Författarna anser att det vore intressant med vidare studier om hur användandet av riktlinjer, för att ge information och försäkra sig om att den äldre uppfattat och förstått informationen, påverkar de äldres uppfattning om delaktighet. Det skulle även vara intressant att studera hur strukturerad information skulle påverka sjukhusinläggningar till följd av biverkningar. Ett annat förslag på vidare forskning om äldres delaktighet i läkemedelsbehandling skulle vara hur aktiv tillämpning av personcentrerad vård, där man använder patientberättelsen, påverkar de äldres upplevelse av delaktighet, om det blir någon skillnad i utfall eller ej.
34
REFERENSER
Aronson, J. (2007). Editors’ view: Compliance, concordance, adherence. British Journal of
Clinical Pharmacology, 63(4), 383–384. doi: 10.1111/j.1365-2125.2007.02893.x
Bagge, M., Tordoff, J., Norris, S., & Heydon, S. (2013). Older people’s attitudes towards their regular medicines. Journal of Primary Health Care, 5(2), 234–242. doi: 10.1071/HC13234
Ben-Natan, M., & Noselozich, I. (2011). Factors affecting older persons’ adherence to pre- scription drugs in Israel. Nursing and Health Sciences, 13(2), 164–169. doi: 10.1111/j.1442- 2018.2011.00594.x
Björkman, I.K., Fastbom, J., & Schmidt, I.K. (2002). Drug-drug interactions in the elderly.
Annals of Pharmacotherpy, 36(11), 1675–1681. doi: 10.1345/aph.1A484
Cárdenas-Valladolid, J., Martin-Madrazo, C., Salinero-Fort, M.A., Carrillo deSanta Pau, E., Abánades-Herranz, J.C., & de Burgos-Lunar, C. (2010). Prevalence of Adherence to Treat- ment in Homebound Elderly People in Primary Health Care - A Descriptive, Cross-Sectional, Multicentre Study. Drugs & Aging, 27(8), 641–651. doi: 10.2165/11537320-000000000- 00000
Danielson, E. (2012a). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 330–335). Lund: Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012b). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 164–169). Lund: Studentlitter-
atur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & Stibrant- Sunnerhagen, K. (2011). Person-centred care- Ready for prime time. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 10(2011), 248–251.
El Desoky, E.S. (2007). Pharmacokinetic-pharmacodynamic crisis in the elderly. American
Journal of Therapeutics, 14(5), 488–498. doi: 10.1097/01.mjt.0000183719.84390.4d
Eldh, A.C. (2006). Patient participation –what it is and what it is not (Doktorsavhandling, Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen).
Eldh, A.C., Ekman, I., & Ehnfors, M. (2008). Considering patient non-participation in healthcare. Health Expectations, 11(3), 263–271. doi: 10.1111/j.1369-7625.2008.00488.x
Fastbom, J., & Johnell, K. (2015). National Indicators for Quality of Drug Therapy in Older Persons: the Swedish Experience from the First 10 Years. Drugs & Aging, 32(3), 189-199. doi: 10.1007/s40266-015-0242-4
Golchin, N., Frank, S.H., Vince, A., Isham, L., & Meropol, S.B. (2015). Polypharmacy in the elderly. Journal of Research in Pharmacy practice, 4(2), 85–88. doi: 10.4103/2279- 042X.155755
35 Gusdal, A.K., Beckman, C., Walström, R., & Törnkvist, L. (2011). District nurses’ use for an assessment tool in their daily work with elderly patients’ medication management. Scandina-
vian Journal of Public Health, 39(4), 354–360. doi: 10.1177/1403494810396398
Graneheim, H.U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Henriques, M.A., Costa, M.A., & Cabrita, J. (2012). Adherence and medication management by the elderly. Journal of Clinical Nursing, 21(1), 3096–3105. doi: 10.1111/j.1365- 2702.2012.04144.x
Hovstadius, B., Pettersson, G., Ericsson, L., & Hellström, L. (2014). Trends in Inappropriate Drug Therapy Prescription in the Elderly in Sweden from 2006 to 2013: Assessment Using National Indicators. Drugs Aging, 31(5), 379–386. doi: 10.1007/s40266-014-0165-5
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 130–137). Lund: Studentlitte-
ratur.
