6. Sammanfattande slutsatser
6.6. Förslag till vidare forskning
Det har gjorts några små studier på arbetssätt som utgår från stavelsen, men ingen större forskning i Sverige. Det skulle vara bra med en studie i större skala som kan göra jämförelser mellan det fonembaserade och stavelsebaserade sätten att lära sig läsa.
Hur musik och språk samverkar och stöder varandra, särskilt med tanke på elever i läs-och skrivsvårigheter, skulle också vara ett intressant område att få reda på mer om. En annan stor och komplex fråga, är vari de fonologiska svårigheterna vid dyslexi består,
är det oskarpa inre föreställningar om ords fonologiska struktur? Denna fråga är dock mycket svår att besvara och kräver avsevärd forskningsmöda.
36
Litteraturlista
Brodin, Jane. & Lindstrand, Peg. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Becker, Howard, S. & Geer, Blanche (1957) Participant observation and interviewing: a comparison.
Human Organization, 16(3), 28-32. [Elektronisk version] Hämtad [131122] från
http://sfaa.metapress.com/content/k687822132323013/?p=389f619a3332495f817b673604c25776&pi=6
Damber, Ulla (2010). Reading for life. Three studies of Swedish students’ Literacy development. Linköping, Linköpings Universitet. Institutionen för vetenskap och lärande.
Dahlin, Karin (2009) Abetsminne I Samuelsson m.fl.. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket, s.32-57. Stockholm: Natur och kultur.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Druid Glentow, Birgit (2006)Förebygg och åtgärda läs –och skrivsvårighete. Stockholm: Natur & Kultur. Emanuelsson, Ingemar., Persson, Bengt., Rosenqvist, Jan., (2001) Forskning inom det specialpedagogiska
området– En kunskapsöversikt. Skolverkets monografserie. Etiska rådet [Elektronisk version] Hämtad
[131008] från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Föhrer, Ulla. (2007) Svenska dyslexiföreningen. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, nr.2 s.2. Gillon, Gail & Mc Neill, Brigid. (2009) Journal: Acquiring knowledge in speech, language and hearing.
Vol. 11. Nr.2 s.65-128 Phonological awareness. Effective practices in assessment and intervention. [Elektronisk version] Hämtad [131030] från
http://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/29691790/ACQ_Vol_11_no_2_2009.pdf?AWSAcc essKeyId=AKIAI5BFST3KI667TFIQ&Expires=1383232810&Signature=bqHdPpJob6xbKWOz9IcsXv TnJp8%3D&response-content-disposition=inline#page=10
Gustafsson, Stefan (2009)Dyslexi och interventioner. I Samuelsson m.fl. Dyslexi och andra svårigheter
med skriftspråke, s.282-294. Stockholm: Natur och kultur.
Hedström, Hasse (2011) Erfarna veteranlärare sprider ny forskning. I Pettersson, Agneta. (red). L som i läsa
M som i metod, s.201-212. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Hyden, Görel, Reden, Britta. (2002) Silorema. Stockholm: Adastra läromedel.
Ingvar, Martin (2010) Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat. Rapport VI, Delegationen för jämställdhet i skolan. Statens offentliga utredningar. SOU 2010:52. [Elektronisk version] hämtad
[140102] från http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/91/48/baa0017e.pdf
Jacobsson, Christer & Lundberg, Ingvar. Läsutveckling och dyslexi (1995) Falköping: Liber utbildning AB Jacobsson, Christer (2006) Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? . Dyslexi – aktuellt om läs-och skrivsvårigheter. Nr.4.
Kere, Juha. (2007) Dyslexi och genforskning. Dyslexi – aktuellt om läs-och skrivsvårigheter. Nr.3.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Sveind. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Leimar, Ulrika. (1974). Läsning på talets grund. Lund: CWK Gleerup bokförlag
Liberman, Isabelle Y., Shankweiler, Donald, Fischer, F. William, Carter, Bonnie (1974) Explicit Syllable
and Phoneme Segmentation in the Young Child’ Journal of experimental child psychology, Volume 18,
201-212. [Elektronisk version] Hämtad [131008] från
http://www.ltl.appstate.edu/reading_resources/liberman_et_al_74.pdf Lundberg, Ingvar. (2007) Bornholmsmodellen. Stockholm: Natur& Kultur.
