Resultatet visar en tendens till att i förskoleklassen ha schemalagda arbetspass i matematik även om de inte arbetar med en matematikbok i alla fallen. Jag drar då slutsatsen att barnen får uppfattningen att matematik är något som de arbetar med på speciella arbetspass mer än att det är något naturligt som vi använder varje dag. Det vore intressant att undersöka hur barnen i förskoleklasserna diskuterar kring matematik. Vad är matematik i barnens ögon? Skiljer sig åsikterna om matematik mellan barn i olika förskoleklasser och kan de eventuella skillnaderna kopplas till arbetssättet i gruppen?
Skolverket gjorde en stor undersökning av förskoleklasserna 2001 och då uppmärksammades att förskolans personal påverkats mycket av skolans personal. Mina undersökningsresultat kan tolkas som att flera förskollärare har arbetspass på samma sätt som skolan, men att bara tre stycken arbetar systematiskt med just skolförberedande material. Två av sju intervjuade förskollärare har praktisk matematik och de anser själva att de vågar stå för sin kompetens som förskollärare. Två av de övriga förskollärarna som inte har arbetspass i matematik arbetar naturligtvis på ett sätt som skiljer sig från synen av den traditionella skolan. Det vore
intressant att nu, åtta år senare, undersöka i stor skala hur det ser ut i förskoleklasserna i landet. Vågar förskollärarna idag stå för vad de tycker är bra matematikundervisning för sexåringarna eller arbetar de på det sätt de tror att grundskollärarna arbetar eller vill att de själva ska arbeta?
Referenslista
Ahlberg, A. (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Wallby, K.,Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R. & Wallby, A. (red). Matematik från början (s. 9-98). Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2000). Att stimulera barns intresse för och upptäckter i matematik. I Wallby, K., Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R. & Wallby, A. (red). Matematik från början (s. 145-178). Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Björklund, C. (2007). Hållpunkter för lärande: småbarns möten med matematik. Åbo Akademis Förlag.
Björklund, C. (2008). Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan. Stockholm: Studentlitteratur.
Brown, T., Molfese, VJ., & Molfese, P. (2008). Preschool Student Learning in Literacy and Mathematics: Impact of Teacher Experience, Qualifications, and Beliefs on an At-Risk Sample. Journal of Education for Students Placed at At-Risk, 13:106-126. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dagens Industri (2006). Underkänt för skolan. 2006-09-05. Gunnar Örn.
Dagens Nyheter (2002). Sveriges studenter har allt sämre matematikkunskaper. DN debatt 2002-06-07. Johan Håstad.
Davidsson, B. (2002). Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare och
grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola.
Göteborg Studies in Educational Sciences 174. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborgs universitet.
Doverborg, E. (2000). Lekens lustfyllda lärande. I Wallby, K.,Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R. & Wallby, A. (red). Matematik från början (s. 121-144). Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Doverborg, E. (2006). Dokumentation av lärande. I Emanuelsson, G. & Doverborg, E. (red).
Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn från 1-5 år och deras lärare (s. 17-28). Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Emanuelsson, L. (2006). Möten med matematik. I Emanuelsson, G. & Doverborg, E. (red).
Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn från 1-5 år och deras lärare (s. 129-136). Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Furness, A. (1998). Vägar till matematiken: att arbeta med barn 5-7 år. Solna: Ekelunds förlag AB.
Gustafsson, J. (2003). Integration som text, diskursiv och social praktik. En policyetnografisk
fallstudie av mötet mellan skolan och förskoleklassen. Göteborg Studies in
Educational Sciences 199. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborgs universitet.
Haug, P. (1992). Educational reform by experiment. The Norwegian experimental educational
programme for 6-year-olds (1986-1990) and the subsequent reform. Stockholm:
HLS förlag.
Højnes, M. (2008). Matematik som språk, verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber AB.
Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och
förgivet tagna sanningar. En studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare formar en samverkan. Luleå: Luleå tekniska universitet, Centrum för
forskning om lärande.
Olsson, I. (2000). Att skapa möjligheter att förstå. I Wallby, K.,Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R. & Wallby, A. (red). Matematik från början (s. 179-214). Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet i en
utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Simeonsdotter Svensson, A. (2008). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen: Barns
olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Göteborg Studies in Educational
Sciences 274. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborgs universitet.
Skolverket. (2001). Att bygga en skolform för 6-åringarna. Om integration förskoleklass,
grundskola och fritidshem. Rapport 2001:201. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2007). PISA 2006 – 15åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera –
naturvetenskap, matematik och läsförståelse.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sun Lee, J. & Ginsburg, HP. (2007). What is appropriate mathematics education for four-year-olds? Pre-kindergarten teachers´ beliefs. Journal of Early Childhood
Research 2007; 5:3-31.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. (2004). Forskningsetiska principer inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola,
Bilaga 1
Gävle 2009-09-11
Till förskollärare i förskoleklass
Vill du delta i en studie som behandlar matematik i förskoleklassen? Syftet är att bidra till förståelse av matematikundervisningen i förskoleklasser.
Med anledning av att många elever upplever svårigheter i ämnet matematik under skolåren finns ett kunskapsintresse av att undersöka om, hur och i sådana fall på vilket sätt matematik uppmärksammas redan i förskoleklassen.
Undersökningen kommer att avrapporteras som ett examensarbete inom lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle.
Studien genomförs med intervjuer av förskollärare som arbetar i förskoleklass. Intervjuerna kommer att spelas in med ljudband och de beräknas ta ungefär 30 minuter. Deltagandet är frivilligt och svaren kommer inte att kunna kopplas varken till dig som person eller till din arbetsplats. Du har möjlighet att avbryta ditt deltagande när du vill. Jag skulle, om möjligt, vilja genomföra intervjuerna under vecka 40-41. Jag kommer att kontakta dig under vecka 40 om du inte redan innan meddelat mig om ditt deltagande.
Vid frågor eller funderingar angående studien, kontakta mig gärna. Tack på förhand för Din medverkan!
Helena Sjöberg Tel: XXXXXX E-mail: XXXXXX
Handledare:
Annika Elm Fristorp Högskolan i Gävle
Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Tel: XXXXXX