Förslag till vidare forskning

Förslag till vidare forskning är att upprepa denna studie med ett större urval för att undersöka om resultaten går i enighet med denna studie eller om det skulle påvisa skillnader av upplevelser kring forskningsämnet. Alternativt att jämföra resultatet med andra intressanta urval, exempelvis poliser med tjänst i en storstad eller genom ett genusperspektiv.

34

7. Referenser

Abelsson, A., Rystedt, A., Suserud, B-O., & Lindwall, L. (2016). Learning by

simulation in prehospital emergency care: An integrative literature review.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 234-240. doi:

10.1111/scs.12252

Agevall, L., & Jenner, H. (2006). Inledning. I L. Agevall & H. Jenner (Red.), Bilder av

polisarbete: samhällsuppdrag, dilemman och kunskapskrav (s.9-10). Växjö:

University press.

Agevall, L., & Jenner, H. (2006). Polisarbetet som en uppgift att hantera dilemman. I L. Agevall & H. Jenner (Red.), Bilder av polisarbete: samhällsuppdrag,

dilemman och kunskapskrav (s.13-33). Växjö: University press.

Byström, J., & Byström J. (2011). Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur & kultur.

Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7.ed). Abingdon: Routledge.

Doornbos, A. J., Simons, R. J., & Dessen, E. (2008). Relations Between

Characteristicsof Workplace Practices and Types of Informal Work-RelatedLearning: A Survey Study. Human Resource Development

Quarterly, 19(2), 129-151. doi: 10.1002/hrdq.1231

Ellström, P-E. (2001). Integrating learning and work: Problems and prospects. Human

Resource Development Quarterly, 12(4), 421-435.

Eraut, M. (2004). Informal learning in the workplace. Studies in Continuing Education,

26(2), 247-273. doi: 10.1080/158037042000225245

Granér, R. (2004). >Riktigt< polisarbete och >skitjobb< - aspekter på patrullerande polisers yrkeskultur. I S. Å. Christianson & P. Ä. Granhag (Red.),

35 Granhag, P. A., & Christianson, S. Å. (2004). Polisen och psykologin. I S. Å.

Christianson & P. Ä. Granhag (Red.), Polispsykologi (s. 23-35). Stockholm: Natur och kultur.

Holgersson, S., & Knutsson, J. (2012). Vad gör egentligen polisen? (LIU-IEI-RESEARCH REPORT-12/0004). Linköping: Linköpings universitet.

Häll, T. (2007). Grundläggande taktiskt förhållningsätt. Nationell bastaktik (s.7-24). Utbildningsmaterial. Solna: Polishögskolan.

Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lundin, J., Lehto, T., & Christianson, S. Å. (2004). >Ska jag berätta vad jag känner?< - om debriefing. I S. Å. Christianson & P. Ä. Granhag (Red.),

Polispsykologi (s. 194-214). Stockholm: Natur och kultur.

Lundin, J., & Nuldén, U. (2007). Talking about tools – Investigating learning at work in police practice. Journal of Workplace Learning, 19(4), 222-239. doi: 10.1108/13665620710747915

Lundin, T., & Hedlund, R. (2007). Kommunikativt förhållningsätt. Nationell bastaktik (s. 66-88). Utbildningsmaterial. Solna: Polishögskolan.

Natri, A., & Bergquist, M. (2007). Mentalt förhållningsätt. Nationell bastaktik (s. 25-65). Utbildningsmaterial. Solna: Polishögskolan.

Polisförbundet. (2017). Rapport: Utmaningar för hela Sveriges polis. Stockholm: Polisförbundet. Från

36 eriges%20polis%20-%20en%20rapport%20fr%C3%A5n%20Polisf%C3%B6rbundet_170505. pdf Polisförbundet. (2018). Från http://www.polisforbundet.se/blog/2017/05/05/10-punkter-for-en-starkt-polisprofession/

Polishögskolan Sörentorp. (2009). Polishögskolans serie i polisiärt arbete 2008:4, Den

goda polisen: sju essäer om reflekterad yrkeserfarenhet. Redaktör: Ulla

Ekström von Essen. Solna: Polishögskolan Sörentorp.

Polismyndigheten. (2018). https://polisen.se/

Rask, M., Kronkvist, O., & Åberg, J. (2006). Polisers bemötande av personer med psykiatriska problem. I L. Agevall & H. Jenner (Red.), Bilder av

polisarbete: samhällsuppdrag, dilemman och kunskapskrav (s.51-68).

Växjö: University press.