Lundberg, Ingvar, Herrlin, Katarina (2008)God läsutveckling. Stockholm: Natur&Kultur.
Lundberg, Ingvar, Strid, Anna (2009) Det lönar sig att öva - Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass. Dyslexi-aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Nr.1.
Lundberg, Ingvar (2011)Vad har vi lärt oss av35 års forskning om relationen fonologisk medvetenhet och
läsinlärning. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Nr.4.
Lärarförbundet. (2013). Perspektiv på läraryrket – Inflytande. Rapportserie - Lyssna på lärarna – så kan alla elever nå målen. Elektroniskversion]Hämtad[130913]från
http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/0032E478 LärarnasNyheter. [Elektronisk version] Hämtad [131113] från
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2010/09/09/stavelser-ar-modellen-larande-hakanstorp
Nivbrant Wedin, Eva. (2013) Utveckla språket med musik. Hestra: Isaberg förlag.
Myrberg, Mats. (2001) Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Rapport. Skolverket. Myrberg, Mats (2007) Dyslexi- en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, 2.2007.
37
Myrberg, Mats (2007). Dyslexi- Vad säger forskningen om dyslexi. Utbildningsvetenskapliga kommittén. [Elektronisk version] Hämtad [131202] från
http://www.forskning.se/download/18.caa241c11a39c26e6980001484/DYSLEXI.pdf
Myrberg, Mats. (2011) Lärarkompetensen viktigast vid läsinlärning. I Pettersson, Agneta. (red). L som i
läsa M som i metod, s.101-114. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Nilholm, Claes (2005) Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige årg. 10 nr. 2 s. 124–138.
Olofsson, Åke (2009) Fonologisk medvetenhet. I Samuelsson m.fl. Dyslexi och andra svårigheter med
skriftspråket, s.16-31. Stockholm: Natur och kultur.
Ragnerstam, Lena. (2011) Hedström, Hasse. (red). Stavelser är modellen för lärande i Håkanstorp. Lärarnas Nyheter [Elektronisk version] Hämtad [131028] från
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2010/09/09/stavelser-ar-modellen-larande-hakanstorp Samuelsson, Stefan. (2009) Dyslexi och ADHD. I Samuelsson m.fl. Dyslexi och andra svårigheter med
skriftspråket. s.238-251. Stockholm: Natur och kultur.
Skolverket (2005) Handikapp i skolan. Rapport 270.
Skolverket (2012) Mer om… Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd. Stockholm. Skolverket. Skolverket (2013) Skolverkets allmänna råd - Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt
stöd. Stockholm: Skolverket.
Snow,Catherine.E., Burns, M.Susan. Griffin, Peg. (1998). (Editors) Preventing reading difficulties in
young children. Washington: National Academy Press. Free executive summery. [Elektronisk version]
Hämtad [131118] från http://web.ntpu.edu.tw/~language/workshop/summary.pdf
Snow,Catherine.E., Burns, M.Susan. Griffin, Peg. (2005) Effective resding instruction. [Elektronisk
version] Hämtad [140105] från http://www.pearsonhighered.com/samplechapter/0136138063.pdf
SPSM [Elektronisk version] Hämtad [131113] från
http://www.spsm.se/webbdokument/Dokumentbiblioteket /Mappar/06%20-%20L%C3%A4romedelsavdelningen/Lasinlarning_guide.pdf
Swalander, Lena (2009) Självbild, motivation och dyslexi. I Samuelsson m.fl. . Dyslexi och andra
svårigheter med skriftspråket, s.183-198. Stockholm: Natur och kultur. Specialpedagogiska
skolmyndigheten,(2013),Salamancadeklarationen,(2006) [Elektronisk version] Hämtad [131012 ] från
http://www.spsm.se/PageFiles/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf
Stahl, Steven. A. & Murray, Bruce, A.(1994).Defining Phonological Awareness and Its Relationship to
Early Reading. Journal of Educational Psychology. Volym 86 (2): 221–234.
