Förslag till vidare forskning

En sak som jag skulle gjort annorlunda vore att försöka få tag i respondenter i specifika yrkesroller för att kunna generalisera hur olika yrkesroller tänker om harm reduction och avkriminalisering. Skulle en större studie genomföras med fler respondenter i vardera yrkesgrupper skulle det gå att generalisera resultatet, vilket vore väldigt intressant. En tanke är att det vore intressant att se skillnader mellan yrkesroller som arbetar behandlande med missbrukare gentemot yrkesroller som arbetar mer medicinskt med missbrukare. Någonting mer som vore intressant kan vara att undersöka missbrukare och före detta missbrukares syn på harm reduction-insatser och avkriminalisering av eget bruk. Vidare forskning om speciellt

avkriminalisering av eget bruk är väldigt viktigt för att se effektiviteten av det då det inte finns så många studier på ämnet just nu. Förmodligen skulle longitudinella studier vara av vikt för att kunna uppvisa effektiviteten gällande avkriminalisering av eget bruk över tid. Ett intressant studieförslag vore att göra en liknande studie som denna fast jämföra professionella inom beroendevården i Portugal gentemot professionella i Sverige för att se skillnader i tänkandet kring avkriminalisering och harm reduction. För att få mer djupgående resultat skulle det vara intressant med kvalitativa intervjuer av professionella portugiser och svenskar inom beroendevården.

7

REFERENSLISTA;

Bardwell, G., Boyd, J., Kerr, T., & McNeil, R. (2018). Negotiating space & drug use in emergency shelters with peer witness injection programs within the context of an overdose crisis: A qualitative study. Health & place, 53, 86-93. Hämtad den 27 januari 2019 från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1353829218303885

Bluthenthal, R. N., Gogineni, A., Longshore, D., & Stein, M. (2001). Factors associated with

readiness to change drug use among needle-exchange users. Drug and alcohol dependence,

62(3), 225-230. Hämtad 14 februari 2019 från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0376871600001745

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Cooley, C. H. (1922). Human nature and the social order. Charles Skribner’s sons: New York.

Cousins, G., Boland, F., Courtney, B., Barry, J., Lyons, S., & Fahey, T. (2016). Risk of mortality on and off methadone substitution treatment in primary care: a national cohort study.

Addiction, 111(1), 73-82. Hämtad den 14 februari 2019 från:

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/add.13087

EMCDDA. (2010). Harm reduction: evidence, impact and challenges. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. Hämtad den 13 december 2019 från:

http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_101257_EN_EMCDDA-monograph10- harm%20reduction_final.pdf

EMCDDA. (2012). Methods and definitions. Hämtad den 17 Januari 2019 från:

http://www.emcdda.europa.eu/stats07/DRD/methods

EMCDDA. (2018a). Sweden drug report 2018. Hämtad 10 januari 2019 från:

http://www.emcdda.europa.eu/countries/drug-reports/2018/sweden_en EMCDDA. (2018b). Portugal drug report 2018. Hämtad 10 januari 2019 från:

http://www.emcdda.europa.eu/countries/drug-reports/2018/portugal_en

EMCDDA. (2018c). Drug consumption rooms: and overview of provision and evidence. Hämtad 31 januari 2019 från: http://www.emcdda.europa.eu/topics/pods/drug-consumption-rooms

Davidson, P. J., Martinez, A., Lutnick, A., Kral, A. H., & Bluthenthal, R. N. (2015). Drug-related deaths and the sales of needles through pharmacies. Drug and alcohol dependence, 147, 229-

234. Hämtad 15 februari 2019 från: https://ac.els-cdn.com/S0376871614019358/1-s2.0-

S0376871614019358-main.pdf?_tid=ad5dad48-7072-4fda-8f1b-

Doe-Simkins, M., Quinn, E., Xuan, Z., Sorensen-Alawad, A., Hackman, H., Ozonoff, A., & Walley, A. Y. (2014). Overdose rescues by trained and untrained participants and change in opioid use among substance-using participants in overdose education and naloxone distribution programs: a retrospective cohort study. BMC Public Health, 14(1), 297. Hämtad den 24 januari 2019 från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4004504/

Dwyer, R., Olsen, A., Fowlie, C., Cough, C., van Beek, I., Jouncey, M., Lintezris, N., Oh, G., Dicka, J,. Fry, C., Hayllar, J. & Lenton, S. (2018). An overview of take-home naloxone programs in

