• No results found

5. SLUTDISKUSSION 47-

5.2 Förslag till vidare forskning

I och med denna uppsats har många intressanta frågor väckts till liv hos oss författare. En av dessa frågor handlar om att undersöka hur den bilden av ”latinas” som ges i filmerna stämmer överens med hur unga ”latinas” i Sverige uppfattar sig själva. Stämmer framställningen av ”latinas” i amerikansk populärfilm överens med hur ”latinas” i verkligheten uppfattas? Vidare skulle det även vara av stort intresse att vända på frågan och undersöka hur latinamerikanska män framställs som rollfigurer i Hollywood. Vi tror att även där kan ett flertal stereotypiska representationer påträffas som kan vara av intresse för vidare forskning. Som vi nämnde i början av denna uppsats domineras den svenska filmduken av de amerikanska

hollywoodfilmerna, vilket lockat oss att fokusera på specifikt amerikansk populärfilm. Vi föreslår dock att undersöka frågan inom svensk filmkontext, vilket vi från början ville göra men vi fann inte tillräckligt med material för detta. Om det skulle ha funnits mer tid i vårt förfogande hade vi haft möjligheten att söka på djupet efter material för detta och ta frågan vidare. Det skulle vara intressant att göra en jämförande studie mellan vår studie som är ur en amerikansk filmkontext, och en studie ur en svensk filmkontext.

REFERENSLISTA

Otryckta källor

Filmaterial

Dvd-release ’’Ask the Dust ’’ (2006) Släpptes 2007-05-09.

Tryckta källor

Andersson, Lars Gustaf och Hedling, Erik (1999). Filmanalys: en introduktion. Lund.

Anzaldúa, Gloria (2007). Borderlands. La frontera.

Berg Ramirez, Charles (2002). Latino images in film: stereotypes, subversion, resistance. Austin: University of Texas Press.

Berg Ramirez, Charles ’’ Stereotyping in Films in General and of the Hispanic in Particular’’ I: Rodríguez, Clara E. (1998). Latin looks: images of latinas and latinos in the U.S. media. Westview Press. Colorado.

Björk, Nina. Under det rosa täcket (2008). Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier Wahlström & Widstrand.

Brownmiller, Susan (1984) Kvinnlighet- myten och verkligheten. Forum Schmidts Boktryckeri AB

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005) Intersektionalitet: kritiska reflektioner över

(o)jämlikhetens landskap. Malmö Liber.

Holme Idar Magne & Solvang Krohn Bernt (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund Studentlitteratur.

Keller, Gary D. (1994). Hispanics and United States films: an overview and handbook. Tempe, AZ: Bilingual Review/Press.

Lindgren, Simon (2009). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. Sahara Printing. Egypten.

Lundström, Catrin (2007). Svenska latinas: ras, klass och kön i svenskhetens geografi. MakadamFörlag. Göteborg& Stockholm.

Mulinari, Diana (2003) ’’Teorier för en antirasistisk feminism – dialoger’’. I: Mulinari, Sandell & Schömer (red) Mer än bara kvinnor och män feministiska perspektiv på genus. Studentlitteratur.

Rodríguez, Clara E. (1998). Latin looks: images of latinas and latinos in the U.S. media. Westview Press. Colorado.

Skeggs, Beverly, översatt av Persson Ruth Annika (1997). Att bli respektabel – konstruktioner av

ras, klass och kön. Bokförlaget Daidalos AB.

Svahn, Margareta (1999). Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen: skällsord, stereotyper

och könskonstruktioner. Elanders Gotab.

Tollin, Katharina, Törnqvist, Maria (2005). Feministisk teori i rörliga bilder. Grahns Tryckeri AB. Lund.

Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Liber. upplaga 1:2

Östbye, Helge; Knapskog, Karl; Helland, Knut; Larsen, Leif Ove (2008). Metodbok för

medievetenskap, Liber AB. Slovakien.