Stanowich, Keith, E. (1986) Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. [Elektonisk version] Hämtad [140104] från
http://www.psychologytoday.com/files/u81/Stanovich__1986_.pdf
Taube, Karin. (2007). Läsinlärn ing och självförtroende. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Tornéus, Margit. (2000) På tal om språk. Eskilstuna: Almqvist&Wiksell.
Tornéus, Margit .& Andersson, Björn. (1999) Rennisson, J. (Ed.) s. 307 – 313 An alternative theory to
dyslexia- Phonologica. Haag: Holland Academic Graphics .
Tornéus Margit. (2011)Utgå från stavelserna. I Pettersson. Agneta (red.). L som i läsa M som i metod – om
läsinlärning i förskoleklass och skol, .s.67-72. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Tranquist, Helene (2006). En skola för alla? Pedagogiskt perspektiv.
Vallutino, Frank, R. Fletcher, Jack, M. Snowling, Margaret, J. Scanlon, Donna, M. Specific reading
disability (dyslexia): what have we learned in the past four decades? Journal of Child Psychology and
Psychiatry 45:1 (2004), pp 2–40. [Elektronisk version] Hämtad [131025] från http://www.ph-heidelberg.de/wp/schoeler/datein/vellutino%20et%20al.pdf
Wandin, Helena, Frylmark, Astrid (2013) Infoteket om funktionshinder. [Elektronisk version] Hämtad
[131024] http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar
Wallenkrans, Pia (2000) Lär in – Insperationsbok för lärare och föräldrar. Sävedalen. Warne förlag. Weiner Ahlström (2001) Språkbiten. Stavelsen som språklig byggsten. Stockholm: Bonnier utbildning Vinnerljung, Bo, Berlin, Marie, Hjern, Anders (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam
utveckling hos barn. Social rapport 2010. Socialstyrelsen. [Elektronisk version] Hämtad [140102] från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17957/2010-3-11.pdf
38
Witting, Maja. (2005). Wittingmetodens idébakgrund. Solna: Ekelunds förlag AB. Wermeling, Erika (2003) Stavelse stöder läsning. Atikel i Skolvärlden, Nr3. Örtendal, Maj (2009) Lärarbok. Stockholm. Liber AB.
Örtendal, Maj. (2011) Snabb start med läsinlärning i sju steg. I Pettersson, Agneta. (red.) L som i läsa M
39 Bilaga 1
Informationsbrev
Jag heter Karin Tägtström och studerar till speciallärare vid Umeå universitet. Under denna termin ska jag skriva ett examensarbete 30 hp, i form av en uppsats. Med detta brev vill jag informera om målet med arbetet och varför jag vill göra en intervju och observationer.
Syftet med rapporten är att studera det arbetssätt, som många av grundskolans pedagoger, som arbetar med läsinlärning i Timrå kommun, fått möjlighet att studera och lära sig. Detta arbetssätt har också använts i läsinlärningen av er pedagoger i förskolan och det fortsätter nu i klass 1. Jag vill också ta reda på varför ni pedagoger valt att byta arbetssätt, hur ni följer upp elevernas resultat, och om hur ni organiserar undervisningen.
På Internet har jag läst rapporter som undersökt olika arbetssätt som arbetar med stavelsen som enhet i läsinlärningen, varav en behandlade arbetet på Håkanstorpsskolan, som arbetat med att skriva sig till läsning utifrån Umeåmodellenoch en som använt Susan Weiner-Ahlströms arbetssätt, Språkbiten. Slutkontentan i dessa rapporter var att genom att utgå från den enhet som de allra flesta eleverna har med sig in i skolans värld, genom det talade språket, har de störst möjlighet att från start få en positiv inledning på sin skriv- och läsinlärning och att arbetssättet och organisationen runt det också gynnar elever i behov av särskilt stöd.
