Litteraturstudiens syfte var att identifiera brister i vården som leder till att personer med ICD-behandling utsätts för onödiga defibrillerings-chocker vid livets slutskede.
Författaren fann ett stort antal vetenskapliga artiklar som styrker syftet av denna studie och anser att fortsatt forskning är nödvändig för att personer som påbörjar en ICD-behandling får tillräcklig information om ICD-behandlingen kopplad till regelbundna återbesök. Detta är viktigt för att kunna fatta beslut om inaktivering av defibrillerings-funktionen och undvika obefogade chocker i livets slutskede. Det behövs ytterligare kunskap om hur vården skulle kunna främjas av en förbättrad kommunikation, ett effektivare sätt att förmedla information och ett tydligare och en säkrare dokumentation när det gäller ICD-behandling. Detta skulle kunna leda till att vården av personer med
ICD-behandling blev mer personcentrerad, det vill säga att vården planeras utefter personens önskemål, vilket skulle bidraga till att färre personer utsätts för obefogade defibrillerings-chocker. Författaren av denna studie anser att även allmänsjuksköterskor bör utbildas till att ha en generell kunskap om ICD-behandling och förstå vikten av att så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet diskutera inaktivering av defibrillerings-funktionen med en person som har ett aktivt implantat. En ökad kunskap skulle leda till att sjuksköterskan rutinmässigt kontrollerar om patienten har ett ICD-implantat och om ett ställningstagande till inaktivering av defibrillerings-funktionen finns dokumenterat i patientens journal. Detta leder till en förbättrad kommunikation mellan hälso- och sjukvården och personen som behandlas. Detta i sin tur skulle bidra till att färre personer som ICD-behandlas utsätts för obefogade defibrillerings-chocker i livets slutskede, minska lidande för personen och höja vårdkvaliteten.
7.5 Slutsats
Litteraturstudiens resultat påvisade att det finns brister i vårdrutinerna som kan leda till att en person som behandlas med en ICD utsätts för onödiga defibrillerings-chocker i livets slutskede då behandlingen inte längre är relevant. I resultatet framkommer ett tydligt samband mellan onödiga defibrillerings-chocker på grund av brist på
kommunikation mellan hälso- och sjukvården och personen som påbörjar ICD-behandling. Detta bidrog till att personen inte fick tillfälle med stöd att fatta ett beslut om inaktivering av defibrillerings-funktionen när den inte längre gynnar personen. Brist på information bidrog till dålig kunskap bland de personer som påbörjade
behandlingen. Detta kunde leda till att personen hade ofullständig information eller ingen alls om följderna att ha ett aktivt implantat i livets slutskede. Bland studierna identifierades att brist på dokumentation i personens journal var en orsak till att hen utsattes för en eller flera onödiga defibrillerings-chocker i livets slutskede. Det finns dock ett element i behandlingen som forskning inte kan påverka. En person har rätt att behålla defibrillerings-funktionen aktiv i livets slutskede. Detta är endast försvarbart om de har fått tillräcklig information om behandlingen och om hur implantatet fungerar för att kunna fatta ett sådant beslut. Personcentrerad vård bygger på att personen själv ska få tillräcklig information och stöd för att kunna fatta ett individuellt beslut om sin vård.
För att allmänsjuksköterskor ska kunna bistå personer som påbörjar en ICD-behandling med vård av god kvalitet och förhindra att en vårdskada uppstår krävs det att även de har god kunskap om behandlingen.
Referenser
Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing: A step-by-step guide (2nd ed.). London: McGraw-Hill Education/Open University Press.
Brady, D. (2016) Planning for deactivation of Implantable cardioverter defibrillators at the end of life in patients with heart failure. American association of critical-care nurses. 36 (6). Doi: http://dx.doi.org/10.4037/ccn2016362.
Brännström, M., & Berg, C, (2012). Palliativ omvårdnad av patienter med svår hjärtsjukdom. I J. Mårtensson (red). Kardiologisk omvårdnad. (2:a uppl. s. 243-264).
Lund: Studentlitteratur.
Chamsi-Pasha, H., Chamsi-Pasha, M. & Ali Albar, M. (2014). Ethical challenges of deactivation of cardiac devices in advanced heart failure. Curr Heart Fail Rep (11)19–
125. Doi: 10.1007/s11897-014-0194-8.
Carlsson, J., Månsson, A., & Olsson, D. (2011) Avstängning av implanterbar
defibrillator-också en etisk fråga. Läkartidningen 10 (108) 536-539. Hämtad 191230 från: http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/16109/LKT1110s536_539.pdf Dahlborg-Lyckhage, E., (2017) Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling.