Artiklar

Guzmán, I.M. & Valdivia, A.N. (2004): Brain, Brow, and Booty: Latina iconicity in U.S. popular culture. The Communication Review, 7, 205-221 (Hämtad 13/10-2012)

Merskin, Debra (2007): Three Faces of Eva: Perpetuation of The Hot-Latina Stereotype in

Desperate Housewives. The Howard Journal of Communications, 133-151, Taylor & Francis.

(Hämtad 13/10-2012)

Peltonen, Salla (2007) Intersektionalitet - ett tvetydigt begrepp inom kvinnovetenskapen? I: Ikaros- tidskrift om människan och vetenskapen. Tema: Könsfrågan närvarande och frånvarande.

(Hämtad 2012-11-10)

Vargas-Monroy Liliana (2011): Knowledge from borderlands: Revisiting the paradigmatic mestiza

of Gloria la Anzaldúa. 261-269. Feminism & Psychology. Sage. (Hämtad 2012-12-08)

Elektroniska källor

Artikel. Hollywood dominerar på den svenska filmduken. Johanna Brydolf. Publicerad: 2009-09-05 http://www.unt.se/inc/print/hollywood-dominerar-paring-vita-duken-128321-default.aspx (Hämtad 19/12-2012) Defintion av streaming. http://www.ne.se/streaming (hämtad 18/1-2013) Definition av stereotyp. http://www.ne.se/stereotyp/315198 (Hämtad 18/1-2013) Definition av genus. http://www.ne.se/genus/181336 (Hämtad 18/1-2013)

Streaming online film ’’Chasing Papi’’ (2003)

http://www.tubeplus.me/player/98182/Chasing_Papi/ (Hämtad 11/12-2012)

Defintion av Venus Milo.

http://www.ne.se/sok?q=Venus+milo (Hämtad 18/1-2013) Definition etnisk grupp, etnicitet

http://www.ne.se/etnisk-grupp, http://www.ne.se/etnicitet). (Hämtad 18/1-2013)

Definition anglosaxisk

http://www.ne.se/anglosaxisk (Hämtad 18/1-2013)

Filmdatabas IMBD

http:www.imbd.com ( Hämtad 1/10-2012)

The Guardian. How Ask the Dust nearly missed greatness. Rob Woodard. Publicerad 14/1-2009 http://www.guardian.co.uk/books/booksblog/2009/jan/14/john-fante-ask-dust

(Hämtad 12/10-2012)

Handling ‘’Chaising papi’’ (2003)

http://www.imdb.com/title/tt0323572/plotsummary (Hämtad: 3/10-2012)

Handling ’’Ask the dust’’.

http://www.imdb.com/title/tt0384814/?ref_=fn_al_tt_1.

Streaming online film ‘’ Without men’’ (2011)

http://www.swefilmer.com/without-men-2011/without-men-2011-video_0623fe7db.html (Hämtad 12/10-2012)

Svenska filminstitutet, filmfaktablad ‘’Ask the dust’’. http://www.sfi.se/sv/svensk-

filmdatabas/Item/?itemid=64381&type=MOVIE&iv=PdfGen&ref=/templates/SwedishFilmSearchR esult.aspx?id%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dAsk+the+dust%26type%3dMovi eTitle%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse (Hämtad 1/12-2012)

BILAGA 1:

BESKRIVNING AV FILMERNA

FILM 1: ’’CHASING PAPI’’. GENRE: Komedi

LÄNGD: 80 min

REGI OCH MANUSFÖRFATTARE: Elizabeth Sarnoff, Alison Balian, Laura Angelica Simon PRODUCENT: Linda Mendoza

UTGIVNINGSÅR: (Bio:Apr 16, 2003) (DVD: Aug 26, 2003) (http://www.rottentomatoes.com/m/chasing_papi/)

