Förslag till vidare forskning

Under genomförandet av denna studie har nya funderingar och tankar gällande vidare forskning inom området dykt upp. För det första skulle det vara intressant att undersöka ett större urval som innehåller fler länder och fler förklarande variabler. Även en längre tidsperiod skulle vara önskvärt. Något vi också reflekterat över är att styrka den kvantitativa undersökningen med en parallell kvalitativ studie.

57

10. Sanningskriterier

När en forskare genomför en studie är det alltid viktigt att kritiskt granska studien utifrån två huvudsakliga sanningskriterier, dessa benämns reliabilitet och validitet. (Bryman & Bell, 2005, s 93) Validiteten kan sägas vara beroende på vad som mäts medan reliabiliteten är beroende på hur det mäts. Reliabiliteten sägs behandla relationen mellan undersökningsobjektet och den operationella definitionen, det som i studier benämns empiri. Validiteten däremot behandlar både empirin, vilken här rör relationen mellan undersökningsobjektet och den teoretiska definitionen, samt relationen mellan den operationella och teoretiska definitionen. Med detta sagt kan en studie aldrig uppfylla höga krav på validitet utan att samtidigt också ha en hög reliabilitet. En studie kan dock ha en hög reliabilitet utan att behöva ha en hög validitet. (Bjereld et al., 2002, s 111-112) I detta avsnitt kommer vi beskriva dessa två begrepp närmare och sedan utifrån dem noga granska vår studie.

10.1 Reliabilitet

Reliabilitet handlar i grund och botten om frågor gällande pålitlighet, överensstämmelse och följdriktighet hos en studies mått på ett begrepp. I huvudsak finns tre viktiga faktorer inblandande vid bedömningen om ett mått är reliabelt eller inte, dessa är stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet. (Bryman & Bell, 2005, s 94) Med stabilitet menas att forskaren frågar sig om måttet är tillräckligt stabilt över tid. Detta innebär att om en studie genomförs på ett visst urval idag och sedan görs om imorgon på samma urval ska resultaten inte visa någon markant skillnad. Intern reliabilitet innebär en undersökning av huruvida de indikatorer som utgör ett index eller en skala är följdriktiga och pålitliga, denna interna reliabiliteten rör mått med multipla indikatorer, så kallade flerindikatorsmått. Detta betyder att när exempelvis en enkät innehåller ett antal frågor där varje respondents svar på respektive fråga adderas ihop för att resultera i en totalpoäng finns en risk för att enkätens olika indikatorer inte är relaterade till samma mått. Detta kan därmed resultera i en låg pålitlighet hos måttet och i och med detta försämra studiens reliabilitet. (Bryman & Bell, 2005, s 94)

Interbedömarreliabilitet kommer forskaren i kontakt med när det handlar om subjektiva bedömningar, exempelvis när data ska observeras eller överföras till kategorier, eller när det finns risk att flera observatörer är inblandade i en sådan process. Detta kan då medföra att de inblandades olika tolkningar inte överensstämmer och därmed kan måttet få en låg reliabilitet. Situationer där detta kan uppstå kan exempelvis vara vid strukturerade observationer där olika individers beteende ska klassificeras på något vis, eller vid en så kallad innehållsanalys där diverse inslag i massmedia ska kategoriseras. Slutligen kan dessa situationer också uppkomma när öppna frågor i en enkät ska kategoriseras. (Bryman & Bell, 2005, s 94)

Vi anser att vår studie uppfyller höga krav på alla dessa tre reliabilitetsmått. Studien uppfyller höga krav på stabilitet då den data vi använt i studien är utformad enligt en standard vilket betyder att alla mätningar som gjorts under vår tidsperiod är baserade på