I F Friberg., (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 25–35). Lund: Studentlitteratur
Eldh, A-C., Ekman, I., & Ehnfors, M. (2008) Considering patient non-participation in health care. Health Expectations 11 (3), 263-271. Doi:
10.1111/j.1369-7625.2008.00488.x
Fluur, C., Bolse, K., Strömberg, A., & Thylén, I. (2013) Patients’ experiences of implantable cardioverter defibrillator (ICD); with a focus on battery replacement and end-of-life issues. Heart & Lung 42, (2013) 202-207. Doi:
10.1016/j.hrtlng.2012.11.006.
Griva, M., Stástny, J., Svancara, J., Loucka, M., & Belanova, V. (2018). End of life preferences of cardiac patients. Central European Journal of Nursing and Midwifery. 9, (4), 932-938. Doi: 10.15452/CEJNM.2018.09.0026
Goldstein, N., Mather, H., McKendrick., Gelfman, L., Hutchinson, M., Lampert, R., Lipman, H., Matlock, D., Strand, J., Swetz, K., Kalman, J., Kutner, J., Pinney, S., &
Morrison, S. (2019). Improving communication in heart failure patient care. Journal of The American College of Cardiology. 74, (13), 1682-1692.
Doi:10.1016/j.jacc.2019.07.058
Harman-Thompson, J., Thylén, I., & Moser, D. (2019). Shared decision-making about end-of life care scenarios compared among implantable cardioverter defibrillator patients. Circulation Heart Failure 12:e005619. Doi:
101161/CIRCHEARTFAILURE.118.005619
Hansson-Scherman, M., (2018) Att lära sig ha en sjukdom. I Å Kneck (Red.)
Patientundervisning - ett samspel för lärande. (4:e uppl. 81-90). Lund: Studentlitteratur AB.
Harman- Thompson, J. H., Thylen, I., & Moser, D.K. (2019). Shared decision-making about end-of-life care scenarios compared among implantable cardioverter defibrillator patients. A national cohort study. Journal of American heart association. (12). Doi:
10.1161/CIRCHEARTFAILURE.118.005619
Helsingforsdeklarationen. (2013). Hämtad 19-11-11 från:
https://www.kliniskastudier.se/for-dig-som-forskar/lagar-och-regler/helsingforsdeklarationen.html#
Hjärt- och lungfonden. (2019). Plötsligt hjärtstopp. Hämtat 191114 från:
https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Plotsligt-hjartstopp/
Hjärt- och lungfonden. (2019). Hämtad 19-12-11 från: https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartrytmrubbningar/
Huddle, T., & Bailey, A. (2012). Pacemaker deactivation: withdrawal of support or active ending of life? Thoer Med Bioeth, 33, 421-433. Doi: 10.1007/s11017-012-9213-5 Javaid, MR., Squirrell, S., & Faroogi, F. (2018). Improving rates of implantable
cardioverter defibrillator deactivation in end of life care. BMJ Open Quality. 7, e:
000254. Doi: 10.1136/bmjoq-2017-000254
Johansson, P., & Schlyter, M. (2012). Patientföreningens stöd till patienten. I J.
Mårtensson (red.) Kardiologisk omvårdnad (2:a uppl., s. 393-402). Lund:
Studentlitteratur AB.
Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M.Henricsson, (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från Ide´ till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 81- 97). Lund:
Studentlitteratur.
Kinch-Westerdahl, A. (2019). Implantable defibrillator at the end of life. With emphasis on deactivation and guideline compliance. Thesis for doctoral degree. Stockholm:
Karolinska Institutet.
Kinch-Westerdahl, A., Sjoblom, J., Mattiasson A-C., Rosenqvist, M., & Frykman, V.
(2014). Implantable cardioverter-defibrillator therapy before death: high risk for painful shocks at the end of life. Circulation, 129 (4). 422–429.
