8. Sammanfattning av resultatet
9.5 Förslag till vidare forskning
Inom området ensamkommande barn har det både inom tidigare forskning och insamlad resultat framkommit att familjen är av stor betydelse för de ensamkommande barnens integration i Sverige. I resultatdelen har det framkommit att endast två av sex intervjupersoner har återförenats med sin familj, resterande intervjupersoner har sin familj i hemlandet. Tidigare forskning har belyst familjens betydelse, men vi ser anledning till att undersöka vidare gällande hur integrationen egentligen påverkas av att få familjen till det nya landet, gentemot att inte få det.
10. Slutsatser
Slutsatser som föreliggande studie har och som tidigare forskning inom området kommit fram till är att några faktorer är mer viktiga än andra för de ensamkommande barnen. Språket är en faktor som framkommit som grunden till en lyckad integrationsprocess och som påverkade andra viktiga faktorer som också varit av betydelse i det avseendet. Skolgången är ett exempel på en sådan faktor som påverkats av de språkliga kunskaperna. Att ha möjlighet att kommunicera med andra möjliggjorde en stärkt integration i det svenska samhället. I de fall där de språkliga kunskaperna inte varit tillräckliga för att kommunicera med andra har stödet från olika kontaktpersoner varit viktiga. En implikation som skulle kunna bli av att ha begränsade språkliga kunskaper och även begränsat stöd är att individerna inte får den hjälp de är i behov av.
En annan slutsats är att hälsan kan variera mellan ensamkommande barn, framförallt den psykiska hälsan som hänger ihop med andra faktorer. Ifall andra faktorer inte upplevs på ett önskvärt sätt för intervjupersonerna, kan det ha en påverkan på psykiska hälsan. Att inte ha kontakt med sin familj eller att inte ha familjen i Sverige var orsaker till en försämrad psykisk hälsa. Vidare var en orsak till den försämrade psykiska hälsan att asylprocessen tog lång tid vilket resulterade i att ensamkommande barn kände sig åsidosatta. Flera intervjupersoner skulle vara tillfredsställda med sina liv om deras familj hade fått komma till Sverige, vilket går att dra en slutsats om att alla inte anser sig ha ett tillfredsställt liv ännu. Processen att få sin familj till Sverige har varit mer påtaglig och svår för flera intervjupersoner. En konsekvens av det skulle kunna vara att den psykiska hälsan påverkas mer negativt.
Det varierade i vilka kontakter som ansetts betydelsefulla för de ensamkommande barnen. Lärare, god man och mentorer inom verksamheter för ensamkommande barn ansågs vara betydelsefulla. En slutsats av detta är att det inte är samma personer som har betydelse för alla utan det varierar i vilka personer som anses särskilt betydande för integrationen. Det går också att dra slutsatsen att utan betydelsefulla kontakter skulle integrationen påverkas på ett icke gynnsamt sätt för de ensamkommande barnen.
Referenslista
Lagar
SFS 1986:223. Förvaltningslag SFS 1949:381. Föräldrabalk SFS 2005:429. Lag om god man för ensamkommande barn
SFS 2016:752. Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige SFS 2001:453. Socialtjänstlag SFS 2005:716. Utlänningslag
Litteratur
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Al-Baldawi, R. (2014). Migration och anpassning. Lund: Studentlitteratur AB Andersson, B. (1986).
Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur. Angel, B., & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur AB.
Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerup.
Bengtson, M., Ruud, A. (2012). Utviklingstøttende omsorg i mottaksfasen. i Eide, Ketil (red.) Barn på flukt – Psykososialt arbeid med enslige mindreårige flyktninger.
Oslo: Gyldendal Akademisk.
Brendler-Lindqvist, M. (2004). Att möta de ensamkommande barnen. Stockholm: Rädda Barnen.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Amerikas förenta stater: Harvard universitet
Brunnberg, E., Borg, R. & Fridström, C. (2011). Ensamkommande barn - En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur
David, M., & Sutton, C. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. Ahrne, G. & Svensson, P (Red), Handbok i kvalitativa metoder (s. 42–45).
Malmö: Liber
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Forsberg, G. & Wallmark, J. (2002). Nätverksboken: om mötets möjligheter. Stockholm: Liber.
Fälldin, K. & Strand, G. (2010). Ensamkommande barn och ungdomar, en praktisk handbok om flyktingbarn. Natur och Kultur: Stockholm.
Healy, K. (2005). Social work theories in context: creating frameworks for practice. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerup.
Patel, R,. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning.