HANDLING

ChasingPapi är en komedi producerad år 2003 av Linda Mendoza. Filmen handlar om den mycket

populäre och åtråvärd Thomas Fuentes och hans flickvänner, Cici, Lorena och Patricia. Dessa tre kvinnor är mycket olika, Cici är den heta servitrisen från Miami, Patricia är en överklasstjej som fått allt serverat på silverfat från New York medan Lorena är en intellektuell och självständig advokat från Chicago. Deras gemensamma nämnare är kärleken till Thomas samt deras temperamentfulla latinamerikanska personligheter. I början av filmen har kvinnorna ingen som helst aning om varandra men till Thomas nackdel bestämmer sig alla tre för att överraska honom samtidigt i hans hem i Los Angeles. Det är inte endast Thomas som får sig en rejäl överraskning utan även

kvinnorna som dittills trott att dem är en den enda kvinnan i Thomas liv. Samtidigt är en kvinnlig FBI agent ute efter Cici då denna har fått i uppdrag att överlämna en bil med stulna pengar i bagaget. Kvinnorna tror dock att agenten är ännu en av Thomas flickvänner och bestämmer sig för att kidnappa honom för att lära honom en läxa. Istället hamnar dem på ett hektiskt äventyr i mitten av en skönhetstävling och en latinamerikansk dansfestival där dem försöker komma undan både FBI agenten och småkriminella typer.

FILM 2: ’’WITHOUT MEN’’. GENRE: Komedi

LÄNGD: 83 min

REGI OCH MANUSFÖRFATTARE: Gabriela Tagliavini PRODUCENT: Gabriela Tagliavini

UTGIVNINGSÅR: (Bio: Jul 29, 2011). (DVD: Okt: 18, 2011) (http://www.rottentomatoes.com/m/771247949/)

HANDLING

Filmen ”Without men” (2011) är en komedi baserad på romanen ’’Tales from the townofwidows -

and chroniclesof the land of men’’ skriven avden colombianske författaren James Cañón. I sin bok

skildrar Cañon det pågående colombianska inbördeskriget där männen i den lilla byn Mariquita tvångsrekryteras till strid av den kommunistiska gerillan. Kvinnorna i byn lämnas kvar att leva utan männen, gerillan lämnar dock kvar tre män; en präst, en transvestit och en homosexuell man. (http://www.goodreads.com/book/show/2713623-tales-from-the-town-of-widows). Under händelseförloppet i filmen utbryter kaos och hysteri då männen bortförs från byn. ”Vem ska förse

oss med mat? Vem ska ta ut soporna?!” utbrister kvinnorna oroade. Det är ju mansgöra! Den

kvinnliga frontfiguren i filmen spelas av den mexikanska skådespelerskan Eva Longoria som spelar rollen som Rosalba, fru till den bortförde och tidigare borgmästaren i staden. Rosalba är starkt troende katolik som har en nära relation till prästen i byn. Hennes man bedragit henne med en av kvinnorna i byn men hon finner sig i det och saknar starkt sin man i hans frånvaro. Rosalba blir den kvinna som vill inta positionen som borgmästarinna i staden. Hon visar en stark vilja att föra samman den splittrade kvinnogruppen. Till en början möter hon starkt motstånd av ett flertal kvinnor men trots ett svagt förtroende och rivalitet lyckas hon bli en ledargestalt. Kvinnorna som varit fruar och döttrar skapar ett samhälle utifrån ett flertal ’’kvinnors önskedröm’’.

Handlingen är i form av ett narrativt inslag där prästen i byn berättar storyn utifrån sin dagbok som han under förloppet tappar bort när han blir bortförd av kvinnorna i byn. Att han blir utkastad ur byn av kvinnorna orsakas av en incident han blev involverad till i byn. Då männen försvunnit

bestämmer nämligen prästen och borgmästarinnan Rosalba att rädda byn från att inte fortplanta sig genom att alla kvinnor ska ha sexuellt samlag med den enda mannen som är kvar i staden nämligen, prästen. Han går med på att bryta sitt celibat och kvinnor motsätter sig inte förslaget. Alla hoppas bli gravida och föda “pojkar” men ingen blir gravid då prästen är steril. Då han avslöjas blir kvinnorna ursinniga och känner sig utnyttjade och kräver att han lämnar byn omedelbart. Efter att prästen kastats ut ur staden anländer Cleotilde, som söker arbete i staden. Rosalba märker i ett tidigt skede att Cleotilde starkt ogillar män då hon ofta uttrycker sig utifrån negativa slagord gentemot män. Samtidigt stödjer hon tanken av att de som starka kvinnor ska bygga upp en stad för kvinnor där inget våld utövas. Efter en tid utvecklar Rosalba och Cleotilde en vänskap som senare blir en kärleksrelation.