Doi:10,1161/CIRCULATIONHA.113.002648
Kinch-Westerdahl, A., Sutton, R., & Frykman. (2015). Defibrillator patients should not be denied a peaceful death. International Journal of Cardiology, 182. 440-446. Doi:
10.1016/j.ijcard.2015.01.012
Kirkpatrick, J., Gottlieb, M., Sehgal, P., Patel, R., & Verdino, R. (2012) Deactivation of implantable defibrillators in terminal illness and end of life care. The American Journal of Cardiology,109. 91-94. Doi: 10.1016/j.amjcard.2011.08.011
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M., Henricsson (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från Ide´ till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 57-80). Lund:
Studentlitteratur.
Kramer, D., Ottenberg, A., Gerhardson, S., Mueller, L., Kaufman, S., Koenig, B., &
Mueller, P. (2011) “Just because we can doesn't mean we should”. views of nurses on deactivation of pacemakers and implantable cardioverter-defibrillators. Journal of Interv Card Electrophysiol 32: 243-252. Doi: 10.1007/s10840-011-9596-7.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Linnéuniversitetsbiblioteket (2019). Ämnesguider. Hämtat 19-12-10 från:
http://libguides.lnu.se/halsovetenskap
Lepp, M., & Leksell, J. (2017). Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar. I M, Lepp, & J., Leksell (red). Vårdpedagogik. Vårdens kärnkompetenser från pedagogiskt perspektiv, (1:a uppl., s. 20-36). Stockholm: Liber AB.
Marcus, G., Chan, D., & Redberg, R. (2010) Recollection of pain due to inappropriate versus appropriate implantable cardioverter defibrillator shocks. PACE 34. 348-353.
Doi: 10.1111/j.1540-8159.2010.02971.x
McEvedy S.M., Cameron, J., Lugg, E., Miller, J., Haedtke, C., Hammash, M., Biddle, M.J., Lee, K.S., Mariani, J.A., Ski, C.F., Thompson, D.R., Chung, M.L., & Moser, D.K.
(2018). Implantable cardioverter defibrillator knowledge and end-of-life device deactivation: A cross-sectional survey. Palliative Medicine., 32, (1). 156-163. Doi:
10.1177/0269216317718438
Mooney, M., McKee, G, McDermott, S., O`Donnell, S., Ryan, P., Moser, D., &
O`Brien, F. (2019). Patients´knowledge and opinions of ICDs during life, illness and at the time of death. British journal of nursing. Vol 28 (7) p. 446-451.
Norekvål, T, Peersen, L., Seivaag, K., Fridlund, B., & Wentzel-Larsen, T. (2015) Temporal trend analysis of nurses’ knowledge about implantable cardioverter defibrillators. Nursing Critical Care (20 (3) 146-154. Doi: 101111/nicc.12075
Olsson, H., & Sörenssen, S. (2011). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3:e uppl.) Stockholm: Liber AB
Padeletti, L., Arnar, D., Boncinelli, L., Brachman, J., Camm, J., Daubert, J-C., Kassam, S., Deliens, L., Glikson, M., Hayes., Israel, C., Lampert, R., Lobban, T., Raatikainen, P., Siegal, G,. & Vardas, P. (2010) EHRA Expert consensus statement on the
management of cardiovascular implantable electronic device in patients nearing end of life or requesting withdrawal of therapy. European Society of Cardiology. 12, 1480-1489. Doi: 10.1093/europace/euq275
Pasalic, D., Gazelka, H., Topazian, R., Buchhalter, L., Ottenberg, A., Webster, T., Swetz, K., & Mueller., P. (2016) Palliative care consultation and associated end of life care after pacemaker or implantable cardioverter defibrillator deactivation. American Journal of Hospice & Palliative Medicine. 33, (10). 966-97. Doi:
10.1177/1049909115595017
Pitcher, D., Soar, J., Hogg, K., Linker, N., Chapman, S.,Beattie, J., Jones, S., George, R., McComb., Glancy, J., Patterson, G., Turner, S., Hampshire., Lockey., Baker., Mitchell., and the CIED working group (2016). Cardiovascular implanted electronic devices in people towards the end of life, during cardiopulmonary resuscitation and after death: guidance from the Resuscitation Council (UK), British Cardiovascular
Society and National Council for palliative care. Heart, 102; A1-A17. Doi:
101136/heartjnl-2016-309721
Pedersen, S., Chaitsing, R., Szili-Torok, T., Jordaens, L., & Theuns, D. (2013).
Patients´perspective on deactivation of the implantable cardioverter defibrillator near the end of life. The American Journal of Cardiology 111. 1443-1447.
