Förslag till vidare forskning

Genom uppsatsen har jag blivit övertygad att tiden har en avgörande betydelse för den subjektiva upplevelsen av hur det är att drabbas och leva efter en kronisk sjukdom. Alla intervjupersoner i denna studie har haft lång tid för bearbetning och möjligen skulle resultaten sett annorlunda ut om intervjuerna genomförts i samband med att hjärtinfarkten inträffat. Det skulle därför vara intressant att jämföra tidens betydelse för hur människor i kris hanterar och upplever sin situation sett ur ett livsloppsperspektiv, och hur det är att drabbas av en kronisk sjukdom sett från olika faser i livet. Eftersom hjärtinfarkt drabbar allt yngre människor (Hjärt-lungfonden, 2013), skulle det vara intressant att studera människor som i mycket ung ålder insjuknat och se vilka effekter sjukdomen får för deras fortsatta sociala och psykiska utveckling.

54

Som tidigare konstaterats dominerar den medicinska forskningen på området och studier med utgångspunkt inom patologin är överrepresenterad. Eftersom tidigare forskning visat att kronisk sjukdom ofta får sociala och ekonomiska konsekvenser är jag övertygad om att det behövs fler studier som fokuserar på de kroniska sjukdomarna ur ett socialt perspektiv. Genom att utgå från en narrativ metod som låter den insjuknade få möjlighet att berätta om sina upplevelser kan en djupare förståelse förhoppningsvis nås mellan människor, vilket kan bidra till att det sociala och psykiska stödet kan förbättras.

55

Referenser

Agewall, S (2008).Nya riktlinjer definierar fem olika typer av hjärtinfarkt. Hämtat 2013-03-09, från http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=9252

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Brink, E. (2003). To be stricken with first-time myocardial infarction: from acute symptoms onset to early readjustment in women and men. Diss. Göteborg: Univ., 2003. Göteborg.

Brink, E. (2006).Psykosociala konsekvenser av hjärtinfarkt. I: Hjelmquist, E. (red.) (2006). Inre och yttre världar: funktionshinder i psykologisk belysning. Lund: Studentlitteratur.

Call, J. & Davis, L. (1989). The Effect of Hardiness on Coping Strategies and Adjustment to Illness in Chronically Ill Individuals. Applied Nursing Research, 2, 187-188.

Cullberg, J. (2007). Kris och utveckling: en psykodynamisk och socialpsykiatrisk studie. (5. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Depression Health Center (2012) Coping With Chronic Illnesses and Depression. Hämtat 2013-03-06, från http://www.webmd.com/depression/guide/chronic illnesses- depression?page=2

Dobbie, M., & Mellor, D. (2008).Chronic illness and its impact.Considerations for psychologists.Psychology, Health & Medicine, 13, 583–590.

Esaiasson, P. (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Fangen, K. & Sellerberg, A. (red.) (2011). Många möjliga metoder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

FASS (2013) Ordlista. Hämtat 2013-03-09, från

56

Folkman, S., Lazarus, R. S., Dunkel-Schetter, C., DeLongis, A., & Gruen, R. (1986). The dynamics of a stressful encounter: Cognitive appraisal, coping and encounter outcomes. Journal of Personality and Social Psychology, 50, 992-1003.

Forinder, U. (2008). Människors berättelser om sorger, lidanden och kriser. I: Larsson, S., Sjöblom, Y. & Lilja John, (red.) (2008). Narrativa metoder i socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Frangeur, R. (2007). Mandom, mod och morske män: rapport från manlighetskonferensen den 30 november 2006. Linköping: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet. Gullacksen, A. (1998). När smärtan blir en del av livet: livsomställning vid kronisk sjukdom och funktionshinder. Diss. Lund : Univ.. [Lund].

Gullacksen, A. (2005).Livsomställning och kronisk smärta I: Richt, B. & Tegern, G. (red.)

(2005). Sjukdomsvärldar: om människors erfarenhet av kroppslig ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Helleday, A. & Berg Wikander, B. (2007). Fyra psykologiska perspektiv: i socialt arbete och social omsorg. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hjärt-lungfonden (2013).Vad är hjärtinfarkt? Hämtat 2013-02-25, från http://www.hjart- lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartinfarkt/

Hwang, P. (red.) (2010). Vår tids psykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Hwu, Y. (1995). The impact of chronic illness on patients. Rehabilitation Nursing, 20, 221–225. Jeppsson-Grassman, E. (2003). Att drabbas och att forma sitt liv: om strategier bland

funktionshindrade och arbetslösa. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.

Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., &Carlsson, M. (2004).Coping, social support and quality of life after myocardial infarction. Journal of advanced nursing, 52, 113-124.

57

Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., &Carlsson, M. (2007).Striving for balance in daily life:

experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of clinical nursing 16, 391-401.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S., Sjöblom, Y. & Lilja John, (red.) (2008). Narrativa metoder i socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lennéer-Axelson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Lieblich, A., Tuval-Mashiach, R. & Zilber, T. (1998). Narrative research: reading, analysis, and interpretation. Thousand Oaks, Calif.: Sage.

Macmahon K., &Lip, G. (2002) Psychological factors in heart failure. A review of the Literature. Archives of Internal Medicine,162, 509- 516.

Mattingly, C. (1998) Healing Dramas and Clinical Plots. The Narrative Structure of Experience.Cambridge: Cambridge University Press

Patel, R.,& Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Pâquet, M., Bolduc, N., Xhignesse, M., &Vanasse, A. (2005).Reengineering cardiac

rehabilitation programs: considering the patient´s pointof view. Journal ofadvancednursing 51, 567-576.

Richt, B. &Tegern, G. (red.) (2005). Sjukdomsvärldar: om människors erfarenhet av kroppslig ohälsa. Lund: Studentlitteratur.

Richt, B. (2005). Sjukdom som arbete I: Richt, B. &Tegern, G. (red.) (2005). Sjukdomsvärldar: om människors erfarenhet av kroppslig ohälsa. Lund: Studentlitteratur.

58

Sverige. Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stroebe, M., Stroebe, W., Shut, H. (2001). Gender differences in adjustment to bereavement: An empirical and theoretical review. Review of General Psychology, 5, 62-83.

Söderberg, S. (red.) (2009). Att leva med sjukdom. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Hämtad 2013-05-02, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vickers, M. (2005) Illness, work and organization: Postmodern perspectives, antenarratives and chaos narratives for the reinstatement of voice. Tamara Journal of Critical Postmodern

Organization Science 3, 74-88.

Williams, G (1984).The genesis of chronic illness: narrative reconstruction.Sociologyof Health and Illness, 6, 175-200.

59

Bilagor

Intervjuguide

Kan du berätta lite om dig själv?

Ålder/familj/arbete/livssituation

Att drabbas

Kan du berätta om när du fick hjärtinfarkten? Ålder/tidpunkt? Hur mådde du? (före/efter hjärtinfarkten)

Tankar/känslor i samband med hjärtinfarkten? Hur såg du på dig själv? (före/efter hjärtinfarkten?)

Coping

Kan du berätta om hur du hanterat livsomställningen? Viktiga strategier/faktorer?

Relationer/familj/annat stöd?

Stresshanteringsgrupp på hjärtklinik?

Att leva med sjukdomen

Kan du berätta om hur du mår nu? Tankar/känslor? Förändrad livsstil/livssituation?

Negativa/positiva upplevelser?

60

Kan du berätta om din syn på framtiden?

Accepterat sjukdomen?; ja/nej- om ja; vad har fått dig att göra det?

Övrigt