Förslag till vidare forskning

Den demografiska utvecklingen, med en allt större andel äldre, innebär att forskning om äldre och åldrande är högaktuellt. Mot bakgrund av studiens resultat, som visar att förluster i det sociala nätverket och fysiska begränsningar förknippas med en upplevelse av ensamhet och ett minskat fysiskt socialt umgänge, anser vi att ett intressant forskningsområde är hur äldre upplever samhällets sociala stöd vid dessa situationer och om, och vad, för slags socialt stöd eller sociala aktiviteter de anser sig vara i behov av. Vi menar också att den framtida ensamhetsforskningen för kommande äldre generationer står inför en spännande uppgift i och med de nya kommunikationsvägar som internet och sociala medier innebär. Framtidens åldrande kommer troligtvis att innebära att vi använder ett antal andra redskap än telefonen för att erhålla ett socialt umgänge och undvika ensamhet. Och vad ensamhet och gemenskap kommer att betyda för kommande generationer, vet vi än så länge lite om.

Referenser

Andersson, L. (red.) (2013). Socialgerontologi. (2.,[uppdaterade] uppl.) Lund:

Studentlitteratur

Antonucci, T. C., Lansford, J. E., Akiyama, H., Smith, J., Baltes, M. M., Takahashi, K., Dartigues, J. (2002). Differences Between Men and Women in Social Relations, Resource Deficits, and Depressive Symptomatology During Later Life in Four Nations. The Journal of Social Issues, 58(4), 767-783.

Bengtsson, V. L., Burgess, E. O., Parrott, T. M. & Beth Mabry, J. (2013). Förklaring och förståelse inom socialgerontologin. I L Andersson (Red.), Socialgerontologi (2.,[uppdaterade] uppl.) (s. 20-50). Lund: Studentlitteratur.

Berg, S. (2007). Åldrandet: individ, familj, samhälle. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Berkman, L. F. (2000). Which influences cognitive function: living alone or being alone?

Lancet, 355(9212), 1291-1292.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Cacioppo, J. T., Hawkley, L. C., & Thisted, R. A. (2010). Perceived Social Isolation Makes Me Sad: Five Year Cross-Lagged Analyses of Loneliness and Depressive Symptomatology in the Chicago Health, Aging, and Social Relations Study. Psychology and Aging, 25(2), 453-463.

Dykstra, P.A. (2009). Older adult loneliness: myths and realities. European Journal of Ageing: social, behavioural and health perspective, 6(2), 91–100.

Hagberg, B. (2000a). Psykologiska teorier om åldrandet. I O Dehlin (Red.). Gerontologi:

åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv (s. 177-187). Stockholm: Natur och kultur

Hagberg, B. (2000b). Personlighet och funktionellt åldrande. I O Dehlin (Red.). Gerontologi:

åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv (s. 207-225). Stockholm: Natur och kultur

Hawkley, L. C., Hughes, M. E., Waite, L. J., Masi, C. M., Thisted, R. A., & Cacioppo, J. T.

(2008). From Social Structural Factors to Perceptions of Relationship Quality and Loneliness:

The Chicago Health, Aging, and Social Relations Study. Journals of Gerontology Series B:

Psychological Sciences and Social Sciences, 63B(6), S375-S384.

Hawkley, L. C., Preacher, K. J., & Cacioppo, J. T. (2010a). Loneliness Impairs Daytime Functioning but Not Sleep Duration. Health Psychology, 29(2), 124-129.

Hawkley, L. C., Thisted, R. A., Masi, C. M., & Cacioppo, J. T. (2010b). Loneliness Predicts Increased Blood Pressure: 5-Year Cross-Lagged Analyses in Middle-Aged and Older Adults.

Psychology and Aging, 25(1), 132-141.

Holmén, K., & Furukawa, H. (2002). Loneliness, health and social network among elderly people--a follow-up study. Archives of Gerontology and Geriatrics, 35(3), 261-274.

Hughes, M. E., Waite, L. J., Hawkley, L. C., & Cacioppo, J. T. (2004). A Short Scale for Measuring Loneliness in Large Surveys. Results From Two Population-Based Studies.