Filmen börjar egentligen med en scen där en liten pojke hittar prästens dagbok i skogen och erbjuder den till den amerikanske reportern spelad av Christian Slater. Han är på jakt efter en ’’het story’’ att skriva om. Under filmens inledande scener läser han prästens dagbok och inspireras till att hitta kvinnorna i byn Mariquita och skriva en artikel. Han berättar om idén för sin chef och möter under filmens gång påtryckningar från henne att bli klar med sin story som han i slutändan aldrig publicerar. Då han besöker byn och berättar för kvinnorna om sin idé bemöts han på ett både avståndstagande och bemötande sätt. Cleotilde varnar Rosalba som bormästarinna att låta honom skriva sin artikel. I slutet av filmen lyckas männen, behjälpta av den amerikanske reportern spelad av Christian Slater, återvända med hjälp av en karta för att ta tillbaka sin roll i samhället.

(http://www.film2home.se/sv/film/10245/without-men) Det uppstår en konflikt mellan de bägge könen. Den före detta borgmästaren ställer sig emot kvinnornas nya maktposition i hävdan om att han bör styra staden likt han gjorde innan. Situationen bidrar till att Cleotilde tvingar Rosalba att kasta ut männen ur staden vilket hon inte går med på. Hennes beslut äventyrar deras utvecklade kärleksrelation som möter svårigheter. Situationen bidrar till att Cleotilde tvingar Rosalba att välja mellan henne och sin man.

FILM 2: ’’ASK THE DUST’’ GENRE: Romantiskt drama LÄNGD: 117 min

REGI OCH MANUSFÖRFATTARE: Robert Towne

PRODUCENT: Tom Cruise, Don Granger, Jonas McCord och Paula Wagner UTGIVNINGSÅR: 2006 http://www.sfi.se/sv/svensk- filmdatabas/Item/?itemid=64381&type=MOVIE&iv=PdfGen&ref=/templates/SwedishFilmSearchResult.aspx?id%3d1225%26epslanguage%3dsv %2 6searchword%3dAsk+the+dust%26type%3dMovieTitle%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse) (1/12-2012) HANDLING

Den romantiska dramafilmen ’’Ask the dust’’ regisserad av Robert Towne släpptes år 2006. Dramaturgin är baserad på novellen vid samma namn skriven av John Fante som gavs ut 1939. Trots att boken fick blandade recensioner och sålde dåligt till en början fick den ett större genomslag senare, efter författarens död och har klassats som en av de viktigaste amerikanska litterära verken. (http://www.guardian.co.uk/books/booksblog/2009/jan/14/john-fante-ask-dust). Filmen likt boken skildrar en kärlekshistoria mellan en ung italiensk författare från Colorado och en mexikansk servitris under 1930 -talets ekonomiska depression i Amerika. Handlingen utspelas i ett Los Angeles där misär, rasdiskriminering och ett tydligt segregerat klassamhälle breder ut sig. Huvudpersonerna spelas av den irländske skådespelaren Colin Farrell som Arturo Bandini och den mexikanska skådespelerskan Salma Hayek som vi ser vi i rollen som Camila Lopez. Arturo är den unge, förste generationens italienare som är bosatt i Boulder Colorado. Han flyttar till Los Angeles för att söka lyckan och med en stark förhoppning av att triumfera i sitt författarskap. Han lever dock på knappa pengar och bor på ett medelmåttigt bostadshotell som han inte ens har råd att betala. Målet han eftersträvar är att bli en rik och erkänd författare vilket genom filmen resulterar i en långdragen och komplicerad kamp. Han är för övrigtpå jakt efter en blond, blåögd amerikanska att gifta sig med, men förälskar sig mot sin vilja istället i den mexikanska servitrisen Camila Lopez. Hon är en mexikansk immigrant som även kommit till Los Angeles med en förhoppning om att gifta sig med en vit och välbärgad amerikan. Arturo Bandini ogillar mexikaner och har under hela sitt liv,