Lund: Studentlitteratur.
Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Rydqvist, L-G & Winroth, J (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker
Røkenes, O.H. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups.
Westlund, I (2015). I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Winroth, J. & Rydqvist, L. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia.
Elektroniska källor
Backlund, Å. Eriksson, R. von Greiff, K. Nyberg, E. & Åkerlund, E. (2014). Ensamkommande barn och ungdomar - ett longitudinellt perspektiv (2014:4). Hämtad 4 maj 2019 från FoU Södertörns webbplats:
https://fou-sodertorn.se/wp-content/uploads/2016/09/Rapport-nr-4-2014.pdf
Barnombudsmannen. (2017). Ensamkommande barn som försvinner. Hämtad 3 maj 2019 från
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/pu blikationer2/rapport_ensamkommande_barn_som_forsvinner_2017.pdf
Brendler- Lindqvist, M. (2005). Meeting the needs of separated children (Save the children Sweden). Hämtad 3 maj 2019 från
https://resourcecentre.savethechildren.net/sites/default/files/documents/2490.pdf
Darvishpour. (2018). Sammanfattning av arbetsrapport om nyanlända barns och ungdomars inkludering och jämställdhetsutveckling. Mälardalens högskola. Hämtad 13 maj 2019 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1274330/FULLTEXT01.pdf
Hedin, A. (1996). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Hämtad 6 maj 2019 från
https://www.scribd.com/document/348099643/Liten-Lathund-Om-Kvalitativ-Metod-Med-Tonvikt-P%C3%A5- Intervju-11-08-25
Migrationsverket (2016). Inkomna ansökningar om asyl. Hämtad 9 april 2019 från
https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1485556214938/Inkomna%20ans%C3% B6kningar%20om%20asyl%202015%20-%20Applications%20for%20asylum%20received%202015.pdf
Migrationsverket (2019a). Historik. Hämtad 9 april 2019 från
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html Migrationsverket. (2019b). Om ensamkommande barn och ungdomar. Hämtad 3 maj 2019 från
https://www.migrationsverket.se/Andraaktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-u ngdomar.html
Migrationsverket. (2019c). Om du snart fyller 18 år. Hämtad 15 maj 2019 från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-ba rn-och-har-sokt- asyl/Utan-foraldrar/Om-du-snart-fyller-18-ar.html
Migrationsverket. (2019d). Vad betyder orden?. Hämtad 22 maj 2019 från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-ba rn-och-har-sokt- asyl/Vad-betyder-orden.html
Nationalencyklopedin. (2019). Permanent uppehållstillstånd. Hämtad 8 maj 2019 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/permanent-uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd SCB. (2019). Rekordstor invandring under 2015. Hämtad 26 april 2019 från
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Rekordstor-invandring-under-2015/
Socialstyrelsen. (2013). Ensamkommande barns och ungas behov. Hämtad 9 april 2019 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19276/2013-11-37.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Ny placeringsform, stödboende för barn och unga 16-20 år. Hämtad 12 april 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20023/2016-1-1.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Analys av situationen i socialtjänsten våren 2017 - Fokus på ensamkommande flickor, yngre barn, nätverksplaceringar samt suicidrisk – delrapport 3. Hämtad 3 maj 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20652/2017-6-14.pdf Socialstyrelsen. (2018). Kunskapscentrum för ensamkommande barn. Hämtad 9 april 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21000/2018-6-29.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Familjehem – rekrytering, utredning och utbildning. Hämtad 21 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/placeradebarnochunga/familjehem Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 15 maj 2019 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Artiklar
Ahmadi, F. & Lilja, M. (red.) (2013). Ensamkommande flyktingbarn: Utifrån perspektivet socialt arbete. Gävle: Gävle University Press.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology. 3 (2): 77-101
BRIS (2017). Barn som flytt - en riskgrupp för psykisk ohälsa. (Rapport 2017:3). Mölnlycke: Elanders.
Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse education today. 1991 (11), 461-466.
Curtis, P, Thompson, J, Fairbrother, H (2018). Migrant children within Europe: a systematic review of children's perspectives on their health experiences. Public health 71-85.
doi: 10.1016/j.puhe.2018.01.038
Derluyn, I & Broekaert, E. (2007). Different perspectives on emotional and behavioural problems in unaccompanied refugee children and adolescents. Ethnicity & Health, 12:2, 141-162
doi: 10.1080/13557850601002296
Diaz, Jose Alberto (1996). Invandrarnas integration: Några teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Ingår i Vägar in i Sverige: Bilaga till Invandrarpolitiska Kommitténs slutbetänkande.
