Förslag till vidare forskning och praktisk tillämpning 29

Eftersom det här är ett relativt nytt fenomen kan det vara svårt att veta vad de här insatserna leder till längre fram i tiden. Det kan vara intressant att forska vidare kring vad föreningarnas insatser de har lett till för att eventuellt kunna fortsätta arbetet med integration framåt och för planering av ytterligare hälsofrämjande insatser. Det kan vara intressant att se ur ett annat perspektiv på om dessa aktiviteter har bidragit till en ökad hälsa hos de nyanlända, exempelvis ur de nyanländas synvinkel. Ytterligare en aspekt som kan leda till vidare forskning är hur föreningarna kan arbeta för att involvera fler tjejer att delta för en ökad jämlikhet. Denna studie kan visa på hur idrottsföreningar arbetat hälsofrämjande i form av att öppna upp sin verksamhet och möjliggöra för nyanlända att delta i idrottsliga aktiviteter som förhoppningsvis kan öka deras hälsa. Studien kan även delge värdefull information till andra föreningar som de kan ta del av för att se hur de går att arbeta med integration för att få lärdom eller att starta upp liknande arbete. Dessutom kan den beställande kommunen få en inblick i hur arbetet har sett ut för idrottsföreningarna och därmed följa upp för eventuell fortsatt folkhälsoarbete i framiden.

30

REFERENSLISTA

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (Upplaga 2). Natur och kultur.

Askheim, O. P. (2007). Empowerment – olika infallsvinklar. I O. P. Askheim., & B. Starrin (Red.), Empowerment – I teori och praktik. (s. 9-17). Malmö: Gleerups Utbildning. Askheim, O. P., & Starrin, B. (2007). Empowerment – ett modeord?. I O. P. Askheim., & B.

Starrin (Red.), Empowerment – I teori och praktik. (s. 9-17). Malmö: Gleerups Utbildning.

Blumenthal, J. A., Babyak, M. A., Doraiswamy, P. M., Watkins, L., Hoffman, B. M., Barbour, K. A., & ... Sherwood, A. (2007). Exercise and pharmacotherapy in the treatment of major depressive disorder. Psychosomatic Medicine, 69(7), 587-596.

doi:10.1097/PSY.0b013e318148c19a

Braunerhielm, L. (2007) Idrottens roll i samhället: fallstudier i Värmland och Västergötland – modellbyggande för mätning av idrottens ekonomiska effekter (Arbetsrapport / Karlstad universitet 2007:5) Karlstad: Karlstad universitet

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2). Malmö: Liber.

Chittem, M., Lindström, B., Byrapeneni, R., Espnes, G-A. (2015). Sense of cohorence and chronic illness: Scope for research in India. Journal of Social Health and Diabetes, 2, 79-83. doi: 10.4103/2321-0656.152803

Edberg, M., Cleary, S., & Vyas, A. (2011). A trajectory model for understanding and assessing health disparities in immigrant/refugee communities. Journal of Immigrant and Minority Health, 13(3), 576–584. doi: 10.1007/s10903-010-9337-5

Ellervik, U. (2013, april). Träning kan motsvara en normal dos morfin. Forskning &

Framsteg, 5. Tillgänglig: http://fof.se/tidning/2013/5/artikel/traning-kan-motsvara- en-normal-dos-morfin

Elmeroth, E & Häge, J. (2009). Flyktens barn -medkänsla, migration och mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur.

Engström, L-M., & Redelius, K. (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag.

Folkhälsoinstitutet. (2003). FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut

Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014. Hämtad den 11 april 2016 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i- Sverige-arsrapport-2014.pdf

31

Granheim, U-H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: conceps, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105.112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Heidemann, M., Jespersen, E., Holst, R., Schou, A. J., Husby, S., Mølgaard, C., & Wedderkopp, N. (2013). The impact on children's bone health of a school-based physical education program and participation in leisure time sports. The Childhood Health, Activity and Motor Performance School (the CHAMPS) study,

Denmark. Preventive Medicine, 5787-91. doi:10.1016/j.ypmed.2013.04.015 Hodes, M., Jagdev, D., Chandra, N. & Cunniff, A. (2008). Risk and resilience for

psychological distress amongst unaccompanied asylum seeking adolescents. The Journal of Child Psychology and Psychiatry. 47(9), 723-732. doi:10.1111/j.1469- 7610.2008.01912.x

Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare. Chichester: Wiley-Blackwell.