Huang, A.R., Mallet, L., Rochefort, C.M., Eguale, T., Buckeridge, D.L., & Tambyn, R. (2012). Medication-Related Falls in the Elderly Causative Factors and Preventive Strategies.
Drugs & Aging, 29(5), 359–376. doi: 10.2165/11599460000000000-00000
Hughes, C.M. (2004). Medication Non-Adherence: How big is the problem. Drugs Aging, 21 (12), 793-811. doi: 10.2165/00002512-200421120-00004
Husiman-Baron, M., van der Veen, L., Jensen, P.A.F., van Roon, E.N., Brouwers, J.R.B.J., & van Marum, R.J. (2011). Criteria for Drug Selection in Frail Elderly Persons. Drugs & Aging,
28(5), 391–402. doi: 10.2165/11587200000000000-00000
Jones, G., Tabassum, V., Zarow, G.J., & Ala, T.A. (2015). The Inability of Older Adults to Recall Their Drugs and Medical Conditions. Drugs Aging, 32(4), 329–336. doi: 10.1007/s40266-015-0255-z
Jyrkka, J., Enlund, H., & Lavikainen, P. (2011). Association of polypharmacy with nutritional status, functional ability and cognitive capacity over a three-year period in an elderly popula- tion. Pharmacoepidemiology and Drug Safety, 20(5), 514–22. doi: 10.1002/pds.2116
Knight, D., Thompson, D., Mathie, E., & Dickinson, A. (2011). Seamless care? Just a list would have helped! Older people and their carers experience of support with medication on discharge home from hospital. Health Expectations, 16(3), 277–291. doi: 10.1111/j.1369- 7625.2011.00714.x
Kopera, D., Kamenskib, G., Flamma, M., Böhmdorfera, B., & Sönnichsena, A. (2013). Fre- quency of medication errors in primary care patients with polypharmacy. Family Practice,
30(3), 313–319. doi: 10.1093/fampra/cms070
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3.uppl.). Lund: Stu- dentlitteratur.
36 Kwint, H-F., Stolk, G., Faber, A., Gussekloo, J., & Bouvy, M. (2013). Medication adherence and knowledge of older patients with and without multidose drug dispensing. Age and Ageing,
42(5), 620–626. doi: 10.1093/ageing/aft083
Larsson, M., & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitte- ratur.
Lau, D.T., Kasper, J.D., Potter, D.E.B., Lyles, A., & Bennett, R.G. (2005). Hospitalization and Death Associated With Potentially Inappropriate Medication Prescriptions Among Elder- ly Nursing Home Residents. Archives of Internal Medicine, 165(1), 68–74. doi: 10,1001/archinte.165.1.68
Lundman, B., & Hällgren-Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159– 172). Lund: Studentlitteratur.
LVFS 2012:14. Läkemedelsverkets författningssamling. Hämtad 18 september, 2015, från Läkemedelsverket, https://lakemedelsverket.se/upload/lvfs/LVFS_2012_14.pdf
Magin, P., Goode, S., & Pon, D. (2015). GPs,medications and older people: A qualitative study of general practitioners' approaches to potentially inappropriate medications in older people. Australasian Journal on Ageing, l34(2), 134–139. doi: 10.1111/ajag.12150
McCance, T., McCormack, B., & Dewing, J. (2011). An Exploration of Person-Centredness in Practice. The Online Journal of Issues in Nursing, 16(2). doi: 10.3912/OJIN.Vol16No02Man01
McCormack, B., Karlsson, B., Dewing, J., & Lerdal, A. (2010). Exploring person- centredness: a qualitative meta-synthesis of four studies. Scandinavian Journal of Caring Sci-
ences, 24(3), 620–634. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00814.x
Metlay, J.P., Cohen, A., Polsky, D., Kimmel, S.E., Koppel, R., & Hennessy, S. (2005). Medi- cation safety in older adults: home-based practice patterns. Journal of the American Geriat-
rics Society, 53(6), 976–982. doi: 10.1111/j.15325415.2005.53308.x
Midlöv, P., & Kragh, A. (2015). Läkemedelsbehandling hos äldre. I P. Örtqvist (Red.), Läke-
medelsboken. Stockholm: Läkemedelsverket. Från
http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedelsbehandling_hos_aldre.ht ml
Modig, S., Kristensson, J., Kristensson-Ekwall, A., Rahm Hallberg, I., & Midlöv, P. (2009). Frail elderly patients in primary care—their medication knowledge and beliefs about pre- scribed medicines. European Journal of Clinical Pharmacology, 65(2), 151–155. doi: 10.1007/s00228-008-0581-8
