Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur interventioner vid diagnostiserad dyskalkyli kan utformas av speciallärare på gymnasienivå. Studien öppnar för en rad nya forskningsupplägg inom ämnesområdet.
Som nämns tidigare kan en dyskalkylidiagnos ställas som tidigast i 10-årsåldern, vilket betyder att det finns elever med diagnostiserad dyskalkyli även på mellanstadiet och framför allt på högstadiet. Ett förslag till vidare forskning är att bredda åldersspannet och genomföra en kompletterande studie med liknande forskningsfrågor och intervjua speciallärare som är verksamma på högstadiet. Används liknande hjälpmedel och strategier eller skiljer de sig åt? Kan speciallärare som är verksamma inom gymnasieskolan lära av de speciallärare som är verksamma inom grundskolan och vice versa?
I denna studie intervjuas inte ämneslärare i matematik som är verksamma i det ordinarie klassrummet, utan endast speciallärare. Det är långt ifrån alla elever med dyskalkyli som erbjuds en-till-en-undervisning med speciallärare, utan en betydande del får ordinarie klassrumsundervisning med en ämneslärare i matematik på grund av resursbrist. Det ställer krav på att även ämneslärare (som sannolikt saknar kompetens inom specialpedagogik) är förtrogna med dyskalkylidiagnosen och känner till vilka interventioner som är lämpliga.
39
Ett annat möjligt förslag till vidare forskning skulle därmed kunna vara att utöka urvalet till att också innefatta ordinarie ämneslärare i matematik. Hur uppfattar de dyskalkylibegreppet och vilka pedagogiska verktyg och strategier anser de vara lämpliga i klassrummet? En intressant forskningsfråga är om det finns en systematisk och signifikant skillnad i förståelsen av dyskalkylidiagnosen och tillhörande interventioner vid jämförelse mellan speciallärare och ämneslärare i matematik. En sådan studie skulle eventuellt kräva en kvantitativ ansats med fler deltagare om en mer systematisk jämförelse ska göras.
Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att söka kunskap om eventuella skillnader i val av interventioner för elever med dyskalkyli jämfört med elever som befinner sig i
matematiksvårigheter av andra anledningar. Exempelvis kan elever uppleva matematikämnet som betungande på grund av matematikängslan (Ashcraft, 2002).
Vad som också kan vara värt att nämna i samband med matematiksvårigheter är att dyskalkyli ofta betecknas som just specifika svårigheter i matematik. Det vore intressant att kontrastera elever med dyskalkyli mot de elever som har generella svårigheter inom
matematik och kartlägga eventuella skillnader i behov med avseende på interventioner. Kan det vara så att behoven skiljer sig åt mellan dessa två elevgrupper? Slutligen bör nämnas att det föreligger en korrelation mellan ADHD och matematiksvårigheter (Landerl, 2017; Olsson, 2018; Platt, 2007; Zentall, 2017) och av den anledningen skulle det kunna finnas ett värde i att kartlägga hur speciallärare ser på behovet och utformningen av interventioner för de elever med ADHD som också befinner sig i matematiksvårigheter.
De sju speciallärare som intervjuas inom ramen för denna studie lyfter fram gemensamma interventioner vid diagnostiserad dyskalkyli, samtidigt som de också ger uttryck för en viss variation sinsemellan. Det är viktigt att speciallärares erfarenheter av dyskalkyli ges utrymme för att underlätta matematikinlärningen för elever med denna diagnos. Förhoppningen är att denna studie kan inspirera både speciallärare och ämneslärare i matematik att våga testa nya pedagogiska verktyg och strategier utifrån hur de uppfattar den enskilda elevens behov och förutsättningar till utveckling inom matematikämnet.