Doi:10.1016/j.amjcard.2013.01.296
Pedersen, S., Knudsen, C., Dilling, K., Sandgaard, N., & Johansen, J. (2016). Living with an implantable cardioverter defibrillator: patients´ preferences and needs for information provision and care option. European Society of Cardiology. 19. 983-990.
Doi: 10.1093/europace/euw109
Persson, J., & Stagmo, M. ( 2008). Perssons Kardiologi. Hjärtsjukdomar hos vuxna.
(6:e uppl.) Danmark: Studentlitteratur.
Polit, D., & Beck, T., B. (2014). Finding and reviewing research evidence in the literature. I Essentials of nursing research. Appraising evidence for nursing practice.
(4th Ed., s. 116-131). China: Wolver Kluwer Health/Lippincott Williams & Williams.
Polit, D., & Beck, B., B. (2014) Mixed methods and other special types of research. I Essentials of nursing research. Appraising evidence for nursing practice. (4th Ed., s.
339-354). China: Wolver Kluwer Health/Lippincott Williams & Williams.
Raphael, C., Koa-Wing, M., Stain, N., Wright, I., Francis, D., & Kanagaratnam, P.
(2011). Implantable cardioverter defibrillator recipient attitudes towards device deactivation: How much patients want to know? Pace 34, 1628-1633. Doi:
10.1111/j.1540-8159.2011.03223.x
Riktlinjer för ICD-avstängning hos palliativ patient, Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. (2018). Hämtad 19-12-21 från:
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/15945/ICD-avstängning%20hos%20palliativ%20patient.pdf?a=false&guest=true
Rosén, M., Systematisk litteraturöversikt. (2017)., I M., Henricsson (red.). Vetenskaplig teori och metod. Från Ide´ till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 375-389).
Lund: Studentlitteratur.
Rosenqvist, M., (2012). Rytmrubbningar i hjärtat. För långsamt, för snabbt eller ojämnt.
I P., Tornvall (Red). Hjärtat. (1:a uppl., s. 145-161). Slovenien: Karolinska Institutet University press.
Ruiz-Garcia, J., Diez-Villanueva, P., Ayesta, A., Bruna, V., Figueiras-Graillet, M., Gallego-Parra, L., Fernandez-Aviles., F., & Martinez-Selles, M. (2016). End-of-life in a cardiology department: have we improved? Journal of Geriatric cardiology 13, 587-592.
Doi: 10.11909/j.issn.1671-5411.2016.07.012
Schoenfeld, M., Compton, S., Mead, R., Weiss, D., Sherfesee, L., Englund, J., &
Mongeon, L. (2004). Remote monitoring of implantable cardioverter defibrillators: a prospective analysis. Pacing Clin Electrophysiol 27 (6 Pt 1) 757-763. Doi:
10.1111/j.1540-8159.2004.00524
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Inaktivering av
chockfunktionen vid en ICD-behandling i livets slutskede. (s.36). Hämtad 2019-10-22
från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
Socialstyrelsen., (2018) Palliativ vård – förtydligande och konkretisering av begrepp.
Hämtad 2019-11-13 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-8-6.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Patientsäkerhetslagen. Vårdskada. Hämtad 2019-11-29 från:
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter/patientsakerhetslagen
Steffes, S., Thompson, E., Bridges, E., & Dougherty, C. (2017). Knowledge of
implantable cardioverter defibrillator purpose and function among nurses in the United States. Journal of Cardiovascular Nursing 32 (3). Doi:
10.1097/JCN.0000000000000339.
Stoevelaar, R., Brinkman-Stoppelenburg, A., Bhagwandien, R., van Bruchem-Visser, R., Theuns, D., van der Heide, A., & Rietjens, J. (2018). The incidence and impact of implantable cardioverter defibrillator shocks in the last phase of life. An integrated review. European Journal of Cardiovascular Nursing, 17 (6). 477-485. Doi:
10:1177/1474515119844660
Stoevelaar, R., Brinkman-Stoppelenburg, A., Van Driel, A., Theuns, A., Bhagwandien, R., van Bruchem-Visser, R., Lokker, I., van der Heide, A., & Rietjens, J., (2019) Trends in time in the management of the implantable cardioverter defibrillator in the last phase of life: a retrospective study of medical records. European Journal of Cardiovascular Nursing, 18 (6) 449-457. Doi: 10.1177/1474515119844660 Svenska ICD- och pacemakerregistret. (2018). Hämtad 2019-10-22 från:
https://www.pacemakerregistret.se/icdpmr/docbank.do
Tingström, P. (2012) Informations- och utbildningsstöd vid rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdom. I J. Mårtensson (red.) Kardiologisk omvårdnad (2:a uppl., s. 371-392). Lund: Studentlitteratur AB.