Modig, S., Kristensson, J., Troein, M., Brorsson, A., & Midlöv, P. (2012). Frail elderly pa- tients’ experiences of information on medication: A qualitative study. BMC Geriatrics,
37 Moen, J., Bohm, A., Tillenius, T., Antonov, K., Nilsson, J.L.G., & Ring, L. (2009). I don´t know how many of these [medicines] are necessary –A focus group study among elderly us- ers of multiple medicines. Patient Education & Counseling, 74(2), 135–141. doi: 10.1016/j.pec.2008.08.019
Napolitano, F., Izzo, M.T., DiGuiseppe, G., & Angelillo, I.F. (2013). Frequency of Inappro- priate Medication Prescription in Hospitalized Elderly Patients in Italy. PLoSONE, 8(12). doi: 10.1371/journal.pone.0082359
Neiterman, E., Wodchis, W.P., & Bourgeault, I.L. (2015). Experiences of Older Adults in Transition from Hospital to Community. Canadian Journal on Aging, 34(1), 90–99. doi: 10.1017/S0714980814000518
Notenboom, K., Beers, E., Riet-Nales, D., Egberts, T., Leufkens, H., Jansen, P., & Bouvy, M. (2014). Practical Problems with Medication Use that Older People Experience: A Qualitative Study. Journal of the American Geriatrics Society, 62(12), 2339–2344. doi: 10.1111/jgs.13126
Olsson, J., Bergman, A., Carlsten, A., Oké, T., Bernsten, C., Schmidt, I.K., & Fastbom, J. (2010). Quality of drug prescribing in elderly people in nursing homes and special care units for dementia: a cross-sectional computerized pharmacy register analysis. Clin Drug Investig,
30(5), 289–300. doi: 10.2165/11534320-000000000-00000
Ownby, R.L., Hertzog, C., Crocco, E., & Duara, R. (2006). Factors related to medication ad- herence in memory disorder clinic patients. Aging & Mental Health, 10(4), 378–385. doi: 10.1080/13607860500410011
Pasina, L., Brucato, A.L., Falcone, C., Cucchi, E., Bresciani, A., Sottocorno, M., & Nobili, A. (2014). Medication Non-Adherence Among Elderly Patients Newly Discharged and Receiv- ing Polypharmacy. Drugs & Aging, 33(4), 283–289. doi: 10.1007/s40266-014-0163-7
Paulsson, G. (2008). Fenomenografi. I Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. Tillämpad kvali-
tativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (8th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SFS 1992:859. Läkemedelslagen. Hämtad 13 december, 2016, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lakemedelslag-2015315_sfs-2015-315
SFS 1998:204. Personsuppgiftslag. Hämtad 13 december, 2016, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 13 december, 2016, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag- 2014821_sfs-2014-821
38 Sirey, J.O., Weinberger, M.I., Greenfield, A., & Bruce, M.L. (2013). Medication Beliefs and Self-Reported Adherence Among Community-Dwelling Older Adults. Clinical Therapeutics,
35(2), 153–160. doi: 10.1016/j.clinthera.2013.01.001
Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsen. (2004). Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning:
KÄLLA- projektet. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10484/2004-131- 24_200413124.pdf
Socialstyrelsen. (2010). Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Stockholm: Social- styrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18085/2010-6- 29.pdf
Socialstyrelsen. (2011a). De mest sjuka äldre: Avgränsning av gruppen. Stockholm: Social- styrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18470/2011- 10-
20.pdf
Socialstyrelsen. (2011b). Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning: Läkarens roll. Stock- holm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-12
Socialstyrelsen. (2012). Äldre med regelbunden medicinering: antal läkemedel som riskmar-
kör. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-
6-18
Socialstyrelsen. (2014). Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre – Kartläggning och förslag
till åtgärder. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-12-13
Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig: Handbok
för vårdgivare, chefer och personal. Aktuell från 1 januari 2015. Stockholm: Socialstyrelsen.
