6. Diskussion
6.4 Förslag till vidare forskning
Efter vår studie känner vi en avsaknad av att inte kunna bekräfta de intervjuades svar. Det hade varit intressant att undersöka samma fenomen med hjälp av en observation, för att se hur de arbetar med vardagsmatematik.
Som vi nämnt i vår studie finns det lite litteratur om utemiljöns betydelse för den matematiska utvecklingen. I takt med att matematikens ”fokus” blir ännu bredare tror vi även att utemiljön kommer att nämnas mer och mer. En undersökning med enbart fokus på utemiljöns betydelse för matematik hade blivit en nytänkande studie.
33
Referenslista
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Björklund, C. (2008). Bland bollar och klossar: matematik för de yngsta i förskolan. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I: A. Sandberg (red.) Miljöer för lek, lärande och samspel. (1. uppl.) (ss. 87-106). Lund:
Studentlitteratur.
Claesdotter, A. (2002). Matematik, teknik och naturvetenskap. Lärarförbundets förlag. Dahl, K. & Rundgren, H. (2004). På tal om matte i förskoleklassens vardag. Stockholm:
Utbildningsradion (UR).
Davidsson, B. (2007). Self report – att använda skrivna texter som redskap. I: J. Dimenäs (red.) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. (1. uppl.) (ss. 70-81). Stockholm: Liber.
Davidsson, B. (2008). Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. I: A. Sandberg (red.) Miljöer för lek, lärande och samspel. (1. uppl.) (ss. 37-62). Lund:
Studentlitteratur.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (1999). Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, L. (2008b). Matematik i vardagen. I: E. Doverborg, & G. Emanuelsson (red.)
Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. (1. uppl.) (ss. 129-135). Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. (2.,[rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kihlström, S. (2007a). Fenomenografi som forskningsansats. I: J. Dimenäs (red.) Lära till
lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) (ss. 157-173). Stockholm: Liber.
Kihlström, S. (2007b). Intervju som redskap. I: J. Dimenäs (red.) Lära till lärare. Att utveckla
läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) (ss.
47-69). Stockholm: Liber.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för empiriredovisning. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
34
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet: i en
utvecklingspedagogisk teori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö, 98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes. Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. (2. uppl.)
Stockholm: Norstedt.
Sträng, M. H. & Persson, S. (2003). Små barns stigar i omvärlden: Om lärande i
sociokulturella samspel. Lund: Studentlitteratur.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans
läroplan. Solna: Åtta45.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.
Elektronisk källa
Emanuelsson, L. (2008a). Matematik i förskolan, vad, varför och hur? Stockholm:Skolverket.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/matematik/2.1309/2.319/mat ematik-i-forskolan-vad-varfor-och-hur-1.62098 Hämtad: 2012-03-19.
Vetenskapliga artiklar
Charlesworth, R. & A. Leali, S. (2011). Using Problem Solving to Assess Young Children’s Mathematics Knowledge. /Electronic version/. Early Childhood Education Journal, 39(6), 373–382. DOI: 10.1007/s10643-011-0480-y.
Fleer, M. (2011). Kindergartens in Cognitive Times: Imagination as a Dialectical Relation Between Play and Learning. /Electronic version/. International Journal of Early
Childhood, 43(3), 245-259. DOI 10.1007/s13158-011-0044-8.
Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2008). Identifying and solving problems: Making sense of basic mathematics through storytelling in the preschool class: International
35
Notari-Syverson, A. & Sadler, F-H. (2008). Math Is for Everyone: Strategies for Supporting Early Mathematical Competencies in Young Children. /electronic version/. Young
Exceptional Children. 11(2), 2-16. DOI: 10.1177/1096250608314589.
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Emelie Johansson och Josefine Sveningsson och läser till lärare för förskola,
förskoleklass och fritidshem på Halmstad högskola. Efter att ha varit i kontakt med Er och fått ert godkännande till deltagande i vår studie får ni nu detta informationsbrev tillhörande
frågeformulär utskickat till er.
Vårt examensarbete handlar om att vi vill synliggöra den vardagliga matematiken på förskolan. Vår studie handlar om att lyfta fram pedagogers arbete med vardagsmatematik i den fria leken.
Undersökningen kommer att genomföras med hjälp av en self report som är en
enkätundersökning med ett begränsat antal frågor som skickas ut till intervjupersonerna via brev. Intervjupersonerna har ingen möjlighet att kontakta oss för eventuella frågor angående frågeställningarna i enkäten.
Vi ber Er att ta er tid och sitta ned med frågorna och tänka igenom vad ni ska skriva ned. Vi ber Er även att skriva så utförligt och motiverande svar som möjligt. Vi vill veta hur Ni tänker, gärna genom berättande svar!
Era svar kommer att finnas med i vår rapport men under alias.
Ni väljer själva hur ni vill skicka in era svar. Antingen sänder Ni svaren via brev eller om Ni föredrar att skriva era svar på datorn så går det bra att maila, adresser återfinns längre ned i brevet.
Frågeställningarnas svar ska skickas iväg till oss senast 5/4 – 2012.
Observera att oavsett vilken metod ni väljer att skicka in svaren med så ska det skickas iväg utsatt datum.
Med vänliga hälsningar Emelie och Josefine
Kontaktpersoner
Studenter Handledare
Emelie Johansson KG Hammarlund
Malmgatan 29 A Kg.Hammarlund@hh.se
333 30 Smålandsstenar TEL: 070 326 5228
MAIL: emjoha109@student.hh.se
Josefine Sveningsson Jens Lerbom
Bolmensgatan 15 Jens.Lerbom@hh.se
302 66 Halmstad TEL: 073 391 4006