Australia. Hämtad den 17 januari 2019 från: https://onlinelibrary-wiley- com.ep.bib.mdh.se/doi/abs/10.1111/dar.12812

FASS. (2018). Naloxon Hameln. Hämtad 10 januari 2019 från:

https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20061223000011

Fugelstad, A., Stenbacka, M., Leifman, A., Nylander, M., Thiblin, I. (2007). Methadone maintenance

treatment: the balance between life-saving treatment and fatal poisonings. Hämtad 6

januari 2019 från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17298648

Haight, B. R., Learned, S. M., Laffont, C. M., Fudala, P. J., Zhao, Y., Garofalo, A. S. & Andersen, J. L. (2019). Efficacy and safety of a monthly buprenorphine depot injection for opioid use

disorder: a multicentre, randomised, double-blind, placebo-controlled, phase 3 trial. The

Lancet. Hämtad 26 februari 2019 från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673618322591?via%3Dihub

Hilte, M. (1992). Droger och disciplin: En fallstudie av narkomanvård i Malmo. Studentlitteratur: Lund.

Holme, I. M. & Solvang K. B. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

HSFR Etik. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vetenskapsrådet. Hämtad den 29 april 2010 från http://www.codex.uu.se/texts/HSFR.pdf

Hughes, C. & Stevens, A. (2010). What can we learn from the portuguese decriminalization of illicit drugs? The British Journal of Criminology, 50(6), 999–1022. Hämtad den 17 januari 2019 från: https://academic-oup-com.ep.bib.mdh.se/bjc/article/50/6/999/404023

Galea, S., Worthington, N., Piper, T. M., Nandi, V. V., Curtis, M., & Rosenthal, D. M. (2006). Provision of naloxone to injection drug users as an overdose prevention strategy: early evidence from a pilot study in New York City. Addictive behaviors, 31(5), 907-912. Hämtad

den 27 januari 2019 från: https://www-sciencedirect-

com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0306460305002005

Goldberg, T. (2004). The evolution of Swedish drug policy. Journal Of Drug Issues, 34(3), 551-576. Hämtad 3 januari 2019 från: https://journals-sagepub-

com.ep.bib.mdh.se/doi/abs/10.1177/002204260403400305

Goldberg, T. (2010). Hur blir man narkoman? - och hur hindrar vi det? Academic Publishing of Sweden: Solna.

Goldberg, T. (2011). Legalisera narkotika?: Ett diskussionsunderlag. Academic publishing of Sweden.

Goldberg, T. (2012) Vad händer om vi legaliserar narkotika? Hämtad den 29 december 2018 från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:541573/FULLTEXT01.pdf Johnson, B. (2005). Metadon på liv och död. Studentlitteratur: Lund.

Kerr, T., Tyndall, M. W., Lai, C., Montaner, J. S., & Wood, E. (2006). Drug-related overdoses within a medically supervised safer injection facility. International Journal of Drug Policy, 17(5), 436-441. Hämtad den 20 februari 2019 från: https://www-sciencedirect-

com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0955395906001368

Ledberg, A. (2017). Mortality related to methadone maintenance treatment in Stockholm, Sweden, during 2006–2013. Journal of substance abuse treatment, 74, 35-41. Hämtad den 14

februari 2019 från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0740547216304123 Loff, B., & Wodak, A. (2002). Needle exchange programmes beneficial in Australia. The Lancet,

360(9343), 1403. Hämtad den 24 januari 2019 från: https://www-sciencedirect- com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0140673602114322

Ling, W., Charuvastra, C., Collins, J. F., Batki, S., Brown Jr, L. S., Kintaudi, P. & Renner, J. A. (1998). Buprenorphine maintenance treatment of opiate dependence: a multicenter, randomized clinical trial. Addiction, 93(4), 475-486. Hämtad den 14 februari 2019 från:

https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1046/j.1360- 0443.1998.9344753.x

Läkemedelsverket. (2017). Tillgängliggöra naloxon för patienter och personer utanför hälso- och

sjukvården Möjligheter inom ramen för dagens rättsliga regleringar. Hämtad den 27

januari 2019 från: https://lakemedelsverket.se/upload/nyheter/2017/2017-6-6.pdf Läkemedelsverket. (2015). Kontroll av narkotika i Sverige. Hämtad den 27 januari 2019 från:

https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Foretag/Narkotika/

Magor-Blatch, L. (2011). Beyond zero tolerance: Providing a framework to promote social justice and healthy adolescent development. The Australian Educational and Developmental