Research on Aging, 26(6), 655-672.

Huxhold, O., Fiori, K. L., & Windsor, T. D. (2013). The Dynamic Interplay of Social Network Characteristics, Subjective Well-Being, and Health: The Costs and Benefits of Socio-emotional Selectivity. Psychology and Aging, 28(1), 3-16.

Häll, L. (2006) Familj och sociala nätverk i Äldres levnadsförhållanden: Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003. Umeå: Statistiska centralbyrån, Umeå universitet.

Hämtad 2014-05-12, från

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_LE112SA0601.pdf

Jakobsson, U., & Hallberg, I. R. (2005). Loneliness, fear, and quality of life among elderly in sweden: A gender perspective. Aging Clinical and Experimental Research, 17(6), 494-501.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur

Long, C. R., & Averill, J. R. (2003). Solitude: An Exploration of Benefits of Being Alone.

Journal for the Theory of Social Behaviour, 33(1), 21-44.

Long, C. R., Seburn, M., Averill, J. R., & More, T. A. (2003). Solitude Experiences:

Varieties, Settings, and Individual Differences. Personality and Social Psychology Bulletin, 29(5), 578-583.

Malmberg, B., Ågren, M. (2011). Socialt åldrande. I M. Ernsth Bravell (Red.), Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. (1 uppl.) (s. 190-220). Stockholm: Gothia.

Molton, I. R., & Terrill, A. L. (2014). Overview of Persistent Pain in Older Adults. American Psychologist, 69(2), 197-207.

Nicolaisen, M., & Thorsen, K. (2014). Loneliness among men and women - a five-year follow-up study. Aging & Mental Health, 18(2), 194-206.

Nordenmark, M. (2006). Sociala relationer och upplevelse av ensamhet i Äldres levnadsförhållanden: Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003. Umeå:

Statistiska centralbyrån, Umeå universitet. Hämtad 2014-05-12, från http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_LE112SA0601.pdf

Nyqvist, F., Cattan, M., Andersson, L., Forsman, A. K., & Gustafson, Y. (2013). Social Capital and Loneliness Among the Very Old Living at Home and in Institutional Settings: A Comparative Study. Journal of Aging and Health, 25(6), 1013-1035.

Patterson, A. C., & Veenstra, G. (2010). Loneliness and risk of mortality: A longitudinal investigation in Alameda County, California. Social Science & Medicine, 71(1), 181-186.

Pinquart, M., & Sörensen, S. (2001). Influences on Loneliness in Older Adults: A Meta-Analysis. Basic and Applied Social Psychology, 23(4), 245-266.

Regeringen. (2014). Så skapar vi framtidens äldreomsorg. Hämtad 2014-03-10, från http://www.regeringen.se/sb/d/3213/a/231539

Samuelsson, G. (2000). Det sociala åldrandet I O Dehlin (Red.). Gerontologi: åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv (s. 247-286 ). Stockholm: Natur och kultur

Savikko, N., Routasalo, P., Tilvis, R. S., Strandberg, T. E., & Pitkälä, K. H. (2005). Predictors and subjective causes of loneliness in an aged population. Archives of Gerontology and Geriatrics, 41(3), 223-233.

Shankar, A., McMunn, A., Banks, J., & Steptoe, A. (2011). Loneliness, social isolation, and behavioral and biological health indicators in older adults. Health Psychology, 30(4), 377-385.

Shiovitz-Ezra, S., & Ayalon, L. (2010). Situational versus chronic loneliness as risk factors for all-cause mortality. International Psychogeriatrics, 22(3), 455-462.

Stuart-Hamilton, I. (1995). Åldrandets psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Sundström, G., Fransson, E., Malmberg, B., & Davey, A. (2009). Loneliness among older Europeans. European Journal of Ageing, 6(4), 267-275.

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Tornstam, L. (2011). Åldrandets socialpsykologi. (8., rev. utg.) Stockholm: Norstedt.