Från
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Patients%C3%A4kerhetsenheten/Patients% C3%A4kerhetsdag%20april%202016/Din%20skyldighet%20att%20informera%20och%20g %C3%B6ra%20patienten%20delaktig.pdf
SOSFS 2012:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i
hälso-och sjukvården. Hämtad 21 september, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2009). Äldres läkemedelsanvändning
– hur kan den förbättras?. (SBU-rapport, nr 193). Stockholm: Statens beredning för medi-
cinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Åtgärder för att förhindra fall
och frakturer hos äldre. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Från http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/atgarder-for-att-forhindra-fall-och- frakturer-hos-aldre/
39 Statistiska centralbyrån. (2016). Fler kvinnor än män dör. Stockholm: Statistiska centralby- rån. Från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Fler-kvinnor-an-man-dor/
Steinman, M.A., Landefeld, C.S., Rosenthal, G.E., Berthenthal, D., Sen, S., & Kaboli, P.J. (2006). Polypharmacy and Prescribing Quality in Older People. Journal of the American Ger-
iatrics Society, 54(10), 1516–1523. doi: 10.1111/j.15325415.2006.00889.x
Sulosaari, V., Suhonen, R., & Leino-Kilpi, H. (2009). An integrative review of the literature on registered nurses’ medication competence. Journal of Clinical Nursing, 20(3-4), 464-478. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03228.x
Swenurse. (2010). Personcentrerad vård. Hämtad 6 september, 2016, från Swenurse, http://www.swenurse.se/personcentrerad-vard
Sykepleiernes Samarbeid i Norden & Northern Nurses´ Federation. (2003). Etiska riktlinjer
för omvårdnadsforskning i Norden. Hämtad 11 september, 2015, från Sykepleiernes
Samarbeid i Norden,
http://www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retnings linjer.pdf
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Viktil, K.K., Blix, H.S., Moger, T.A., & Reikvam, A. (2006). Polypharmacy as commonly defiened as an indicator of limited value in the assessment of drugrelated problems. British
Journal of Clinical Pharmacology, 63(2), 187-195. doi: 10.1111/j.1365-2125.2006.0274.x
Westerbotn, M., Fahlström, E., Fastbom, J., Aguero-Torres, H., & Hillerås, P. (2008). How do older people experience their management of medicines?. Journal of Clinical Nursing, 17(5a), 106–115.doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02151.x
World Health Organization. (2003). Adhrence to long-termtherapies: Evidence for action.
Geneve: World Health Organization. Från
http://www.who.int/chp/knowledge/publications/adherence_report/en/
World Health Organization. (2007). WHO Global report on falls Prevention in older Age.
Geneve: World Health Organization. Från
http://www.who.int/ageing/publications/Falls_prevention7March.pdf
World Health Organization. (2012). The Pursuit of Responsible Use of Medicines: Sharing
and Learning from Country Experiences. Geneve: World Health Organization. Från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/75828/1/WHO_EMP_MAR_2012.3_eng. pdf World Health Organization. (2013). How to use the ICF:A Practical Manual for using the
International Classification of Functioning, Disabilityand Health (ICF). Geneve: World
Health Organization. Från http://www.who.int/classifications/drafticfpracticalmanual.pdf
40
41
Bilaga 1. Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som
involverar människor
Projekttitel: Äldre personers delaktighet i läkemedelsbehandling Student/studenter: Eline Lindberget & Mimmi van Meeningen
Handledare: Anna Swall
Ja Tveksamt Nej
1
Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s. innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska funktions- hinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroende- ställning är patienter och elever)?
X
2
Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökning- en och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X
3
Innebär undersökningen någon form av fysiskt in- grepp på forskningspersonerna?
X
4
Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?
X
5
Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
X
6
Avser du att behandla känsliga personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till ex- empel ett register)?
Med känsliga personuppgifter avses, enligt Person- uppgiftslagen (PuL), uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fack- förening.
