Studien visar att efterfrågan på interkulturell kompetensutveckling ifrån grundsärskolans speciallärare är stor. Och som vi tidigare skrev anser 80,7% av Sveriges kommuner (SIT, 2007, 2008) att det finns ett behov av att öka skolans kompetens när det gäller särskoleelever med annan kulturell bakgrund. För att kunna utveckla ett gott underlag till hur denna kompetenshöjning bäst bör ske, behövs vidare kunskaper om vilken kunskap som lärarna redan har. I arbetet med denna studie har inte någon tidigare forskning, gällande hur interkulturell kunskap ser ut hos grundsärskolans speciallärare, kunnat återfinnas.
Medelåldern på speciallärarna i studien är 62 år och enligt SCB (2013) ligger speciallärare på fjärde plats i Sverige av yrken med högst medelålder. Yrket står inför ett generationsskifte och det finns risk för att tappa den förvärvade kompetensen som finns hos speciallärarna på grundsärskolan. Regeringen föreslår i sin vårbudget 2015 en satsning på bland annat fler
33
utbildningsplatser. Det ska bli mer attraktivt för verksamma lärare att utbilda sig till speciallärare (Lagerlöf, 2015, 13 april). Trots denna satsning kvarstår en brist och först läsåret 2021/2022 är antalet nyutexaminerade speciallärare i balans med rekryteringsbehovet. Hur har man tänkt hantera det under tiden? Det är mycket slitsamt att studera och arbeta parallellt och villkoren för detta behöver förbättras betydligt. Rekryteringen till speciallärare sker inom den befintliga lärarkåren och det finns idag ett bristande intresse att bli lärare (Högskoleverket, 2010). Vi anser att det krävs förändringar så att det blir mer attraktivt att bli lärare och speciallärare.
Slutord
Det har varit mycket intressant och lärorikt att ta del av hur respondenterna förstår och genomför sitt uppdrag utifrån sin livsvärld, erfarenhet och interkulturella kompetens. Detta tillsammans med litteraturgenomgången inför arbetet har givit oss många nya perspektiv, ökat den egna interkulturella kompetensen och inte minst vidgat våra egna livsvärldar.
34
6. REFERENSER
Alfakir, N., Lahdenperä, P. & Strandberg, M. (2010a). Interkulturella föräldramöten: Att begripliggöra den svenska skolan. . I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.77-78). Lund: Studentlitteratur
Alfakir, N., Lahdenperä, P. & Strandberg, M. (2010b). Interkulturella föräldramöten:Vikten av föräldramöten. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.61-79). Lund: Studentlitteratur
Angel, B: & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur.
Assarson, I. (2012). Pedagogiska grundproblem, teorier och metoder: Bildbar – men inte
anställningsbar. I Barow, T. & Östlund, D. (red.) Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning (s. 17- 27). Kristianstad: Kristianstad University Press
Barnes, C. & Mercer, G. (2010). Exploring disability: a sociological introduction. (2nd ed.) Cambridge: Polity.
Behjati, M. (1999). Funktion: Från ökens djupaste mörker. I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.111-114). Stockholm: Trialog media.
Bel Habib, I. (1999). Synen på funktionshinder: Klasstillhörighet eller kultur. I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.107-108). Stockholm: Trialog media.
Bengtsson, J. (red.) (2005). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Bergman, E. (1983). Fostran till tolerans?: etniska relationer i skolan : en rapport från Diskrimineringsutredningen. (1. uppl.) Stockholm: LiberFörlag.
Bergstedt, B. & Lorentz, H. (2006). Interkulturella perspektiv- från modern till postmodern pedagogik. I B. Bergstedt & H. Lorentz. (red.) Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. (s. 13- 17). Lund: Studentlitteratur.
Crain, W.C. (2012). Theories of development concepts and applications. Johanneshov: TPB.
Creswell, J.W. (2007). Qualitative inquiry & research design: choosing among five approaches. (2. ed.) Thousand Oaks: SAGE.
Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Elmeroth, E. (2010). Alla lärare är språklärare: Didaktik för språk- och kunskapsutveckling. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.98-106). Lund: Studentlitteratur
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2010). Handbok i kvalitativ analys. Johanneshov: TPB.
Fjällhed, A. (2012). Interkulturalitet – att finna möjligheter. I K. Goldstein-Kyaga, M. Borgström, & T. Hübinette, (red.), Den interkulturella blicken i pedagogik: inte bara goda föresatser. (s. 43-62). Huddinge: Södertörns högskola.
35 Fyhr, G. (1999). Funktion: Att sörja ett Drömbarn i en främmande kultur. I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.117-124). Stockholm: Trialog media. Goldstein-Kyaga, K. & Borgström, M. (2012a). Inledning. I K. Goldstein-Kyaga, M. Borgström, & T. Hübinette, (red.), Den interkulturella blicken i pedagogik: inte bara goda föresatser. (s. 7-26). Huddinge: Södertörns högskola.
Goldstein-Kyaga, K. (2012b). Kosmopolitism, fred och lärande. I K. Goldstein-Kyaga, M. Borgström, & T. Hübinette, (red.), Den interkulturella blicken i pedagogik: inte bara goda föresatser. (s. 27-42). Huddinge: Södertörns högskola.
Gustavsson, B. (red.) (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, I-M. (1999). Vägskäl: Särskild - på lika villkor? . I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.63-66). Stockholm: Trialog media.