58 samma grund varje år vilket gör de olika måtten stabila. Samma mall har också använts i alla länder som ingår i vårt urval vilket medför att inga skillnader i hur mätningarna genomförts finns mellan de olika länderna. Detta innebär också att den data vår studie är baserad på skulle medföra samma resultat om studien genomfördes av andra forskare och vid en annan tidpunkt. De olika måtten är också oförändrade över tid. Skulle en annan forskare gå in i samma databaser som vi använt oss av skulle måtten och siffrorna vara desamma. Vår data är också i sifferformat vilket innebär att inget utrymme finns för någon subjektiv bedömning, siffrorna kan bara tolkas på ett sätt och går inte att manipulera på något vis, detta medför att samma material finns till grund för alla forskare. Detta tillsammans med att måtten är oförändrade över tid styrker ytterligare att studien skulle medföra samma resultat om den genomfördes vid en annan tidpunkt.

10.2 Validitet

Som nämnt i kapitlets inledning behandlar validiteten om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet ifråga. (Bryman & Bell, 2005, s 95) Enkelt beskrivet mäter validiteten i hur hög utsträckning forskaren i en studie verkligen undersöker det denne avser att undersöka. På ett mer tekniskt plan kan begreppet översättas till i hur hög grad överrensstämmelsen är mellan den operationella och den teoretiska definitionen. (Bjereld et al., 2002, s 108) Ofta delas validiteten upp i intern och extern validitet. Den interna validiteten berör vanligtvis frågor om kausalitet, huruvida en studies slutsats som innehåller orsakssamband mellan två eller fler variabler kan anses vara hållbar eller inte. Om en forskare anser att den oberoende variabeln x orsakar den beroende variabeln y, kan denne då vara helt övertygad om att x orsakar variationen i y och inte någon annan faktor som medför ett oäkta orsakssamband? Den interna validiteten bedömer därmed i hur hög utsträckning forskaren kan vara säkert på att x i alla fall är delvis ansvarig för den variation som upptäckts i y. Den externa validiteten däremot behandlar frågan rörande i hur hög grad en studies resultat kan generaliseras till andra grupper i samhället. Avgörande i denna fråga är hur organisationer och individer blir utvalda för att delta i en studie och extern validitet är därför en av huvudorsakerna till varför forskare som genomför kvantitativa studier är så oerhört noga med att skapa representativa urval. (Bryman & Bell, 2005, s 49)

Vi anser även att vår studie uppfyller höga krav på validitet, vi har använt oss av den data vi avser mäta vilket gör att validiteten höjs. Den data som använts i studien är också tryckt data vilket medför en hög validitet till skillnad från exempelvis en enkät där hänsyn måste tas till bland annat hur respondenten uppfattar den fråga som ställs. Vår data medför inget utrymme för tolkning och därmed höjs validiteten. Vi anser att vi kan vara säkra på att variationen vi funnit i vår studies beroende variabel beror på de oberoende variablerna vi använt oss av då dessa visar på signifikans. Hade validiteten varit låg hade olämpliga variabler använts men då vi anser alla oberoende variabler vara av relevans för vår studie och har använts i tidigare studier som behandlar börsintroduktioner innebär detta att vi mäter det vi vill mäta och ger därför studien hög validitet. I frågan om huruvida studiens resultat kan generaliseras eller inte menar vi att detta bör vara möjligt då vårt urval är relativt stort och innehåller länder från hela världen vilka är utspridda över fyra av världens kontinenter.

59

11. Referenslista

Allen, F., & G. Faulhaber. (1989). Signaling by Underpricing in the IPO Market. Journal of Financial Economics, 23, 303–323.

Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Arnold, G. (2008). Corporate Financial Management. 4th edition. Harlow : Financial Times Prentice Hall.

Arrow, K. (1972). Gifts and Exchanges. Philosophy and Public Affairs, 1 (4), 343-362. Bancel, F., & Mittoo, U.R. (2009) Why Do European Firms Go Public? European Financial Management, 15 (4), 844-884.

Beatty, R.P., & Ritter, J.R. (1986). Investment banking, reputation, and the underpricing of initial public offerings. Journal of Financial Economics, 15, 213–232.