Psychologist. 28 (1), 61-74. Hämtad 30 januari 2019 från: https://www-cambridge- org.ep.bib.mdh.se/core/journals/educational-and-developmental-

psychologist/article/beyond-zero-tolerance-providing-a-framework-to-promote-social- justice-and-healthy-adolescent-development/1DC53582732D897C5D9FF810C6F0DDA3 Marshall, B., Milloy, M-J,. Wood, E., Montaner, J. & Kerr, T. (2011). Reduction in overdose

mortality after the opening of North America’s first medically supervised safer injecting facility:a retrospective population-based study. Hämtad den 14 Januari 2019 från:

https://www-sciencedirect-com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0140673610623537 Petrar, S., Kerr, T., Tyndall, M. W., Zhang, R., Montaner, J. S., & Wood, E. (2007). Injection drug users' perceptions regarding use of a medically supervised safer injecting facility. Addictive

behaviors, 32(5), 1088-1093. Hämtad den 20 februari 2019 från: https://www-sciencedirect- com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0306460306002528

Richert, Torkel. A. (2014a). Överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering : livsvillkor för

personer som injicerar narkotika. Malmö Högskola: Fakultet för hälsa och samhälle.

Richert, Torkel. A. (2014b). Wasted, overdosed, or beyond saving – To act or not to act? Heroin

users’ views, assessments, and responses to witnessed overdoses in Malmö, Sweden.

Hämtad den 6 januari 2019 från: https://www-sciencedirect- com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0955395914001741

Romelsjö, A., Engdahl, B., Stenbacka, M., Fugelstad, A., Davstad, I., Leifman, A. & Thiblin, I. (2010).

Were the changes to Sweden's maintenance treatment policy 2000–06 related to changes in opiate‐related mortality and morbidity? Addiction, 105(9), 1625-1632. Hämtad 23 januari

2019 från: https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/j.1360-

0443.2010.02999.x

SFS 1968:64. Narkotikastrafflag. Hämtad 10 januari 2019 från:

http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikast rafflag-196864_sfs1968-64/

SFS 1988:870. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Hämtad 13 januari 2019 från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1988870-om-vard-av-missbrukare-i-vissa-fall_sfs-1988-870

Stenström, N. (2008). Sprutbyte vid Intravenöst Narkotikamissbruk : En longitudinell studie av

deltagarna i sprutbytesprogrammet i Malmö. Östersund: Mid Sweden university.

Svensson, B. (2012). Narkotikapolitik och narkotikadebatt. Lund: Studentlitteratur AB.

Tham, H. (2003). Ett narkotikafritt Sverige? I H. Tham (Red.), Forskare om narkotikapolitiken (s.64-65).Stockholms Universitet: Kriminilogiska Instutionen.

Wood, E., Tyndall, M. W., Lai, C., Montaner, J. S., & Kerr, T. (2006). Impact of a medically

supervised safer injecting facility on drug dealing and other drug-related crime. Substance

abuse treatment, prevention, and policy, 1(1), 13. Hämtad den 20 februari 2019 från:

BILAGA 1 Missivbrev

Harm reduction-insatser i relation till narkotikarelaterad dödlighet.

Hej! Jag går socionomprogrammet på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Syftet med mitt arbete är att undersöka professionella inom beroendevårdens inställning till olika harm reduction-insatser i relation till narkotikarelaterad dödlighet. Arbetet syftar även till att undersöka inställningen gällande avkriminalisering gällande eget bruk av narkotika i relation till narkotikarelaterad dödlighet.

Jag vill påminna om att du som svarar på denna enkät kommer att vara konfidentiell samt att enkäten och samtliga frågor är valfria att svara på. Enkäten tar runt 5 minuter att svara på, totalt är det 23 frågor. Din arbetsplats kommer inte heller att kunna identifieras via dina svar. Svaren kommer endast att användas till detta examensarbete och ingenting annat. Du kommer få ta del av resultaten av uppsatsen när den blivit godkänt av examinator och då kommer även det insamlade datamaterialet att förstöras. Resultatet av arbetet kommer sedan eventuellt publiceras på http://www.diva-portal.org.

Jag uppskattar verkligen din medverkan!

Vid frågor maila mig på msg16007@student.mdh.se

Handledare: Gunnel Östlund. gunnel.ostlund@mdh.se

Stort tack! Hälsningar, Martin Spång.

Bilaga 2

Bilaga 4

Bilaga 6

Bilaga 8

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00