vuxit upp i ett segregerat Amerika och jagats av utstötthet genom sitt italienska ursprung. Han drömmer om att bli en erkänd författare, så han slipper skämmas för sin identitet. Arturo och Camilla förälskar sig i varandra och trots att romansen strider mot deras framtidsplaner inleder de ett lidelsefullt förhållande. Arturo lär känna Camila en dag, då han besöker baren där hon

arbetar.Trots deras starka attraktion till varandra hamnar de ständigt i temperamentsfulla och hetsiga konflikter. Arturo nedvärderar och provocerar ständigt Camila med rasistiska glåpord. Han anser att hon är en oduglig analfabet som aldrig kommer att kunna läsa hans böcker. Han är djupt förälskad i henne men har svårt att visa sina känslor. Även Camilla håller tillbaka sina känslor eftersom hon inte ser en framtid med en fattig, italiensk man likt Arturo. En vit och välbärgad amerikan skulle däremot kunna förbättra hennes livsvillkor, men hon likt Arturo hittar inte sina drömpartner.

I filmen får man även gestalta hur Arturo upplever känslan av sexuelloduglighet. En dag när han promenerar ute i staden springer Sammy White ifatt honom. Sammy är bartendern som hjälp Camlia att få arbete på baren. Enligt henne är han en mycket god vän. Att Sammy sökt upp Arturo grundar sig på att även han vill bli författare och ber honom därför om några råd. Arturo tar med honom till sitt bostadshotell och ger honom sin bok som inspirationskälla. Sammy undrar om han kan ge Arturo någon gentjänst och åsyftar på att hjälpa honom att få till det med Camila. Arturo säger att han kan hantera situationen själv. Sammy förtäljer att han haft en sexuell relation med Camila och uppmuntrar Arturo till att få henne i säng. Arturo känner avundsjuka och blir illa till mods. Samma natt smyger in i hans hotellrum och förför honom avvisar han henne. Camila antyder till sex, och uttrycker att han är rädd för henne, vilket slutligen resulterar i ett temperamentsfullt sammanbrott där hon ger uttryck för att han är sexuellt oduglig. Arturo känner en stark provokation och ger sig på henne fysiskt och nästan våldtar henne, men ångrar sig. Camila försvinner ut från hotellrummet, och Arturo tror att de aldrig kommer att ses igen efter hans handlande. Han åker hem till Vera Rivkin, en kvinna som sedan tidigare varit hans ”stalker” och vid ett tillfälle besökt honom helt oväntat på hans hotellrum. Hon är en judisk kvinna, även hon rotlös utan förhoppningar och krossade drömmar. Arturo finner tröst hos henne och det slutar med att de hamnar i säng med varandra. Hon uppmuntrar honom och stärker hans självförtroende. Då han lämnar hennes lägenhet sker en plötslig jordbävning där hennes hem rasar samman och hon avlider i rasmassorna.

Arturo blir vidare kontaktad av ett bokförlag som erbjuder honom ett kontrakt för att skriva en roman. I brevet får han även ett förskott med en värdecheck och trots ett vacklande självförtroende bestämmer han sig för att påbörja romanen. Efter en tids frånvaro återvänder Camila till Arturo. Det visar sig att hon förlorat sitt arbete på baren och blivit utsatt för misshandel av Sammy. Arturo erbjuder henne att följa med honom till den Kaliforniska landsbygden för en kortare semester samtidigt som han kan ägna sig åt sitt skrivande. Deras förhållande fortsätter med provocerande konflikter och Camilla känner att Arturo skäms för henne för att hon är mexikanska, vilket i

slutändan leder till att hon lämnar honom. Tidvis får Arturo ett brev från Sammy där han skriver att Camilla är döende. Arturo beslutar sig för att söka upp henne för att fria till henne men hon avlider i Tuberkulos. Slutligen släpper Arturo sin färdiga roman ''Ask the dust'', vilken han tillägnar Camilla som en kärleksförklaring. Han inser även att det rasistiska förakt han riktat mot Camila till en början egentligen speglat hans egen rotlöshet och utsatthet i det segregerade amerikanska samhället.