Sommer, M., & Njå, O. (2011). Learning amongst Norwegian fire‐fighters. Journal

of Workplace Learning, 23(7),

435-455. doi.org/10.1108/13665621111162963

Sommer, M., Njå, O., & Lussand, K. (2017). Police officers' learning in relation to emergency management: A case study. International Journal of Disaster

Risk Reduction, 21, s. 70-84. doi: 10.1016/j.ijdrr.2016.11.003

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R. (2010). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (s.139- 198). Stockholm: Natur och kultur.

37 Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Thornberg, F., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.256-278). Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Från

38

 Bilaga 1: Missiv

Hej polis i Region Nord!

Då det uppmärksammas att allt fler erfarna poliser lämnar sin tjänst, samtidigt som erfarna poliser beskrivs som en viktig faktor för att utföra ett gott polisarbete, blir du tillfrågad att medverka som informant i en intervjustudie. Du som får detta brev uppfyller kriterierna för minst 4 års yrkeserfarenhet och är verksam som polis idag. Studien undersöker polisers upplevelser av yrkeserfarenhetens roll för lärande och reflektion i yrkesutövningen, genom fördjupade personliga beskrivningar från verksamma ingripande poliser i yttre tjänst. Denna typ av tjänst beskrivs som komplex, och yrkesbaserad kunskap växer med erfarenheten. Viktigt att betona är att studien begränsar sig från sammanhang kring förundersökningar och avrapportering.

Isabel Bravo heter jag som genomför studien och är XX år. Jag är beteendevetare och läser just nu kursen pedagogik 61-90 på Gävle högskola, där jag nu ska skriva mitt examensarbete inom det pedagogiska området.

Intervjustudien kommer att följa vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Det innebär att jag som forskare kommer att följa informationskravet: Du som medverkar informeras om forskningens syfte, din uppgift som informant och villkor som medverkande. Samtyckeskravet: vilket innebär att medverkan som informant i studien är frivilligt. Konfidentialitetskravet: innebär att din anonymitet kommer att garanteras och studien genomförs konfidentiellt, vilket är min skyldighet som forskare. Det fjärde kravet är nyttjandekravet: vilket innebär att informationen du anförtror mig som forskare endast får användas för min studie och inget annat.

Du som väljer att delta i studien kommer att intervjuas tillsammans med andra tillfrågade poliser. Tillsammans kommer ni att diskutera olika teman som berör forskningsområdet. Intervjun kommer att spelas in i syfte att kunna transkribera inspelningen för analysarbetet. Inspelningen kommer bara att vara tillgänglig för handledare och undertecknad. Efter godkänt examensarbete kommer C-uppsatsen att publiceras offentligt via Divaportal.

Ni kan när som helst komma i kontakt med mig via E-post eller telefon, jag är tacksam för din medverkan som gör denna studie möjlig.

Vänliga Hälsningar,

Isabel Bravo Handledare för mitt examensarbete

Mobil nr XXX Åsa Carlson

E-mail XXX E-mail XXX

39

 Bilaga 2: Intervjuguide

 Inledande frågor för att få igång en diskussion: (ca 5min)  Hur länge har ni arbetet som polis?

 Varför ville ni bli polis?  Vart gick ni utbildningen?

 Upplevelser att gå från utbildning till arbetsliv (som ny polis)

 Hur upplevde ni era kunskaper, färdigheter och tryggheten i rollen som polis efter utbildningen?

 Hur upplevdes tankar och handlingsalternativ, beslutsfattande egenskaper vid utförande av arbetsuppgifter (ex utryckningar/händelser)?

 Lärande av att arbeta tillsammans med kollegor

 Hur upplever ni att en erfaren kollega bidrar till lärande?

 Vilka hinder eller konsekvenser kan uppstå när man som ny polis inte har möjlighet att arbeta med en mer erfaren kollega?

 På vilket sätt gör erfarenhet skillnad i den personliga utvecklingen i rollen som

polis:

 Vad lär man sig av yrkeserfarenhet i arbetet som inte går att lära i utbildningen?  Hur skulle ni beskriva skillnader i att rikta er uppmärksamhet och läsa av en

situation/något avvikande idag jämfört med när ni var helt ny polis?  Hur skulle ni beskriva polisblicken?

o Hur skulle ni beskriva att man tillägnar sig denna kunskap?  Hur upplever ni att tankar, handlingar och beslutsfattande är annorlunda?

(samma resultat; olika handlingsalternativ)

 På vilket sätt upplever ni att kommunikation, kroppsspråk och bemötande förändras i olika möten och sammanhang med människor?

 Hur skulle ni beskriva upplevelsen av att bruka våld (om situationen kräver) som ny polis jämfört med idag?