Belsky G., & Gilovich T. (1999). Why smart people make big money mistakes and how to correct them: Lessons from the new science of behavioural economics. New York: Simon & Schuster.

Berggren, N., Daunfeldt, S-O., & Hellström, J. (2011). Social Trust and Central-Bank Independence. Mimeo.

Berggren, N., Elinder, M., & Jordahl, H. (2008). Trust and Growth: A Shaky Relationship. Empirical Economics 35, 251–274.

Berkman, H., Cole, R.A., & Fu, L.J. (2009). Expropriation through loan guarantees to related parties: Evidence from China. Journal of Banking and Finance, 33 (1), 141–156. Beugelsdijk, S. (2006). A note on the theory and measurement of trust in explaining differences in economic growth. Cambridge Journal of Economics, 30 (3), 371-387. Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (1999). Varför Vetenskap?. Lund: Studentlitteratur.

Bjørnskov, C. (2009). Economic Growth. I G.T. Svendsen & G.L.H. Svendsen (Eds.), Handbook of Social Capital. Cheltenham: Edward Elgar. ss. 337–353.

Boslego, J., (2005). Engineering Social Trust. Harvard International Review, 27 (1), 28-31.

Boulton, T.J., Smart, S.B. & Zutter, C.J. (2010). IPO underpricing and international corporate governance. Journal of International Business Studies, 41 (2), 206–222. Boulton, T.J., Smart, S.B., & Zutter C.J. (2011). Earnings Quality and International IPO Underpricing. The Accounting Review, 86 (2), 483-505.

60 Brau, J.C., & Fawcett, S.E. (2006). Initial Public Offerings: An Analysis of Theory and Practice. Journal of Finance, 61 (1), 399-436.

Brennan, M. J., & Franks, J. R. (1997). Underpricing, ownership and control in initial public offerings of equity securities in the UK. Journal of Financial Economics, 45 (3), 391–413.

Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företags-ekonomiska forskningsmetoder. 1:a uppl. Malmö: Liber.

Chen, H. C., & Ritter, J.R. (2000). The seven percent solution. Journal of Finance, 55 (3), 1105–1131.

Cheung, Y.L., Qi, Y., Rau, P.R., & Stouraitis, A. (2009). Buy high, sell low: How listed firms price asset transfers in related party transactions. Journal of Banking and Finance, 33 (5), 914–924.

Claessens, S., & Laeven, L. (2003). Financial development, property rights, and growth. The Journal of Finance, 58 (6), 2401-2436.

Coleman, J.S. (1990). Foundations of Social Theory. Cambridge, Massaschusetts: Teh Belknap Press of Harvard University Press.

Dahmström, K. (2005). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.

De Haan, J., & Sturm, J.E. (2000). On the relationship between economic freedom and economic growth. European Journal of Political Economy, 16 (2), 215–241.

De Jong, A., Kabir, R., & Nguyen, T. (2008). Capital structure around the world: The roles of firm- and country-specific determinants. Journal of Banking and Finance, 32 (9), 1954–1969.

Doucouliagos, C. (2005). Publication bias in the economic freedom and economic growth literature. Journal of Economic Surveys, 19 (3), 367–387.

Earle, T.C., & Cvetkovich, G. (1995). Social trust: toward a cosmopolitan sociologi. 1st edition. Westport: Greenwood Press.

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.

Engelen, P-J., & Van Essen, M. (2010). Underpricing of IPOs: Firm-, issue- and country-specific characteristics. Journal of Banking & Finance, 34 (8), 1958-1969. Eriksson, L.T., & Wiedersheim-Paul, F. (2006). Att utreda, forska och rapportera. 8:e uppl. Malmö: Liber AB.

Fenn, G.W., Liang, N., & Prowse, S. (1997). The Private Equity Market: An Overview. Financial Markets, Institutions & Instruments, 6 (4), 1-106.

