Förslag till vidare forskning

Utifrån denna studie anser författarna att det är relevant att lyfta behovet av vidare forskning kring arbetet mot könsstympning i Sverige eftersom forskning kring ämnet könsstympning i det sociala arbetet är begränsat.

Ett förslag är att undersöka hur socionomer inom socialtjänsten integreras med socialstyrelsens riktlinjer kring könsstympning. När blir dessa riktlinjer aktuella för socionomen?

Ytterligare en studie som hade varit intressant är att undersöka socialtjänstens bemötande i ärenden kring könsstympning, utifrån ett brukarperspektiv. Dock inbegriper den typen av studie svårigheter med hänsyn till forskningens etiska principer. En tredje forskningsalternativ är att undersöka ideellas organisationers roll i förebyggande arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor.

Referenser

Andro A, Cambois E, Lesclingand M (2014) Long-term consequences of female genital mutilation in a European context: Self perceived health of FGM women compared to non-FGM women. Social Science & Medicine 106: 177–184. DOI: 10.1016/j.socscimed.2014.02.003

Antonazzo, M. (2003) Problems with Criminalizing Female Genital Cutting, Peace Review, 15:4, 471-477, DOI:10.1080/1040265032000156663

Arora, K.,S. & Jacobs, A.,J. (2016). Female genital alteration: a compromise solution Journal of Medical Ethics. DOI: 10.1136/medethics-2014-102375

Bergmark, Åke, & Lundström, Tommy. (2006). Metoder i socialt arbete - vad är det? I Anna Meeuwisse, Sune Sunesson & Hans Swärd (Eds.), Socialt arbete: en grundbok (s. 166-182). Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Creighton, S.,M., Dear, J., Campos, C., Williams,L., Hodes, D. (2016).

Multidisciplinary approach to the management of children with female genital mutilation (FGM) or suspected FGM: service description and case series. BMJ Open 2016;6:e010311. DOI: 10.1136/bmjopen-2015-010311

Dustin, D. & Davies, L. (2007). Female Genital Cutting and Children's Rights: Implications for Social Work Practice, Child Care in Practice, 13:1, 3-16, DOI:10.1080/13575270601103366

Dustin, M. (2010), “Female genital mutilation/cutting in the UK: Challenging the inconsistencies”, European Journal of Women’s Studies, vol. 17, no. 1, pp. 7–23. DOI: 10.1177/1350506809350857

Förenta nationerna (FN). (2017). Internationella FN-Dagar. Hämtad 2017-05-03 från http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/mer-information/internationella- fn-dagar/

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & kultur.

Giddens, A.(2014). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Gomaa, A. The Islamic view on female circumcision African Journal of Urology. 2013; 19(3): 123-6. DOI: 10.1016/j.afju.2013.02.007

Johnsdotter, S. & Essén, B. (2016). Cultural change after migration: Circumcision of girls in Western migrant communities. Best Practice & Research Clinical Obstetrics & Gynaecology 32: 15–25. Hämtad den 2017-04-28 från

http://www.sciencedirect.com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S1521693415001 959

Johnsdotter, S. & Essén, B. (2010), “Genitals and ethnicity: The politics of genital modifications”, Reproductive Health Matters, vol. 18, no. 35, pp. 29–37.

DOI: 10.1016/S0968-8080(10)35495-4

Leviner, P.(2008). Könsstympning av flickor. Rättslig skydd i Sverige. I Berggren, V. & Franck, F. (Red.), Kvinnlig könsstympning (s.57-80). Malmö: Författarna och Studentlitteratur.

Leye E, Deblonde J, García-Añon J, Johnsdotter S, Kwateng-Kluvitse A, Weil-Curiel L, Temmerman M (2007). "An analysis of the implementation of laws with regard to female genital mutilation in Europe." Crime, Law and Social Change 47 (1): 1–31 DOI: 10.1007/s10611-007-9055-7

Muteshi J, Miller S, & Belizán J, (2016). The ongoing violence against women: Female Genital Mutilation/Cutting. Reproductive Health; Vol. 13. DOI:

10.1186/s12978-016-0159-3

Månsson, S.(2013). Vad är symbolisk interaktionism? I Anna Meeuwisse & Hans Swärd (red.), Perspektiv på sociala problem (s. 167-185). Stockholm: Natur och Kultur.