Thor, J. (2002). Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbete inom vården.
Läkartidningen, 34, (99), 3312-3314. Hämtad 20-11-27 från:
http://lakartidningen.se/OldPdfFiles/2002/25249.pdf
Thylén, I. (2012). Vård av patient med ICD. I J.Mårtensson (red.). Kardiologisk omvårdnad (2:a uppl., s. 151-172). Lund: Studentlitteratur AB.
Thylén, I., Moser, K., & Strömberg, A. (2018). Octo- and nonagenarians´outlook on life and death when living with an implantable cardioverter defibrillator: a cross-sectional study. BMC Geriatrics 18. 250. Doi.10,1186/s12877-018-0942-9.
Thylén, I., Moser, D., Chung, M., & Miller, J. (2013). Are ICD recipients able to forsee if they want to withdraw therapy or deactivate defibrillator shocks? IJC Heart &
Vessels, 1. 22- 31. Doi:10.1016/j.ijchv.2013.11.001
Trussler, A., Alexander, B., Campbell, D., Alhammad, N., Enriquez, A., Chacko, S., Garrett, T., Simpson, C., Redfearn, D., Abdollah, H., Herx, L., & Baranchuk, A. (2019).
Deactivation of implantable cardioverter defibrillator in patients with terminal
diagnoses. The American journal of Cardiology 124, 1024- 1068. Doi:
10.1016/j.amjcard.2019.07.007
Vårdhandboken. (2019) Dokumentation. Patientjournal. Hämtat 2019-12-18 från:
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och-regelverk/dokumentation/patientjournal/
Vårdhandboken. (2019) Personcentrerad vård. Hämtat 2019-11-27 från:
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/
Vårdhandboken. (2019) Vård i livets slutskede och dödsfall-Översikt. Hämtat 19-11-13 från: https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i-livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/oversikt/
Wiik, H. (2017). Förbättringskunskap. I J., Leksell, (Red). Vårdpedagogik. Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv. (1:a uppl., s. 136-165). Stockholm:
Liber.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (1994). A Declaration on the Promotion of Patients’ Rights in Europe. Copenhagen: WHO. Hämtad 20-11-28 från:
https://www.who.int/genomics/public/eu_declaration1994.pdf
World Health Organization. (2018). Integrating palliative care and symptom relief into primary health care. A WHO guide for planners, implementers and managers. Hämtat 19-11-13 från:
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/274559/9789241514477-eng.pdf?ua=1
Bilagor
Bilaga 1a Sökmatris Cinahl
Databas &
Datum
Sökord Antal
träffar
Lästa abstrakter
Lästa artiklar
Valda artiklar Cinahl
2019-11-19
(MH
”defibrillators, implantable”)
25,089 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
Defibrillators implantable
25,149 0 0 0
Cinahl 019-11-19
(MH” Palliative Care”) OR (MH
“Hospice and Palliative Nursing”)
88,168 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
Palliative care OR hospice and palliative nursing
109,135 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
(MH “Patient Attitudes”)
41,083 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
Patient attitudes 44,446 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
(MH “Nurse Attitudes”)
27,872 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
Nurse Attitudes 29,905 0 0 0
Cinahl ICD 27.741 0 0 0
2019-11-19 Cinahl
2019-11-19
Implantable cardioverter defibrillator
25,897 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
End of life 65,297 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
Deactivate* 5.602 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
(MH”
defibrillators, implantable”) OR
Defibrillators implantable
25,149 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
(MH” Palliative Care”) OR (MH
“Hospice and Palliative Nursing”) OR
Palliative care OR Hospice and Palliative
Nursing
111,687 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
(MH “Patient Attitudes”) OR
Patient Attitudes
44,446 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
(MH “Nurse Attitudes”) OR
29,905 0 0 0
Nurse Attitudes
Cinahl 2019-11-19
(MH”
defibrillators, implantable”) OR Defibrillators implantable AND ICD AND Implantable Cardioverter defibrillators
46,072 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
(MH”
defibrillators, implantable”) OR Defibrillators implantable AND ICD AND Implantable Cardioverter defibrillators AND
Deactivate*
124 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
(MH” Palliative Care”) OR (MH
“Hospice and Palliative Nursing”) OR Palliative Care OR Hospice and palliative Nursing AND (MH
“defibrillators
14 7 (1) 7 6
Garcia et.al., 2016.