Stockholm: Fritzes. (Statens Offentliga utredningar (SOU), 1996: 55) S. 71-91.
Diaz, Jose Alberto (1997). Primärintegration och bidragsberoende: Studie av integration och tidigt bidragsberoende inom det kommunala flyktingmottagandet.
Stockholm: Statens invandrarverk
Eide, K, Broch, T (2010). Ensliga mindreåriga flyktninger – Kunnskapsstatus og forskningsmessige utfordringer. Helseregion Öst og Sör: Regionsenter for barn og unges psykiske helse
Hessle, M. (2009). Ensamkommande men inte ensamma: Tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige (Doktorsavhandling, Doktorsavhandlingar från Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet)
Stockholm: Stockholms universitet.
Hodes, M, Jagdev, D, Chandra, N, Cunniff, A (2008). Risk and resilience for psychological distress among unaccompanied asylum seeking adolescents. The Journal of Child Psychology and Psychiatry 49(7): 723–732. doi: 10.1111/j.1469-7610.2008.01912.x
Hoppkins, P., & Hill, M. (2010). The needs and strengths of unaccompanied asylum-seeking children and young people in Scotland. Child & Family Social Work, 15(4), 399-408.
doi: 10.1111/j.1365-2206.2010.00687.x
Kauko, O., & Forsberg, H. (2018). Housing pathways, not belonging and sense of home as described by unaccompanied minors. Nordic Social Work Research, 8(3), 210-221.
doi: 10.1080/2156857X.2017.1343743
Landy, F. J., & Conte, J. M. (2013). Work in the 21st century: An introduction to industrial and organizational psychology.
Hoboken, NJ: Wiley
Lundberg, A., & Dahlqvist, L. (2013). Unaccompanied children seeking asylum in Sweden: Living conditions from a child- centred perspective. Refugee Survey Quarterly, 31(2), 54-75.
doi: 10.1093/rsq/hds003
Malmsten, J. (2014). Unaccompanied children living in transitional houses: Voices from Sweden. International Journal of Migration, Health & Social Care, 10(1), 18-35.
doi: 10.1108/IJMHSC-10-2013-0037
Marquardt, L, Fischer, F, Prüfer-Krämer, L, (2015). Health status and disease burden of unaccompanied asylum- seeking adolescents in Bielefeld, Germany: cross-sectional pilot study. Tropical medicine & international health 21(2): 210-218.
doi: 10.1111/tmi.12649
O´Higgins, A, Ott, M, Shea, W, (2018). What is the impact of placement type on educational and health outcomes of unaccompanied refugee minors? A systematic review of evidence.
Clinical child and family psychology review 21(3): 354-365. doi: 10.1007/s10567-018-0256-7
Sourander, A. (1998). Behavior Problems and Traumatic Events of Unaccompanied Refugee Minors, Child Abuse and Neglect 22(7), 719-727.
doi: 10.1016/S0145-2134(98)00053-2
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2018). Stöd till ensamkommande barn och unga: Effekter, erfarenheter och upplevelser Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter (SBU-rapport 294/2018).
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Stretmo, L. (2017). Ensamkommande barn och ungdomar – en kunskapsöversikt. Göteborg: FoU i Väst/GR
Stretmo, L. & Melander, C. (2013). Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp.
Göteborg: FoU i Väst/GR
Sundqvist, J., Ögren, K., Padyab, M., Ghazinour, M. (2016). Collaboration patterns among Swedish professionals in the repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children: an explorative study. European Journal of Social Work, 19(6), 901-916.
Thommessen, S., Corcoran, P., & Todd, B. (2015). Experiences of Arriving to Sweden as an Unaccompanied Asylum-Seeking Minor from Afghanistan: An Interpretative Phenomenological Analysis. Psychology of violence, 5(4), 374–383.
doi: 10.1037/a0038842
Wernesjö, U. (2012). Unaccompanied asylum-seeking children: Whose perspective? Childhood, 19(4), 495–507. doi: 10.1177/0907568211429625
Williams, P., Barclay, L. & Schmied, V. (2004). Defining social support in context: A necessary step in improving research, intervention and practice. Qualitative Health Research, 14(7), ss. 942-960.
doi: 10.1177/1049732304266997
Wimelius, M., Eriksson, M., Isaksson, J., & Ghazinour, M. (2017). Swedish Reception of Unaccompanied Refugee Children—Promoting Integration? Journal of international migration, 18(1), 143–157.