Förslag till vidare forskning och klinisk implikation

Som en sjuksköterska beskrev; ”Viktigt med omfattande anamnes tyvärr har vi dåliga

möjligheter att strukturerat dokumentera detta”. Det kan vara av intresse att göra om denna

studie när ett nytt dokumentationssystem som är baserat på AMLS®-principen finns i

verksamheten. Dokumentation är oerhört viktigt, det som inte finns dokumenterat har inte hänt. Det behövs vidare forskning på hur anamnes ska dokumenteras på ett bra sätt prehospitalt. Med tanke på det ringa antalet respondenter i denna studie är det svårt att bedöma hur detta system efterföljs och fungerar i verksamheten. Dock uppgav respondenterna att de oftast följde systemet vid upptagande av anamnes. Om denna studie görs om parallellt med ett journalgranskande element kan andra slutsatser dras om AMLS®-konceptets följdsamhet inom verksamheten.

8. Referenser

Ahlström, P., Gårdelöv, B., Svensson, L., & Thuresson, M. (2002). Akuta bröstsmärtor den

första timmen. 2:a uppl. Svenska cardiologiföreningen.

Alonso-Serra HM, Wesley K. Prehospital Pain Management. Prehosp Emerg Care. 2003; 7(4): 482- 488.

Ambulansen Uppsalas läns behandlingsriktlinjer, 2008. (cited 2012 april 14) Available from

http://akademiska.amb.interactit.se/User/Material/bruksanvisningar/Behandlingsriktlinjer.pdf

Ambulansöverläkare i Samverkan behandlingsriktlinjer (SLAS), 2011. (cited 2012 june 07), Available from http://www.flisa.nu/web/page.aspx?refid=18

Arsberg, K. (2003). Redovisningsteori - policy och – praxis. Malmö: Liber AB.

Axelsson, Å., Zettergren, M., & Axelsson, C, (2005). Good and bad experiences of family presence during acute care and resuscitation: What makes the difference? European Journal of

Cardiovascular Nursing, 4, 161-169.

Benner, P., Tanner, C A., Chesla, C A. Expertice in nursing practice, Caring, clinical judgment and ethics, Springer publishing company, Inc. NY 1996

Blohm MB, Hartford, H., Karlsson, T., Herlitz J Factors associated with pre-hospital delay time in acute myocardial infarction a 6-year experience J Intern Med, 243 (1998), pp. 243–250 Brophy, JM., Diodati, JG., Bogaty, P., Theroux, P. The delay to thrombolysisan analysis of hospital and patient characteristics Can Med Assoc J, 158 (1998), pp. 475–480

Boersam E., Maas AC., Deckers JW., Simoons ML. Early thrombolytic treatment in acute myocardial infarction; reappraisal of the golden hour. Lancet 1996; 348 771-5

Bruce, K., Dahlberg, K. & Suserud, B-O. (2003a). Initial assessment in ambulance nursing Part one.

Emergency Nurse, 10 (10), 13-17.

Bruce K, Dahlberg K, Suserud B-O (2003b). Ambulance Nursing Assessment PartTwo: Emergency Nurse. 11(1): 14-18.

Bruce, K & Suserud B-O (2005). The handover process and triage of ambulance-borne patient: the experience of emergency nurses. Nursing in Critical care, 10 (4) , 201-209.

Croona G. Etik och Utmaning. Om lärande av bemötande i professionsutbildning. Intellecta Docusys, Göteborg 2003.

Coady E. Managing patients with non-ST-segment elevation acute coronary syndrome. Nursing Standard. 2006; 20(37), 49-56.

Dahmström, K. (2005). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur

Dalton, A.L. (red.) (2010). Advanced medical life support: a practical approach to adult medical

emergencies. (3. ed., International ed.) Upper Saddle River, N.J.: Pearson.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 –

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå

vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2000). VIPS- boken. (1:a uppl.). Stockholm: Vårdförbundet.

Eide, H & Eide, T (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation – relationsetik, samarbete och

konfliklösning. Lund: Studentlitteratur.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Elmqvist C, Fridlund B, Ekebergh M. More than medical treatment: The patient´s first encounter with prehosptal emergency care. International Emergency Nursing 2008; 16, 185-192.