40
Referenslista
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk forskning i
Sverige, 12(2), 84-95. Hämtad den 20 december 2019 från
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1017/868
Anca, M., & Hategan, C. (2009). Psycho-Pedagogical Interventions in the Prevention and the Therapy of Learning Difficulties in the Field of Mathematics. Acta Didactica
Napocensia, 2(3), 101-106. Hämtad den 19 juni 2019 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1697504296?accountid=12245
Ashcraft, M.H. (2002). Math Anxiety: Personal, Educational, and Cognitive Consequences. American Psychological Society, 11(5), 181-185. Hämtad den 19 juni 2019 från
https://www.mccc.edu/~jenningh/Courses/documents/math_anxiety.pdf Björndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Creswell, J.W., & Poth, C.N. (2017). Qualitative Inquiry & Research Design: Choosing
Among Five Approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Dahlgren, L.O., & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s. 179-192). Stockholm: Liber.
Dowker, A., & Morris, P. (2017). Targeted interventions for children with difficulties in learning mathematics. I S. Chinn (Red.), The Routledge International Handbook
of Dyscalculia and Mathematical Learning Difficulties (s. 256-264). London:
Routledge.
Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C.Y. (2016). Mathematics Anxiety: What Have We Learned in 60 Years? Frontiers in Psychology, 7(508), 1-16.
Hämtad den 19 juni 2019 från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4842756/
Dyrvold, A. (2016). Difficult to read or difficult to solve? The role of natural language and
other semiotic resources in mathematics tasks (Forskningsrapport,
Umeå universitet, 2016:58). Hämtad från Umeå: Umeå universitet http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:974406/FULLTEXT01.pdf
41
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik (Forskningsrapport, Karlstad universitet, 2015:40). Hämtad från Karlstad: Karlstad universitet http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf Engström, A. (2016). Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik (Forskningsrapport,
Karlstad universitet, 2016:51). Hämtad från Karlstad: Karlstad universitet http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1050485/FULLTEXT03.pdf
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16-43). Stockholm: Liber. Förenta Nationerna. (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF
Sverige.
Göransson, K., Hellblom-Thibblin, T., & Axdorph, E. (2015). A Conceptual Approach to Teaching Mathematics to Students With Intellectual Disability.
Scandinavian Journal of Educational Research, 60(2), 182-200. Hämtad den
20 juni 2019 från
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00313831.2015.1017836 Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella
yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning
(Forskningsrapport, Karlstad universitet, 2015:13). Hämtad från Karlstad: Karlstad universitet
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf
Hufferd-Ackles, K., Fuson, K.C., & Sherin, M.G. (2004). Describing Levels and Components of a Math-Talk Learning Community. Journal for Research in Mathematics
Education, 35(2), 81-116. Hämtad den 20 juni 2019 från
https://doi.org/10.2307/30034933
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholm läns landsting. (2015). Fokusrapport om
dyskalkyli. Hämtad den 14 maj 2019 från
https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/utbildning-och- utveckling/vardutveckling/fokusrapporter/dyskalkyli.pdf
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige,
17(3-4), 152-170. Hämtad den 7 oktober 2019 från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf ?fbclid=IwAR0J-
42
Jiménez-Fernández, G. (2016). How Can I Help my Students with Learning Disabilities in Mathematics? REDIMAT – Journal of Research in Mathematics
Education, 5(1), 56-73. Hämtad den 17 juni 2019 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1871584120?accountid=12245
Karagiannakis, G., Baccaglini-Frank, A., & Papadatos, Y. (2014). Mathematical learning difficulties subtypes classification. Frontiers in Human Neuroscience, 8(57), 1- 5. Hämtad den 7 juli 2019 från
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnhum.2014.00057/full Karagiannakis, G.N., & Cooreman, A. (2017). Focused MLD intervention based on the
classification of MLD subtypes. I S. Chinn (Red.), The Routledge International
Handbook of Dyscalculia and Mathematical Learning Difficulties (s. 256-264).
London: Routledge.
Karlsson, I. (2016). Special and Specific Educational Needs in School Mathematics. I L. Lindenskov (Red.), Special Needs in Mathematics Education (s. 53-66). Århus: Danish School of Education.
