konkreta förslag till företag, hade det även varit intressant att välja ut ett specifikt företag för att göra en fallstudie.
Utifrån de idealtyper vi identifierat av användare på Instagram faller de flesta deltagare inom samma ramar och attribut, trots att deltagarna för en diskussion och medvetenhet kring att det finns flera sätt att använda Instagram på. Vi kan anta att det finns andra grupper än de vi talat med som med fördel kan delta i framtida studier inom ämnet, för att fördjupa och utveckla resonemanget om idealtyper av Instagramanvändare. Kriterier kan i vidare studier på förhand ta avstamp i Instagramanvändares användarvanor, så som kriterier för hur deras egen användning ser ut, hur ofta de interagerar med företag, eller annan aktivitet på Instagram. Då vi i vår studie inte kunnat utläsa tydliga ståndpunkter när det gäller uppfattningar om företags närvaro på Instagram utifrån de olika idealtyperna, kan det vara ett intressant perspektiv att utveckla och forska vidare kring.
Vi har argumenterat för behovet av en ny definition av användarbegreppet samt för hur idealtyperna i Instagramanvändande ligger till grund för kvinnors uppfattningar av företags närvaro på Instagram. Med detta som bakgrund kan påbyggnad vara av relevans för vidare forskning om mottagare och sociala medier, samt för företag som vidare vill fördjupa förståelser för Instagramanvändare och som ett led av detta öka kunskaper om hur resurser för kommunikation på Instagram kan förvaltas.
8 Referenser
Aronsson, J. & Karlsson, S. M (2013). Sociala medier på modet - Hur svenska företag använder
sociala medier för att skapa relationer med sina kunder (Kandidatuppsats). Göteborg:
Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. Hämtad 2015-12-20 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/35120/1/gupea_2077_35120_1.pdf
Baird, C, Heller & Paranis, G. (2011) From social media to social CRM. Hämtad 2015-11-16 från
https://www.ibm.com/smarterplanet/global/files/se__sv__commerce__from_social_ media_to_social_crm.pdf
Blumler, J.G. (1979). The Role of Theory in Uses and Gratifications Studies,
Communication Research 6(1): 9-36
Cormode, G. & Krishnamurthy, B. (2008) “Key differences between Web 1.0 and Web 2.0.” Hämtad 2015-11-16 från
http://journals.uic.edu/ojs/index.php/fm/article/view/2125/1972#author Ekström, M. & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan -
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Erlanders Sverige AB
Fazio, H. R., Powell, C. M., & Williams, C. J. (1989). The role of Attitude Accessibility in the Attitude-to-Behaviour Process. The Journal of Consumer Research, 16, 280-288. Doi: 10.1086/209214
Grusell, M. (2008). Reklam - en objuden gäst? Allmänhetens uppfattningar om reklam i morgonpress
och tv. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs
universitet
Hansen, M. & Palmborg, V. (2014). Betydelse av bilder på Instagram. En kvalitativ studie om
företags bilder på Instagram (Kandidatuppsats). Jönköping: Högskolan för lärande
och kommunikation, Jönköping Universitet. Hämtad 2015-12-19 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:795258/FULLTEXT01.pdf
Hansson, A., Wrangmo, A., & Solberg Søilen, K. (2013). Optimal ways for companies to use
Facebook as a marketing channel. Journal of Information, 11(2), 112-126, doi:
10.1108/JICES-12-2012-0024
Höijer, B. (1990). Reliability, Validity and Generalizability. Three Questions for Qualitative Reception Research. Nordicom Review 1, 15-20
Internetstiftelsen i Sverige (2015). Tiden på sociala medier ökar. Svenskarna och Internet
2015. Hämtad 2015-12-13 från http://www.soi2015.se/sociala-medier/tiden-pa-sociala-natverk-okar/
Internetstiftelsen i Sverige (2015). Sociala medier. Svenskarna och Internet 2015. Hämtad 2015-12-13 från http://www.soi2015.se/sociala-medier/
Internetstiftelsen i Sverige (2015). Instagram ökar mest. Svenskarna och Internet 2015. Hämtad 2015-12-13 från http://www.soi2015.se/sociala-medier/instagram-okar-mest/
Kederstedt, D. (2012, 4 september). Facebook köper Instagram. Svenska Dagbladet. Hämtad 2015-12-01 från http://www.svd.se/facebook-koper-instagram-751g Kleist, J. & Landh, M. (2014). Vi gillar’t. En studie om hur skandinaviska textil- och modeföretag
kommunicerar via Instagram (Kandidatuppsats). Borås: Textilhögskolan, Högskolan i
Borås. Hämtad 2016-01-04
från http://bada.hb.se/bitstream/2320/14160/1/2014.1.06.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Larsson, L (2010). Intervjuer. I Ekström, M. & Larsson, L. (red.). Metoder i
kommunikationsvetenskap. (s. 54-80). Lund: Studentlitteratur.