Enqvist, B., & Bengtsson, K. (2005). Orden som läker. Lund: Studentlitteratur.

Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Eriksson U, Svedlund M. Struggling for confirmation – patients´ experiences of dissatisfaction with hospital care. Journal of Clinical Nursing. 2005; 16, 438-446.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2006). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

Forslund K, Kihlgren M, Östman I, Sölie V. Patient with acute chest pain – experiences of

emergency calls and pre-hospital care. Journal of Telemedicine and Telecare. 2005; 11(7): 361-367. Fröberg, U.H., Sundström, P. (2005). Medicinsk dokumentation. Lidingö: Institutionen för medicinsk rätt AB.

Gellerstedt, M. (2004). Medicinsk statistik. Tryck: Holmberg AB Malmö. Grefberg N, Johansson L-G Medicinboken Stockholm; Liber AB: 2003.

Herlitz J., Thuresson L., Svensson J., Lindqvist J., Lindahl B., Zedigh C,. Jarlöv M. Factors of importance for patients´ decision time in acute coronary syndrome. International Journal of

IASP. (1979). Subcommittee on taxonomy: pain terms. A list with definitions and notes on usage. Pain. 6: 249-252.

Jenkin, A., Abelson –Mitchell., N. & Cooper, S (2007). Patient handover: Time for a change?

Accident and emergency nursing; 15, 141-147.

Kim, Y.J. & Park, H.A. (2005). Nursing outcome documentation in nursing notes of cardiac-surgery patients. Studies In Health Technology And Informatics, 116, 617-622.

Kluger, M. & Short, T. (1999). Aspiration during anaesthesia: a review of 133 cases from the Australian Anaesthetic Incident Monitoring Study (AIMS). Anaesthesia 1999: 54: 19-26. Lethvall, S., Enander, C., Letterstål, A., & Öhlén, G. (2007). Fokusrapport. Triagearbete på akutmottagning, Forum för kunskap och gemensam utveckling. Stockholm: Stockholms läns landsting.

Ludvigsson, J.F. (2002). Att börja forska. Lund: Studentlitteratur.

Maio R, Garrison H, Spaite, D et al. Emergency medical services outcomes project (EMSOP) IV: Pain measurement in out-of-hospital outcomes research.AEM. 2002;40:172-179.

McKinley, S., Moser, D., Dracup, K. Treatment-seeking behaviour for acute myocardial infarction symptoms in North America and Australia Heart Lung, 29 (2000), pp. 237–247 Meischke, H., Eisenberg, MS., M.P. Larsen, MP. Prehospital delay interval for patients who use emergency medical services the effect of heart-related medical conditions and demographic variables Ann Emerg Med, 22 (1993), pp. 1597–1601

Merskey, H. The definition of pain .European Psychiatry, Vol 6(4), 1991, 153-159

MRF. (2003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning: Forskningsetisk

policy och organisation i Sverige. Stockholm: Medicinska forskningsrådet.

Moser DK, Dracup K. Is anxiety early after Myocardial Infarction associated with subsequent ischemic and arrhythmic events? Psychosomatic medicine 1996; 58, 395-401.

Ottesen, M., Köber, L., Jörgensen, S., Torp-Pedersen, C. Determinants of delay between

symptoms and hospital admission in 5978 patients with acute myocardial infarction Eur Heart J, 17 (1996), pp. 429–437

Owen, C., Hemmings, L. & Brown, T. (2009). Lost in translation: Maximizing handover effevtiviness between paramedics and receving staff in the emergency department. Emergency

Medicin Australasia; 21, 102-107

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. (3:e upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Patientdatalag (2008:355). Finns i fulltext på rättsnätet. (cited 2012 june 05). Available from:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080355.htm

Patientsäkerhetslag (2010:659). Finns i fulltext på rättsnätet. (cited 2012 june 05). Available from: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100659.htm

Persson, S. (2008). Kardiologi. – hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur

Poljak A, Tveith J, Ragneskog H. Omvårdnad i ambulansen - den första länken i vårdkedjan. Vård i Norden. 2006; 26 (79): 48-51.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2006). Essentials of nursing research methods, appraisal and

utilization (6 uppl.). Philadelphia: Lippincott.