Jag kommer att fördjupa mig i avkodningsenhetens betydelse i läsinlärningen och också följa hur arbetet med det stavelsebaserade arbetssättet går till, organiseras och följs upp från förskoleklass och under höstterminen i åk.1. Genom studier, intervjuer av er förskollärare, klasslärare och genom mina egna erfarenheter som specialläraren i detta arbete, samt genom klassrumsobservationer, kommer jag att få det underlag jag behöver. Under observationerna och som en del i arbetet, kommer jag att följa det praktiska arbetet med Språkbiten i åk. 1 och genom intervjuerna ta reda på vilka uppfattningar som ni pedagoger har om arbetssättet. Resultaten från intervjuerna med er pedagoger och observationerna kommer jag sedan att kritiskt granska och analysera mot forskning. Då denna uppsats ligger till grund för mitt examensarbete kommer den att bli en offentlig handling. Jag kommer därför inte att ha med namn på skolan, på de deltagande pedagogerna eller de observerade eleverna. Detta för att säkerställa informanternas rätt till konfidentialitet.
Jag vore mycket tacksam om ni ville medverka till att den kommer till stånd. Jag beräknar att intervjun kommer att ta ca 30 min./person och jag föreslår att vi använder ett rum här på skolan. Intervjuerna, kommer att spelas in. Inspelningarna raderas efter analys och återkoppling från er. Ni får själv föreslå en plats och vi kommer tillsammans överens om en tid som passar. Ni har också rätt att inte samverka eller när som helst avbryta undersökningen.
Tack på förhand Karin Tägtström
40 Bilaga 2 Intervjuguide
Tema 1: Utbildning och arbetsliv 1. Vad har du för utbildning?
2. Hur länge har du arbetat i förskoleklass? Tema 2: Undervisning/Arbetssätt
1. Ni har tidigare arbetat med Bornholmsmodellen och nu arbetar ni med Språkbiten. Varför bytte ni arbetssätt?
Tema 3: Organisation av undervisning/arbetssätt 1. Hur utvärderar ni elevernas kunskaper?
2. Hur tänker du kring elevernas olika kunskapsnivåer? 3. Hur har ni organiserat undervisningen?
4. Vilken uppfattning har du om det stavelsebaserade arbetssättet i dag? 5. Vilka tankar har du om ” Den röda tråden” från förskoleklass till åk.1.?
41 Bilaga 3.
Brev till föräldrar Hej alla föräldrar!
Som ni känner till jobbar jag med läsinlärningen i klassen tillsammans med X. Jag studerar också samtidigt på speciallärarprogrammet i Umeå och gör nu min sista termin och mitt examensarbete, som bl.a. kommer att handla om det arbetssätt som vi använder oss av i läsinlärningen, nämligen det stavelsebaserade, som ju också påbörjades när era barn gick i förskoleklass. En del av studien innebär att jag gör s.k. deltagande observationer, där jag tittar på arbetet med inlärning av bokstäverna, både läsandet av dem och skrivandet. Jag tittar också på hur arbetet med att ”limma ihop” de första stavelserna till ord går. I uppsatsen kommer jag att redovisa hur många bokstäver barnen kan skriva och läsa t.o.m V 45 och hur många ord utifrån de stavelser vi arbetat med som de kan ”limma ihop”, skriva och läsa samma vecka 45. Barnen kommer inte att känna till mina observationer.
Jag kommer inte att skriva ut barnens namn eller kön, utan endast årskurs, för att de inte ska kunna identifieras, inte heller skolans eller klasslärarens namn.
Om någon har något att invända eller undrar över något, så hör av er till mig på min mail:
karin.tagtstrom@skola.timra.se
MVH
Karin Tägtström
___________________________________________________________________________
Har tagit del av och ger tillstånd till ovanstående förfrågan.
Ja Nej
____________________________________ Förälders underskrift