Lundin, J. (2015, 2 oktober) Hatet mot Instagram-annonserna. Resume.
Hämtad 2015-12-20 från http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2015/10/02/ilskan-mot-instagram-annonserna/
McQuail, D. (2005). McQuails mass communication theory. London: Sage
McQuail, D., Blumler, J.G. & Brown, J. (1972). The television audience: a revised perspective. I Denis McQuail (red.) Sociology of mass communications.
Harmondsworth: Penguin
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Morgan, D. (1988). Focus groups as qualitative research. Qualitative Research Methods, vol.16, London: Sage
Muntinga, D. G., Moorman, M. & Smit, E. G. (2011). Introducing COBRAs: Exploring motovations for brand-related social media use. International Journal of Advertising:
The review of marketing communications 30(1), 13-46, doi: 10.2501/IJA-30-1-013-046
Mutz, D. C. & Young, L. (2011.) Communication and Public Opinion: Plus Ça Change?
Nordicom (2015). Mediebarometern (internet) 2014: Fokus internet och medier,
MedieNotiser, 2015(1):126. Hämtad 2015-12-04 från
http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/mediefakta-dokument/Mediebarometern/mediebarometern_2014_internet.pdf
Oskamp, S. (1991). Attitudes and Opinions (second ed.). New Jersey: Englewood Cliff Rubin, A. M. (2002). The Uses-and-Gratifications Perspective of Media Effects. I Bryant,
J. & Zillman, D. (red.) Media Effects. Advances in Theory and Research. Mahwah: Lawrence Earlbaum
Ruggiero, T.E. (2000). Uses and Gratification Theory in the 21st Century. Mass
Communication and Society 3 (1), 3–37
Severin, W. J. & Tankard JR, J.W. (2001). Communication Theories: Origins, Methods, and Uses
in the Mass Media (fifth ed.). Addison Wesley Longman, Inc
Sherif, C & Sherif, M (ed.) (1967). Attitude, Ego-Involvement, and Change. Pennsylvania: John Wiley & Sons, Inc
Stewart, D., Pavlou, P. & Ward, S. (1994). Media effects on Advertising. I Jennings Bryant & D. Zillman (2002) (red) Media Effects. Advances in Theory and Research. Mahwah: Lawrence Earlbaum.
Sundar, S. S. & Limperos, A. M. (2013). Uses and Grats 2.0: New Gratifications for New Media. Journal of Broadcasting & Electronic Media 57(4), 504–525, doi:
10.1080/08838151.2013.845827
Statisktiska Centralbyrån (2015) Företagens användning av it 2015. Hämtad 2015-12-13 från
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/NV0116_2015A01_BR_00_IT02BR1501 .pdf
Stockenhed, P. (2013). Användarna och företagen. En studie i användarnas inställning till företag på
Instagram (Kandidatuppsats). Stockholm: Institutionen för mediestudier,
Stockholms Universitet. Hämtad: 2015-12-22 från
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:691780/FULLTEXT01.pdf
Strömbäck, J. (2009). Makt, medier och samhälle. Kristianstad: SNS Förlag Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Webbreferenser
Facebook (u.å). Om Facebook. Hämtad 2015-11-16 från
https://www.facebook.com/facebook/info?tab=page_info
Facebook (u.å) Business. Hämtad 2015-12-12 från
https://www.facebook.com/business/help/443772352460889/
Instagram (u.å). Om Instagram. Hämtad 2015-12-03 från
https://www.instagram.com/about/us/
Instagram (u.å) FAQ. Hämtad 2015-12-03 från https://www.instagram.com/about/faq/
Instagram (u.å). Ta, redigera och dela foton. Hämtad 2015-12-01 från
https://help.instagram.com/365080703569355/?ref=hc_fnav Instagram (u.å) Instagram Direct. Hämtad 2015-12-01 från
https://help.instagram.com/400205900081854/?ref=hc_fnav
iTunes (u.å) Instagram. Hämtad 2015-12-03 från
https://itunes.apple.com/se/app/instagram/id389801252?mt=8 Twitter (u.å). Support. Hämtad 2015-12-22 från
https://support.twitter.com/articles/15367
Bildreferenser
Bild 1: From social media to social CRM, IBM Hämtad 2015-11-16 från
https://www.ibm.com/smarterplanet/global/files/se__sv__commerce__from_social_ media_to_social_crm.pdf
Bild 2: Svenskarna och Internet 2015, IIS. Hämtad 2015-12-13 från http://www.soi2015.se/sociala-medier/instagram-okar-mest/
Bild 3: Intelligence Report: Social Platforms 2015, L2 Inc. Hämtad 2016-01-06 från http://socialplatforms.l2inc.com