Kaufmann, L. (2008). Dyscalculia: neuroscience and education. Educational Research, 50(2), 163-175. Hämtad den 1 juli 2019 från
https://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/00131880802082658
Kumar, S.P., & Raja, B.W. (2012). Remedial Instruction to Enhance Mathematical Ability of Dyscalculics. Journal on Educational Psychology, 6(1), 21-28. Hämtad den 7 juli 2019 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1826541487?accountid=12245 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Käser, T., Busetto, A.G., Solenthaler, B., Baschera, G., Kohn, J., Kucian, K., Aster, M., & Gross, M. (2013). Modelling and Optimizing Mathematics Learning in Children.
International Journal of Artificial Intelligence in Education, 23(1-4), 115-135.
Hämtad den 28 juni 2019 från
43
Landerl, K. (2017). How specific is the specific disorder of arithmetic skills. I S. Chinn (Red.), The Routledge International Handbook of Dyscalculia and
Mathematical Learning Difficulties (s. 115-124). London: Routledge.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Hämtad den 15 september 2019 från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf Lindenskov, L. (2016). Introduction. I L. Lindenskov (Red.), Special Needs in
Mathematics Education (s. 5-14). Århus: Danish School of Education.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter
att förstå och använda tal. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Mazzocco, M.M. (2017). Defining and Differentiating Mathematical Learning Disabilities and Difficulties. I D.B. Berch, & M.M. Mazzocco (Red.), Why Is Math So Hard
for Some Children. The Nature and Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities (s. 29-47). Baltimore: Brookes Publishing.
Möllås, G. (2005). Vad gör specialpedagogiken speciell? I E. Alerby (Red.), Skola för alla –
vad innebär det? En belysning av några specialpedagogiska perspektiv (s. 33-
50). Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av
forskningen. FOU-skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hämtad den 15 november 2019 från
https://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf
Noël, M-P., Rousselle, L., & De Visscher A. (2016). Both Specific and General Cognitive Factors Account for Dyscalculia. I L. Lindenskov (Red.), Special Needs in
Mathematics Education (s. 35-52). Århus: Danish School of Education.
Norqvist, M. (2016). On Mathematical Reasoning – being told or finding out
(Doktorsavhandling, Umeå universitet, 2016). Hämtad från Umeå: Umeå universitet
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:954413/FULLTEXT01.pdf Olsson, L. (2018). “Count on me!” Mathematical development, developmental dyscalculia
and computer-based intervention (Doktorsavhandling, Linköpings universitet,
2018:728). Hämtad från Linköping: Linköpings universitet
44
Partanen, P. (2016). Assessment and Remediation for Children with Special Educational
Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training (Doktorsavhandling, Mittuniversitetet,
2016:240). Hämtad från Sundsvall: Mittuniversitetet
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:905624/FULLTEXT01.pdf
Peng, A., & Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us? The Mathematics Enthusiast, 9(3), 409-430. Hämtad den 17 maj 2019 från
https://scholarworks.umt.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1252&context=tme Platt, A.E. (2007). ADHD and Math Disabilities: Cognitive Similarities and Instructional
Interventions. Hämtad den 7 juli 2019 från
https://pdfs.semanticscholar.org/f9b1/6c75acbc80a4d5a209dfb156512884bbb10 9.pdf
Schmidt, M.C.S. (2016). Dyscalculia ≠ maths difficulties. An analysis of conflicting
positions at a time that calls for inclusive practices. European Journal of Special
Needs Education, 31(3), 407-421. Hämtad den 7 juli 2019 från
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08856257.2016.1163016 Shalev, R.S. (2017). Prevalence of Developmental Dyscalculia. I D.B. Berch, & M.M.
Mazzocco (Red.), Why Is Math So Hard for Some Children. The Nature and
Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities (s. 49-60).
Baltimore: Brookes Publishing.