Graviz, A. (2012). Interkulturalitet och lärande: Att lära interkulturalitet genom medier. . I K. Goldstein- Kyaga, M. Borgström, & T. Hübinette, (red.), Den interkulturella blicken i pedagogik: inte bara goda föresatser. (s. 101- 116). Huddinge: Södertörns högskola.
Habermas, J. (1996). Kommunikativt handlande: texter om språk, rationalitet och samhälle. (2. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Halilovic, M. & Huskic, M. (2010a). Att leva i ett mångkulturellt samhälle: Det mångkulturella Malmö. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.41- 43). Lund: Studentlitteratur
Halilovic, M. & Huskic, M. (2010b). Att leva i ett mångkulturellt samhälle: Ett Vi som erkänner ett unikt Du. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.51-55). Lund: Studentlitteratur
Halilovic, M. & Huskic, M. (2010c). Att leva i ett mångkulturellt samhälle: Kursens kunskapssyn. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.46-49). Lund: Studentlitteratur
Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. Högskoleverket, (2010). Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag inför läsåret 2010/11. Rapport 2010:1 R. Stockholm: Högskoleverket.
Isaksson, B. & Nordlinder, L. (1999). Kommunikation: Tolken lånar ut sin röst. . I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.171-176). Stockholm: Trialog media.
Jahanmahan, F. (2012). Interkulturell pedagogik, inkluderandepedagogik – forum for motstånd? I K. Goldstein-Kyaga, M. Borgström, & T. Hübinette, (red.), Den interkulturella blicken i pedagogik: inte bara goda föresatser. (s. 117- 134). Huddinge: Södertörns högskola.
Jönsson, A. (1999). Funktion: Bemötandet en politisk fråga. I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.91-96). Stockholm: Trialog media.
36 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (1999). Funktion: Skolsvårigheter med elever med invandrarbakgrund. I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.75-80). Stockholm: Trialog media.
Lahdenperä, P. (2010a). Mångfalden som interkulturell utmaning: Elevers interkulturella identitetsformeringar. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.25-29). Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, P. (2010b). Mångfald som interkulturell utmaning: Mångfald och lärarutbildning. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.15-19). Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, P. & Lorentz, H. (red.) (2010). Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik Lund: Studentlitteratur
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier, Nordisk pedagogik, Vol 25 (1), s. 16-35
Lewin, K. (1997). "Resolving social conflicts; &, Field theory in social science" [Elektronisk resurs]. Linde, G. (2011). Det ska ni veta! en introduktion till läroplansteori. Johanneshov: TPB.
Lindgren, A-L. & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg. 8, nr. 1-2. S. 58-69.
Lorentz, H. (2010). Mot framtidens mångkulturella skola. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.173-190). Lund: Studentlitteratur
Lorentz, H. (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens – integration i dagens skola. Lund: Studentlitteratur.
Mertens, D.M. (1997). Research and evaluation in education and psychology: integrating diversity with quantitative, qualitative, and mixed methods. (2. ed.) Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Ohlin, C. & Källstigen, G. (1999). Vägskäl: Barn med invandrarbakgrund i Malmö särskola. . I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.67-70). Stockholm: Trialog media.
Reese-Schäfer, W. (1998). Jürgen Habermas: en introduktion. Göteborg: Daidalos.
Ritzén, K. (1999). Avvikarens förbannelse är att väcka aktningen för människan. I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.125-135). Stockholm: Trialog media.
Rosenqvist, J. (red.) (2009). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige. Delstudie 2, Särskoleelever med utländsk bakgrund i storstäder. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Saether, E. & Hofvander Trulsson, Y. (2010). En musiklärares utmaningar: Föräldrars syn på skolan och kulturen. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.), Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl., s.120-129). Lund: Studentlitteratur
37 SIOS (2013). Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar. Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. Ale Tryckteam, Bohus
Skolverket, (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket
Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: om elever med utländsk bakgrund i särskolan en sammanfattande rapport. (2008). Stockholm: Specialpedagogiska institutet.
Specialpedagogiska institutet Högskolan i Kristianstad (2007). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige [Elektronisk resurs]: om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i Särskolan: ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad. [Stockholm]: Specialpedagogiska institutet.
Stier, J. & Sandström Kjellin, M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur. Szönyi, K. (2012). Pedagogiska grundproblem, teorier och metoder: Att lyssna till barn. I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden. I Barow, T. & Östlund, D. (red.) Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning (s. 45- 53). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Vetenskapsrådet: God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Vetenskapsrådet, 2011, URL: www.vr.se
Von Brömssen, K. (2006a). Identitet i spel- den mångkulturella skolan och nya etniciteter: Begreppet hybriditet. I B. Bergstedt & H. Lorentz. (red.) Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. (s. 62- 66). Lund: Studentlitteratur
Von Brömssen, K. (2006b). Identitet i spel- den mångkulturella skolan och nya etniciteter: Bortom utlänning och invandrare- mot en förståelse av multipla identiteter. I B. Bergstedt & H. Lorentz. (red.) Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. (s. 54-62). Lund: Studentlitteratur
Von Brömssen, K. (2006c). Identitet i spel- den mångkulturella skolan och nya etniciteter: Identitetens många ansikten. I B. Bergstedt & H. Lorentz. (red.) Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. (s. 45-49). Lund: Studentlitteratur
Özmen, D. (1999). När kulturer möts- funktionshindrade barn i ett mångkulturellt samhälle. I G. Källstigen. & M. Setkic. (red.), Mötesplats: Sverige: funktionshinder och kulturmöte. (s.151-158). Stockholm: Trialog media.