Holmes, M. E., Eisenmann, J. C., Ekkekakis, Panteleimon, Douglas, G. (2008). Physical Activity, Stress, and Metabolic Risk Score in 8- to 18-Year-Old Boys. Journal of Physical Activity & Health, 5(2), 294. doi: saknas

Kostenius, C. & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsprocessen (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Lewandowski, J., Rosenberg, B.D., Jordan Parks, M., & Siegel, J.T. (2011). The effect of informal social support: face-to-face versus computer-mediated communication. Elsevier, Computers in Human Behaviour, 27 (5) (2011), 1806–1814. doi: 10.1016/j.chb.20011.03.008

Melrose, K.L., Brown, G.D.A & Wood, A.M. (2015). When is received social support related to perceived support and well-being? When it is needed. Elsevier Science Journal, (77), 97- 105. doi:10.1016/j.paid.2014.12.047

Monge-Rojas, R., Garita-Arce, C., Sánchez-López, M. & Colón-Ramos, U. (2009). Barriers to and suggestions for a healthful, active lifestyle as perceived by rural and urban Costa Rican adolescents. Journal of Nutrition Education and Behavior. (41), No. 3, s. 152- 160. doi: 10.1016/j.jneb.2008.03.002

Naidoo, J., & Wills, J. (2009). Foundations for Health Promotion. Oxford: Elsevier Limited. Oja, P., Bull, F. C., Fogelholm, M., & Martin, B. W. (2010). Physical activity

recommendations for health: what should Europe do?. BMC Public Health, 101-5. doi:10.1186/1471-2458-10-10

32

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011. Forskningsprocessen . Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Peterson, T. (2000). Idrotten som integrationsarena?. I Rystad, G., Lundberg, S (Red.), Att möta främlingar (s. 141-166). Lund: Arkiv

Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitisk. Tillgänglig: http://data. riksdagen.se/fil/1C12260B-5815-48FE-8524-21C36657765B

Riksidrottsförbundet. (2009). Idrotten vill Stockholm: Riksidrottsförbundet Hämtad: 2016- 05-11, från

http://iof4.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_29742/cf_394/IdrottenVill_2009_W ebbversionny_l-g-1-.PDF

Riksidrottsförbundet.( 2004). Idrottens sociala betydelse Stockholm: Riksidrottsförbundet Hämtad: 2016-05-11, från

http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_29192/cf_394/Idrottens_sociala_betydelse.P DF

Riksidrottsförbundet. (2014). Samhället gynnas av en god idrottsrörelse. Hämtad 2016-04- 18, från http://www.rf.se/Idrottenssamhallsnytta/

Riksrevisionen. (2006). Statliga insatser för nyanlända invandrare. Stockholm: Riksdagstryckeriet

Smid, G.E., Lensvelt-Mulders, G.J.L.M., Knipscheer, J.W., Gersons, B.P.R., & Kleber, R.J. (2011). Late-Onset PTSD in Unaccompanied Refugee Minors: Exploring the

Predictive Utility of Depression and Anxiety Symptoms. Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology, 40(5), 742-755. doi: 10.1080/15374416.2011.597083 Strandbu, Å. (2002). Idrettens betydning som flerkulturell integrationsarena. I Seippel, O

(red), Idrettens bevegelser – Sociologiska studier av idrett i ett modernt samfunn. (s.124-153). Oslo: Novus Forlag

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad den 11 april 2016 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126- 71.pdf

SOU 2007:181, Metoder för att främja fysisk aktivitet:En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Thirlaway, K., & Benton, D. (1992). Participation in physical activity and cardiovascular fitness have different effects on mental health and mood. Journal Of Psychosomatic Research, 36(7), 657-665. doi:10.1016/0022-3999(92)90055-7

United Nations High Commissioner for Refugees. (2014). UNHCR global trends 2013. Geneva: UNHCR.

33

Vetenskapsrådet. (2014). Forskningsetiska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2016-04-21 från:

www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Veronese, G., & Pepe, A. (2014). Sense of Coherence Mediates the Effect of Trauma on the Social and Emotional Functioning of Palestinian Health Providers. Bicocca American Journal of Orthopsychiatry, 84(5), 597– 606.

Västra Götalandsregionen folkhälsokommitté. (2010). Att tänka och arbeta hälsofrämjande – teoretisk referensram och vägledande modeller Västra Götalandsregionen

folkhälsokommitté

Ying, Y-W., Akutsu, P.D., Zhang, X., & Huang, L.N. (1997). Psycological Dysfunction in Southeast Asian Refugees as Mediated by Sense of Coherence. American Journal of Community Psycology, 25(6), 839-859. doi: 10.1023/A:1022217330005

1

2

3

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00