Sidenvall, J. (2015). Att lära sig resonera – om elevers möjlighet att lära sig matematiska
resonemang (Licentiatavhandling, Linköpings universitet, 2015:86). Hämtad
från Linköping: Linköpings universitet
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:810757/FULLTEXT01.pdf Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven
i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv (Doktorsavhandling, Umeå
universitet, 2006:7). Hämtad från Umeå: Umeå universitet
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf Skagerlund, K. (2016). Magnitude Processing in Developmental Dyscalculia. A
Heterogeneous Learning Disability with Different Cognitive Profiles
(Doktorsavhandling, Linköpings universitet, 2016:669). Hämtad från Linköping: Linköpings universitet
45
Skolverket. (2007). Kategorisering av elever med funktionshinder i Skolverkets arbete. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Matematikundervisning i grundsärskolan. En utvärdering av
Matematiksatsningen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Kommentarmaterial till ämnesplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 21 december 2019 från
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2893a/153018743 8471/Kommentarmaterial_gymnasieskolan_matematik.pdf
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen. Stockholm: Svenska Unescorådet. Swanson, H.L., & Jerman, O. (2006). Math Disabilities: A Selective Meta-Analysis of the Literature. Review of Educational Research, 76(2), 249-274. Hämtad den 19 juni 2019 från
https://www.researchgate.net/publication/249797808_Math_Disabilities_A_Sele ctive_Meta-Analysis_of_the_Literature
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet.
Lund: Studentlitteratur.
Takala, M., & Ahl, A. (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education, 41(1), 59-81. Hämtad den 15 november 2019 från
https://www.academia.edu/26917834/Special_education_in_Swedish_and_Finni sh_schools_seeing_the_forest_or_the_trees
Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 273-295). Stockholm: Liber.
Trott, C. (2017). Dyscalculia in Higher Education: systems, support and student strategies. I S. Chinn (Red.), The Routledge International Handbook of Dyscalculia and
Mathematical Learning Difficulties (s. 256-264). London: Routledge.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad den 15 september 2019 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ God-forskningssed_VR_2017.pdf
46
Von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic
Studies in Education, 34(4), 246-264. Hämtad den 22 oktober 2019 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:723034/FULLTEXT01.pdf
Vygotskij, L. (1999). Förhållandet mellan undervisning och utveckling. I G. Lindqvist (Red.),
Vygotskij i skolan (s. 259-278). Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. (2000). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wadlington, E., & Wadlington, P.L. (2008). Helping Students With Mathematical Disabilities to Succeed. Preventing School Failure, 53(1), 2-7. Hämtad den 1 juli 2019 från http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/docview/61953067?accountid=12245 Wertsch, J.V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University Press.
Wiklund-Hörnqvist, C. (2014). Brain-based teaching. Behavioral and neuro-cognitive
evidence for the power of test-enhanced learning (Doktorsavhandling, Umeå
universitet, 2014). Hämtad från Umeå: Umeå universitet
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:764456/FULLTEXT01.pdf Witzel, B., & Mize, M. (2018). Meeting the Needs of Students with Dyslexia and
Dyscalculia. SRATE Journal, 27(1), 31-39. Hämtad den 1 juli 2019 från http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/docview/2013521765?accountid=12245
Zhao, N. (2011). Mathematics learning performance and Mathematics learning difficulties in
China (Doktorsavhandling, Gent universitet, 2011). Hämtad från Gent: Gent
universitet https://users.ugent.be/~mvalcke/CV/ZHAO_Ningning.pdf
Zentall S.S. (2017). Math Performance of Students with ADHD: Cognitive and Behavioral Contributors and Interventions. I D.B. Berch, & M.M. Mazzocco (Red.), Why Is
Math So Hard for Some Children. The Nature and Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities (s. 219-243). Baltimore: Brookes
Publishing.
Östergren, R. (2013). Mathematical Learning Disability. Cognitive Conditions, Development
and Predictions (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, 2013:584).
Hämtad från Linköping: Linköpings universitet
47