BILAGA 2

MATERIALINSAMLING

KODNING AV ROLLFIGURER

Sammanställningen och kodningen är baserad på Rodríguez, Clara E. (1998) filmövning i boken

Latin looks: images of latinas and latinos in the U.S. media. Westview Press. Colorado (1998:248–

249).

FILM 1: CHASING PAPI (2003)

Rollfigur: Kön: Etnicitet: Status4 Roll5 Utfall 6

Cici kvinna latinamerikanska s3 r1 u2

Lorena kvinna latinamerikanska s2 r1 u1 Patricia kvinna latinamerikanska s2 r1 u1

Tomas man latinamerikan s1/s2 r1 u1

Carmen (polisen) kvinna latinamerikan s2 r4 u4 Mary (Patricias mamma) kvinna latinamerikanska s1 r4 u4 Cicis väninna kvinna latinamerikanska s3 r4 u3

4Status refererar till rollens socioekonomiska status/ sociala position

s1 = Överklass, s2 = Medelklass, s3 = Arbetarklass, s4 = Lägre arbetarklass och s5 = Oklart

5

Roll referar till vilken typ av roll som spelas

r1 = Huvudroll, r2 =Biroll, r3 = Supporting character, r4 = Five line character/ extra (no lines), r5 = Övrigt

6

Utfall refererar till hur rollen misslyckas eller lyckas i slutet av filmen

FILM 2: ASK THE DUST (2006)

Rollfigur: Kön: Etnicitet: Status: Roll: Utfall:

Camila Lopez kvinna mexikansk s3 r1 u2

Arturo Bandini kvinna italiensk s3 r1 u1

Vera Rivkin kvinna judisk s2 r3 u2

Sammy White man vit amerikan s3 r3 u2

Hellfrick man vit amerikan s4 r4 u5

FILM 3: WITHOUT MEN (2011).

Rollfigur: Kön: Etnicitet: Status: Roll: Utfall: Rosalba kvinna latinamerikanska s3 r1 u2 Cleotilde kvinna latinamerikanska s3 r1 u3 Prästen Rafael man latinamerikan s3 r2 u3 Journalisten Gordon man vit amerikan s2 r2 u3 Virgelina kvinna latinamerikanska s3 r3 u4 Ubaldina kvinna latinamerikanska s3 r3 u4 Lucresia kvinna latinamerikanska s3 r3 u4 La gringa kvinna latinamerikanska s3 r3 u4

BILAGA 3

BILDER PÅ ROLLFIGURER

Rollfigurerna i ”Without men”: från höger Rosalba, Cleotilde, Virgelina, La Gringa, Lucrecia, Ubaldina, transvestiten och Cecilia.

(http://www.imdb.com/media/rm325953792/nm1605095, 2013-01-07)

Rollfiguren i ”Chasing papi”, Cici. (http://www.imdb.com/media/rm4154890496/tt0323572, 2013-01-07)

Rollfigurerna i ”Chasingpapi”: från höger, Patricia, Thomas, Lorena och Cici. (http://www.imdb.com/media/rm1690148608/tt0323572, 2013-01-07)

Rollfigurerna i ”Ask the dust”: Camila och Arturo.

BILAGA 4: ARTIKEL

UNT, Uppsala Nya Tidning. Hollywood dominerar på den svenska filmduken. Johanna Brydolf. Publicerad: 2009-09-05

http://www.unt.se/inc/print/hollywood-dominerar-paring-vita-duken-128321-default.aspx (Hämtad 19/12-2012)

Related documents