61 Goldberg. J., & Von Nitzsch, R. (2001). Behavioural finance. 1st edition. Chichester: John Wiley And Sons Ltd.

Grinblatt, M., & Hwang, C. (1989). Signalling and the Pricing of New Issues. Journal of Finance, 44, 393–420.

Grundvall, B., Melin-Jakobsson, A., & Thorell, P. (2004). Vägvisare till börsen. 3:e uppl. Malmö: Liber ekonomi i samarbete med Ernst & Young.

Guiso, L., Sapienza, P., & Zingales, L. (2003). People's Opium? Religion and Economic Attitudes. Journal of Monetary Economics, 50 (1), 225-82.

Helliwell, J.F. (2006). Well-Being, Social Capital, and Public Sector; What’s New? The Economic Journal, 116 (510), C34–C45.

Helwege, J., & Liang, N. (2004). Initial public offerings in hot and cold markets. Journal of financial and quantitative analysis, 39 (3), 541-569.

Heritage Foundation. (2011). 2011 Index of economic freedom.

<http://www.heritage.org/Index/> [Hämtad 2011-04-27]

Heugens, P., Van Essen, M., & Van Oosterhout, J. (2009). Meta-analyzing ownership concentration and firm performance in Asia: Towards a more fine-grained understanding. Asia Pacific Journal of Management, 26 (3), 481–512.

Hopp, C. & Dreher, A. (2007). Do Differences in Institutional and Legal Environments Explain Cross-Country Variations in IPO Underpricing? CESifo Working Paper Series No. 2082. Tillgänglig via: http://ssrn.com/abstract=1006987 [Hämtad: 2011-04-29] Huyghebaert, N., & Van Hulle, C. (2005). Structuring the IPO: Empirical evidence on the portions of primary and secondary shares. Journal of Corporate Finance, 12 (2), 296-320.

Ibbotson, R.G., & Jaffe, J.F. (1975). ’Hot issue’ markets. Journal of Finance, 30 (4), 1027–1042.

Ibbotson, R., Sindelar, J. L., & Ritter, J. (2001). Initial Public Offerings i D.H. Chew, red. The New Corporate Finance. 3rd ed. Boston: McGraw-Hill/Irwin. ss. 309-317. Johansson-Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap: om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.

Johnson, S., La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F., & Shleifer, A. (2000). Tunneling. American Economic Review Papers and Proceedings, 90 (2), 22–27.

Karlan, D., Mobius, M., Rosenblat, T., & Szeidl, A. (2009). Trust and social collateral. Quarterly Journal of Economics, 124 (3), 1307-1361.

Keller, G., & Warrack, B. (2003). Statistics for management and economics. 6th edition. Pacific Grove, Calif.: Brooks/Cole – Thomson learning cop.

62 Knack, S., & Keefer, P. (1997). Does social capital have an economic payoff? A cross-country investigation. Quarterly Journal of Economics, 112 (4), 1251-1288.

Knack, S. (2002). Social Capital and the Quality of Government: Evidence from the U.S. States. American Journal of Political Science, 46 (4), 772–785.

KOF Index of Globalization. (2011). <http://globalization.kof.ethz.ch/> [Hämtad 2011-04-29].

La Porta, R., Lopez-De-Silanes, F., Shleifer, A., & Vishny, R. (1997). Legal determinants of external finance. Journal of Finance, 52 (3), 1131–1150.

La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F., Shleifer, A., & Vishny, R. (1998). Law and finance. Journal of Political Economy, 106 (6), 1113–1155.

La Porta, R., Lopez-De-Silanes, F., Shleifer, A., & Vishny, R. (2000a). Agency problems and dividend policies around the world. Journal of Finance, 55 (1), 1–33. La Porta, R., Lopez-De-Silanes, F., Shleifer, A., & Vishny, R. (2000b). Investor protection and corporate governance. Journal of Financial Economics, 58 (1/2), 3–27. La Porta, R., Lopez-De-Silanes, F., Shleifer, A., & Vishny, R. (2002). Investor protection and corporate valuation. Journal of Finance, 57 (3), 1147–1170.