Mänskliga rättigheter. (2006). FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter. Hämtad 2017-05-03 från

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/060621/9649d2011fd4f5bb858a cf1419189c67/konventionstexter_pdfversion.pdf

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), (2011). KVINNLIG OMSKÄRELSE/ KÖNSSTYMPNING I SVERIGE– en kunskaps- och forskningsöversikt. Hämtad 2017-05-30 från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/486/nck- rapport-kvinnlig-omskarelse-konsstympning-i-sverige-2011-1.pdf

Regeringen. (2015). Sveriges engagemang i FN. Hämtad 2017-05-23 från

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-fn/sveriges-engagemang-i- fn/

Pashaei T, Ponnet K, Moeeni M, Khazaee-pool M, Majlessi F (2016). Daughters at Risk of Female Genital Mutilation: Examining the Determinants of Mothers’ Intentions to Allow Their Daughters to Undergo Female Genital Mutilation. PLoS ONE 11(3): e0151630. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0151630

Prop.1998/99:70. Könsstympning borttagande av kravet på dubbel straffbarhet. Hämtad 2017-05-04 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/konsstympning- borttagande-av-kravet-pa-dubbel_GM0370

SFS (1982:316). Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Hämtad 2017-05-02 från https://lagen.nu/1982:316

SFS (1998:407). Lag om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot omskärelse av kvinnor. Hämtad 2017-05-02 från https://lagen.nu/1982:316

SFS (2016:512). Lag om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Hämtad 2017-05-02 från https://lagen.nu/1982:316

Socialtjänstlagen (2001: 453). Hämtad 2017-05-02 från https://lagen.nu/2001:453

Socialstyrelsen. (2016a). Individ- och familjeomsorg- Lägesrapport 2016. Hämtad 2017-04-28 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-2-22

Socialstyrelsen. (2016b). Könsstympning/ omskärelse av flickor och kvinnor. Hämtad 2017-04-28 från http://www.socialstyrelsen.se/valds-

ochbrottsrelateradefragor/konsstympningavflickorochkvinnor

Socialstyrelsen. (2016c). Könsstympning- ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete. Hämtad 2017-04-28 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-6-59 Socialstyrelsen. (2016d). Våld- Handbok om socialtjänstens och hälso- och

sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Hämtad 2017-04-28 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-6-37

Socialstyrelsen. (2004). Du har rätt att säga nej!-En broschyr om kvinnlig könsstympning. Hämtad 2017-04-28 från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-114-2

Socialstyrelsen. (2006). Female Genital Mutilation- Preventive work in Africa´s Horn. Hämtad 2017-04-28 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-131- 27

Socialstyrelsen. (2015a). Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning- en uppskattning av antalet. Hämtad 2017-04-27 från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-32

Socialstyrelsen. (2015b). Om könsstympning av flickor och kvinnor- ett handledningsmaterial för samhällskommunikatörer. Hämtad 2017-04-28 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-44

Socialstyrelsen. (2002). Kvinnlig könsstympning. Hämtad 2017-04-27 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2002/2002-114-77

Socialstyrelsen. (u.å.). Vad gör socialstyrelsen? Hämtad 2017-05-04 från http://www.socialstyrelsen.se/lattlast/vadgorsocialstyrelsen

Socialstyrelsen. (2013). Vänd dem inte ryggen- utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtad 2017-04-28 från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-1-6

Statistiska centralbyrån (Scb). (2017). Från massutvandring till rekordinvandring. Hämtad 2017-05-03 från

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och- utvandring/

Sweileh, W, (2016). Bibliometric analysis of literature on female genital mutilation: (1930 – 2015). Reproductive Health2016 DOI: 10.1186/s12978-016-0243-8

Talle, A. Kulturellt och historiskt sammanhang, i Kvinnlig Könsstympning, i Berggren, V., Franck, M. (2008) Kvinnlig könsstympning (s.13-27). Lund: Studentlitteratur

Unicef. (2017). Kvinnlig könsstympning. Hämtad 2017-04-28 från https://unicef.se/fakta/kvinnlig-konsstympning

Unicef. (2016). At least 200 million girls and woman alive today living in 30 countries have undergone FGM/C. Hämtad 2017-04-27 från

https://data.unicef.org/topic/child-protection/female-genital-mutilation-and-cutting/#

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Hämtad 2017-05-22 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

World Health Organization (WHO). (2016). Definition av olika typer av FGM. Hämtad 2017-04-26 från

http://www.who.int/reproductivehealth/topics/fgm/overview/en/ 


World Health Organization (WHO). (2008). Eliminating Female genital mutilation- An interagency statement. Hämtad 2017-05-04 från

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/43839/1/9789241596442_eng.pdf