Victor, C. R., Scambler, S. J., Marston, L., Bond, J., & Bowling, A. (2006). Older People's Experiences of Loneliness in the UK: Does Gender Matter? Social Policy and Society, 5(1), 27-38.

Wilson, R. S., Krueger, K. R., Arnold, S. E., Schneider, J. A., Kelly, J. F., Barnes, L. L., Bennett, D. A. (2007). Loneliness and Risk of Alzheimer Disease. Archives of General Psychiatry, 64(2), 234-240.

Wrzus, C., Hänel, M., Wagner, J., & Neyer, F. J. (2013). Social network changes and life events across the life span: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 139(1), 53-80.

Zunzunegui, M., Alvarado, B. E., Del Ser, T., & Otero, A. (2003). Social Networks, Social Integration, and Social Engagement Determine Cognitive Decline in Community-Dwelling

Spanish Older Adults. Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences and Social Sciences, 58B(2), S93-S100.

Bilaga 1

Du får valfritt välja hur många sociala relationer du vill placera ut i din nätverkskarta.

Röd: Märta Orange: Rolf Grön: Stig Blå: Gun Lila: Berit

Intervjuguide

Socialt nätverk:

Sammanfatta nätverkskartan.

Finns det något du skulle vilka förändra i ditt sociala nätverk?

Gemenskap:

Vad innebär det för dig att känna gemenskap i sociala relationer?

Känner du en gemenskap med människor i ditt sociala nätverk?

Är gemensamma intressen viktigt för att känna en samhörighet? På vilket vis?

Har du gemensamma intressen och värderingar med människor i din omgivning?

Vad värderar du högst i dina sociala kontakter; kvalitét eller kvantitét?

Ensamhet:

Vad innebär begreppet ensamhet för dig?

Har du själv känt dig ensam någon gång?

Vad innebär det för dig att känna sig ensam? Är det något positivt eller negativt?

Finns det några vardagliga situationer då du kan känna dig ensam?

Har du några strategier för att undvika att känna dig ensam?

Hur ofta skulle du säga att du känner dig ensam?

Kan du berätta om en situation i livet då du upplevde att du var ensam?

Hade du någon att vända dig till? (objektiv/subjektiv)

Om du skulle jämföra hur du upplever ensamhet idag kontra när du var 50 år, upplever du någon skillnad?

Mer eller mindre vänner?

Mer eller mindre gemenskap?

Vad kan skillnaden bero på?

Bilaga 2

Informationsbrev

Hej!

Vi som kontaktar dig heter Malin Edvardsson och Pernilla Persson. Vi studerar vid Socionomprogrammet vid Mittuniversitetet i Östersund. Detta informationsbrev ska ses som ett förtydligande av det vi pratade om vid telefonsamtalet under vecka 17. Tid och plats som vi kom överens om vid telefonsamtalet gäller fortfarande.

I dagsläget håller vi på att skriva vår kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldres sociala relationer ser ut. Syftet är också att undersöka om, och hur, äldre upplever ensamhet. Vi har valt att rikta in oss på personer över 75 år, som är boende i en mellanstor norrländsk kommun.

Vi har varit i kontakt med Bert, som är ordförande i en organisation som du är medlem i. Han har tipsat oss om att du är en intressant person att kontakta gällande detta.

Intervjun kommer att ske enskilt med dig och oss och beräknas ta ca 1 timme. Vi kommer att spela in intervjun för att på bästa sätt få med det du sagt i intervjun. Det är helt frivilligt att delta i intervjun och du väljer själv om du vill delta. När vår uppsats publiceras kommer det inte att gå att utläsa vem som deltagit i vår studie.

Vid eventuella frågor eller funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare!

Handledare: Sofie G Karlsson (Universitetslektor). Mailadress: sofie.karlsson@miun.se

Med vänliga hälsningar,

Malin Edvardsson: 070 – xxx xx xx, Mailadress: xxxxxxxx@student.miun.se Pernilla Persson: 070 – xxx xx xx, Mailadress: xxxxxxxx@student.miun.se