X
X
7
Avser du att behandla personuppgifter som avser la- göverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
42
Bilaga 2. Informationsbrev till deltagare
Informationsbrev rörande studie som syftar till att beskriva äldre personers delaktighet i läkemedelsbehandling
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Vi som utför studien är två distriktssköterskestudenter, utbildade legitimerade sjuksköterskor, på Dalarnas Högskola. Undersökningen kommer att presenteras i form av en magisteruppsats vid Högskolan Dalarna. Undersökningen är forskningsetiskt granskad av Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna.
Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelser av delaktighet i läkemedelsbe- handling.
Egna erfarenheter, forskning och rapporter visar brister i läkemedelsbehandling av äldre. Det är viktigt att veta vad de äldre själva tycker och därför har vi valt att undersöka äldre personers del- aktighet i läkemedelsbehandling. Med delaktighet avses tillgång till information, kunskap samt möjlighet till att påverka behandling.
Resultatet av studien kan förhoppningsvis användas vid förbättringsarbeten inom vården. Vi önskar komma i kontakt med i 16 personer för intervjuer. Du blir kontaktad då vi söker delta- gare som är 75 år eller äldre och tar fem eller fler läkemedel. Urval till studien har skett via hem- sjukvården i kommunen/ din vårdcentral. Studien kommer att genomföras med hjälp av inter- vjuer. Intervjuerna kommer att vara byggda på öppna frågor kring din läkemedelsbehandling. Varje intervju kommer att ta ungefär 60 minuter för att det ska finnas gott om tid. Intervjun ge- nomförs i deltagarens hem eller på annan plats om det önskas. Intervjun kommer att spelas in och därefter skrivas ut.
Resultatet av intervjuerna kommer att behandlas på ett sådant sett att deltagarnas identitet inte kan avslöjas och det kommer enbart att användas i den här studien. Materialet kommer att kodas och all information kommer att behandlas med största försiktighet i enlighet med Personuppgift- slagen (PuL). Endast författarna och deras handledare kommer ha insyn i intervjumaterialet. Ef- ter avslutad studie när examinationsarbetet är godkänt kommer all information att tas bort från lösenordskyddade datorer där de har sparats under studiens genomförande. Vid önskemål finns möjlighet att få ta del av studiens resultat.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Tackar du ja till att delta kommer vi att kon- takta dig via telefon för planering av intervjun. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att ange orsak. Din vård blir densamma vare sig du medverkar i studien eller inte.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga:
Student: Eline Lindberget Student: Mimmi van Meeningen E-post: h15elili@du.se E-post: h15mimva@du.se Mobil: 070-04 49 150 Mobil: 072-73 33 904
Handledare: Anna Swall E-post: asw@du.se
Telefonnummer: 023-77 86 63
Högskolan Dalarna, Akademin för utbildning, hälsa och samhälle.
43
Bilaga 3. Informationsbrev till enhetschef
Informationsbrev rörande studie som syftar till att beskriva äldre personers delaktighet i läkemedelsbehandling
Vi önskar ditt godkännande för att få komma i kontakt med deltagare till studien.
Vi är två studenter, utbildade legitimerade sjuksköterskor, som studerar vid distriktssköterske- programmet på Högskolan Dalarna. I utbildningen ingår det att skriva ett examensarbete på ma- gisternivå. Vi är intresserade av området äldre och läkemedel. Egna erfarenheter, forskning och rapporter visar brister i läkemedelsbehandling av äldre. Det är viktigt att ta reda på vad de äldre själva tycker och därför har vi valt att undersöka äldre personers delaktighet i läkemedelsbehand- ling. Resultatet av studien kan förhoppningsvis användas vid förbättringsarbeten inom området.
I studien planerar vi att genomföra intervjuer med personer 75 år eller äldre som är ordinerad fem eller fler läkemedel och klarar sin läkemedelshantering självständigt. Vi önskar att komma i kon- takt med 16 äldre personer via hemsjukvård i Mellan Sverige/ vårdcentral i Södra Sverige. Öns- kan är att patientansvarig sjuksköterska hjälper till att identifiera patienter som kan tillfrågas till studien.