Lantz, B. (2009). Grundläggande statistisk analys. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Loughran, T., Ritter J., & Rydqvist, K. (1994). Initial public offerings: International insights. Pacific Basin Finance Journal, 2, 23-51.

Loughran, T., & Ritter, J. (2002). Why don’t issuers get upset about leaving money on the table in IPOs. Review of Financial Studies, 15 (2), 413–443.

Mahoney, P.G., (2001). The common law and economic growth: Hayek might be right. Journal of Legal Studies, 30 (2), 503–525.

Mello, A. S., & Parsons, J. E. (1998). Going public and the ownership structure of the firm. Journal of Financial Economics, 49 (1), 79–109.

Mitton, T. (2002). A cross-firm analysis of the impact of corporate governance on the East Asian financial crisis. Journal of Financial Economics, 64 (2), 215–241.

MSCI. (2011). About MSCI. <http://www.msci.com/> [Hämtad 2011-04-27]

Nationalencyklopedin (NE). (2011). Förförståelse. < http://www.ne.se/förförståelse> [Hämtad 2011-04-27]

Ogden, J.P., Jen, F.C., & O´Connor, P.F. (2003). Advanced corporate finance. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall, cop.

63 Papagapitos, A., & Riley, R. (2009). Social Trust and Human Capital Formation. Economics Letters 102 (3), 158–160.

Pastor, J.M., & Tortosa-Ausina, E. (2008). Social capital and bank performance: an international comparison for OECD countries. The Manchester School, 76 (2), 223-265. Pastor, L., & Veronesi, P. (2005). Rational IPO waves. The Journal of Finance, 60 (4), 1713-1757.

Petty, W., Bygrave, W., & Shulman, J. (1994). Harvesting the entrepreneurial venture: A time for creating value. Journal of Applied Corporate Finance, 7 (1), 48-59.

Ritter, J. (1984). The Hot Issue Market of 1980. Journal of Business, 57 (2), 215-240. Ritter, J. R., & Welch, I. (2002). A review of IPO activity, pricing, and allocations, Journal of Finance, 57 (4), 1795–1828.

Rose, R. (2000). How much does social capital add to individual health? A survey study of Russians. Social Science & Medicine, 51 (9), 1421-1435.

Sharp, G. (2001). European Private Equity. London: Euromoney Publications PLC. Shleifer, A., & Vishny, R. (1997). A survey of corporate governance. Journal of Finance,

52 (2), 737–783.

Studenmund, A.H. (2006). Using econometrics: a practical guide. 5th edition. Boston, Mass: Addison Wesley, cop.

Taylor P., Funk C., & Clark A. (2007). Americans and Social Trust: Who, Where and Why. Pew Research Center, A Social Trends Rapport.

The World Bank. (2011). Open Data. <http://data.worldbank.org/> [Hämtad 2011-04-29].

Torstila, S. (2001). What determines IPO gross spreads in Europe? European Financial Management, 7 (4), 523–541.

Uslaner, E.M. (2003). Trust, Democracy and Governance: Can Government Policies Influence Generalized Trust? I M. Hooghe & D. Stolle (Eds.), Generating Social Capital: Civil Society and Institutions in Comparative Perspective. New York: Palgrave Macmillan. pp. 171–190.

Welch, I. (1989). Seasoned Offerings, Imitation Costs, and the Underpricing of Initial Public Offerings. Journal of Finance, 44 (2), 421–449.

Zak, P.J., & Knack, S. (2001). Trust and growth. The Economic Journal, 111 (470), 295-321.

64 Zingales, L. (1995). Insider ownership and the decision to go public. Review of Economic Studies, 62 (212), 425–448.