Pothier, D., Monteiro, P., Mooktlar, M. & Shaw, A. (2005). Pilot study to show the loss of important data in nursing handover. British journal of Nursing, 20, 1090-1093

Sheehy, S. (1998) Emergency nursing. Principles and Practice. Fourth edition, St Louis MO, Mosby Year Book.

Siebens K, Moons P, De Geest S, Miljoen H, Drew B J, Vrints C. The role of nurses in a chest pain unit. European Journal of Cardiovascular Nursing. 2007; 6, 265-272.

Socialstyrelsen. (2011). Statistikdatabasen - Hälso- och sjukvårdspersonal. (cited 2012 june 06). Available from http://www.socialstyrelsen.se/statistik

Socialstyrelsen. (2011). Dödsorsaker 2010 – Causes of death 2010 (cited 2012 june 06), Available from http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011

Socialstyrelsen. (2009). SOSFS 2009:10. Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård

m.m. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Suserud, B-O. & Svensson, L. (2009) Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber

Thakore, S. & Morrisson, W. (2001). A survey of the percieved quality of patient handover by ambulance staff in the resuscitiation room. Emergency Medical Journal, 18, 293-296.

Thuresson, M., Berglin Jarlov, M., Lindahl, B,. et al. Symptoms and type of symptom onset in acute coronary syndrome in relation to ST elevation, sex, age and a history of diabetes. Am Heart J 2005;150:234-42

Trost, J. (2007). Enkätboken (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Yarzebski, J., Goldberg, R., Gore, J., Alpert, J. Temporal trends and factors associated with extent of delay to hospital arrival in patients with acute myocardial infarction the Worcester Heart Attack Study Am Heart J, 128 (1994), pp. 255–263

Werner, M., Strang, P. (2005). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber AB.

Wireklint Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd. En fenomenologisk studie av

vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård. Acta Wexionensia, 64/2005.

Doktorsavhandling. Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Växjö: Växjö University Press.

Till Verksamhetschefen vid Ambulanssjukvården

Härmed anhålles om tillstånd att i mitt D-uppsatsarbete, som ingår som del i specialist- sjuksköterskeprogrammet inom ambulanssjukvård, vid Örebro universitet, få genomföra en studie med enkäter utlämnade till samtliga leg. sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i länet enligt den beskrivning som ges nedan.

Kort beskrivning av studiens uppläggning

Då en patient söker för bröstsmärta är det mycket viktigt att avgöra om patienten har en potentiellt livshotande sjukdom, en god anamnes är då ett viktigt diagnostiskt hjälpmedel. Orsaken till den upplevda bröstsmärtan kan vara allt från livshotande till helt ofarlig. När det gäller bedömning av medicinpatienter generellt, finns det en amerikansk koncept-utbildning som bland annat berör anamnesupptagande, AMLS®, ( Advanced Medical Life Support), vilket vi uppfattat att den aktuella ambulansverksamheten fortlöpande utbildar sin personal i.

Utöver anamnesupptagande rörande patientens smärta/obehag ska även andra faktorer bedömas för att får en så komplett bild över patientens tillstånd som möjligt. Man bör då även fråga patienten om denne har några allergier, mot till exempel läkemedel, om vilka sjukdomar denne har och om symtomen liknar tidigare kända sjukdomar. Då patienten sist åt och drack bör även frågas, vilket kan ha betydelse om patienten ska sövas och är icke fastande. Patienten bör även frågas vad som utlöste det aktuella problemet, i detta fall bröstsmärtan.

Studien är tänkt att genomföras som en empirisk studie med kvantitativ karaktär med fokus på hur ambulanspersonalen bedömer samt dokumenterar omhändertagandet av patienter som söker för bröstsmärta enligt AMLS®, i ett avgränsat område i Mellansverige. Fokus är även på hur viktigt sjuksköterskorna tycker att det är att ta anamnes och att dokumentera.

Enkäten kommer att vända sig till sjuksköterskor, verksamma inom ambulanssjukvården i minst 2 år, som jobbar på ambulansstationerna i Enköping, Tierp och Östhammar.

Studerande

Johan Hylander

Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård

Handledare

Margareta Ehnfors Jenny Windahl

Tillstånd erhålles för studie bland leg. sjuksköterskor inom ambulanssjukvårdsverksamheten O Ja O Nej

………. den...

Ort och datum

……….