Deltagande i studien är helt frivilligt. Intervjuerna kommer att vara byggda på öppna frågor kring den äldres läkemedelsbehandling. Varje intervju kommer att ta ungefär 60 minuter för att perso- nen ska ha tid att tala fritt om sina erfarenhet och upplevelser. Intervjun genomförs i deltagarens hem eller på annan plats om det önskas. Intervjun kommer att spelas in och därefter transkribe- ras. Upplysningar och insamlade data kommer att behandlas konfidentiellt i enlighet med Per- sonuppgiftslagen (PuL). Resultatet av intervjuerna kommer enbart att användas i den här studien. Efter studien kommer materialet att förstöras.
Om Ni har några frågor eller önskar mer information angående studien vänligen kontakta: Student: Eline Lindberget Student: Mimmi van Meeningen
E-post: h15elili@du.se E-post: h15mimva@du.se Mobil: 0700449150 Mobil: 0727333904
Handledare: Anna Swall E-post:asw@du.se
Telefonnummer: 023778663
Högskolan Dalarna
Akademin för utbildning, hälsa och samhälle.
Skriftligt godkännande från ansvarig verksamhetschef
Datum/underskrift
________________________________________
44
Bilaga 4. Samtyckesblankett
Samtycke till deltagande i studie som syftar till att beskriva äldre personers delaktighet i läkemedelsbehandling
Var vänlig fyll i namn och telefonnummer. Kryssa i om Ni samtycker till att delta i forsk- ningsstudien. Lämna sedan samtyckesblanketten till ansvarig sjuksköterska.
Namn ………... Telefonnummer……….
Jag har informerats om denna studie skriftligt och muntligt. Deltagandet är frivilligt och Jag kan när som helst och utan närmare förklaring avbryta deltagandet.
□ Jag samtycker till att delta och ger Mitt tillstånd till behandling av personuppgifter enligt information om forskningsstudien
Deltagarens underskrift……….. Namnförtydligande ……….... Ort och Datum ………
45
Bilaga 5. Intervjuguide
Bakgrundsvariabler: - Ålder - Kön - Ensamboende/Samboende - Antal läkemedel Huvudfrågor:- Berätta om hur du uppfattar din hälsa - Berätta om vilka läkemedel du tar.
- Vilken kunskap har du om läkemedlets effekter i kroppen?
- Vilken kunskap har du om eventuella biverkningar och dina läkemedel? - Hur upplever du din kunskap om dina läkemedel?
- Vilken kunskap saknar du om dina läkemedel?
- Berätta om den information du fått om dina läkemedel.
- I vilken eller vilka situation/situationer har du fått information om dina läkeme- del?
- På vilket sätt har du fått information?
- Hur upplever du den information du fått om dina läkemedel?
- Hur upplever du att den information du fått varit anpassad efter dina behov av kunskap?
- Vilken information saknar du om dina läkemedel?
- Hur använder du den information du fått om dina läkemedel? - Hur har din möjlighet varit att få svar på frågor?
- Hur upplever du din möjlighet att påverka din läkemedelsbehandling?
- Vad är viktigt för dig för att du ska känna dig delaktig i din läkemedelsbehand- ling?
Stödfrågor:
- Berätta mer…
- Varför tror du att det är så? - Vad innebär det?
Förtydligande frågor:
46
Bilaga 6. Författardeklaration
Författardeklaration
Uppsatstitel: Äldre personers delaktighet i läkemedelsbehandling
Samtliga författare till uppsatsen bekräftar att hon/han har bidragit konkret i förberedelsearbete och utformning av uppsatsen.
Påskrift av varje författare krävs för vart och ett av nedanstående moment.
Deklaration av medverkan i individuella moment i examensarbetet. Namnteckning
1. Bidragit till formulering av forskningsproblem, syfte och frå- geställningar.
Eline Lindberget/ Mimmi Van Mee- ningen
2. Bidragit till planering och genomförande av metod så att forskningsfrågan kan besvaras.
Eline Lindberget/ Mimmi Van Mee- ningen
3. Medverkat i materialinsamling och analys.
Eline Lindberget/ Mimmi Van Mee- ningen
4. Bidragit till presentation, tolkning och diskussion av resulta- tet.
Eline Lindberget/ Mimmi Van Mee- ningen