Goldstein et.al., 2019.
Hill et.al, 2016.
Kraynik et al.
2014. Raphael et al. 2011. Stewart et al.
implantable”) OR Defibrillators implantable AND ICD AND
Implantable Cardioverter Defibrillators AND Deactivate*
2010.Westerdahl et.al., 2014.
Cinahl 2019-11-19
(MH “Patient Attitudes”) OR
Patient Attitudes AND
(MH
“defibrillators implantable”) OR Defibrillators Implantable AND ICD AND
Implantable Cardioverter Defibrillators AND Deactivate*
5 4 4 1
Raphael et.al., 2011.
Cinahl 2019-11-19
(MH “Nurse Attitudes”) OR
Nurse Attitudes AND (HM”
defibrillators implantable”) OR Defibrillators implantable AND ICD AND
Implantable Cardioverter Defibrillators AND Deactivate*
0 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
Nurse* 829,495 0 0 0
Cinahl 2019-11-19
Nurse* AND (HM”
defibrillators implantable”) OR Defibrillators implantable AND ICD AND
Implantable Cardioverter Defibrillators AND Deactivate*
6 4 (1) 3 0
Cinahl 2019-11-19
End of life AND (HM”
defibrillators implantable”) OR Defibrillators implantable AND ICD AND
Implantable Cardioverter Defibrillators AND Deactivate*
33 16 (13) 7 5
Griva et.al., 2018.
Kirkpatrick et.al., 2012. Kramer et.al., 2017.
Trussler et.al., 2019. Westerdahl et.al., 2014.
Cinahl 2019-11-19
ICD AND
Deactivate* 43 14 (21) 1 1
Marcus et.al., 2010
Cinahl 2019-11-19
Terminal Care AND (HM”
defibrillators implantable”) OR Defibrillators implantable AND ICD AND
Implantable Cardioverter Defibrillators
14 2 (9) 2 0
AND Deactivate*
Antal dubbletter ( )
Bilaga 1 b Sökmatris Pubmed Databas
& Datum Sökord Antal
träffar
Lästa abstrakter
Lästa
artiklar Valda artiklar PubMed
2019-11-20
Defibrillator implantable 20,838 0 0 0
PubMed 2019-11-20
”Defibrillators, Implantable
””(MeSH)” 15,893 0 0 0
PubMed 2019-11-20
Palliative Care 75,880 0 0 0
PubMed 2019-11-20
” Palliative Care””(MeSH)”
OR”” Hospice and Palliative Care Nursing”” (MeSH)”
52,642 0 0 0
PubMed 2019-11-20
Attitudes Patients 20,3706 0 0 0
PubMed 2019-11-20
” Attitude to Death””(MeSH)”
15,787 0 0 0
PubMed
Attitudes Nurse* 68,420 0 0 0
2019-11-20 PubMed 2019-11-20
” Attitude of Health Personnel””(MeSH)”
” Palliative Care””(Mesh)”
OR ”” Hospice and Palliative Care Nursing””
(MeSH)” OR Palliative Care
52,642 0 0 0
” Attitude of Health Personnel””(MeSH)” OR implantable AND
“Attitudes to
PubMed
implantable AND “Attitude of Health Personnel
“”(MeSH)” OR Attitudes Nurse*
deactivate* AND End. Of life
OR””Hospice and Palliative Nursing””(MeSH)” OR
OR””Hospice and Palliative Nursing””(MeSH)” OR Palliative Care AND Deactivate*
Deactivation AND End of life
PubMed 2019-11-21
“Decision-Making””(MeSH)”
84,603
0 0 0
PubMed 2019-11-21
Decision-Making 153,795 0 0 0
PubMed 2019-11-21
“Decision-Making””(MeSH)” OR Decision-Making
153,795 0 0 0
PubMed 2019-11-21
” Defibrillators,
Implantable””(MeSH)”
OR Defibrillator implantable AND
“”(Decision-Making”(MeSH)” OR Decision-Making AND End of life
51 32 (13) 3 3
Pasalic et al., 2016.
Stoevelaar et al., 2019.
Thompson et.al., 2019.
Antal dubbletter ( )