5 RESULTAT
7.1 Förslag till vidare forskning
Ett begrepp kommer aldrig att ha en slutgiltig definition då dess användning och förståelse förändras över tid och kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Av detta skäl är det för vårdvetenskapen av vikt att kontinuerligt söka förnyad kunskap kring begrepp som är centrala för omvårdnaden. Tidigare forskning likväl som resultatet av detta arbete pekar på att mer och djupare forskning är nödvändig. Den snäva tidsramen för detta kan ha påverkat resultatet, och det kan ur vårdvetenskapligt hänseende vara relevant att komplettera de modellfall som examensarbetet presenterat med ytterligare fall, samt att genomföra de sista två stegen i metoden för att ytterligare stärka resultatet.
REFERENSLISTA
Allvin, R., Berg, K., Idvall, E., & Nilsson, U. (2007). Postoperative recovery: a concept analysis. Journal of advanced nursing, 57, 552-558. doi:10.1111/j.1365-
2648.2006.04156.x
Allvin, R., Ehnfors, M., Rawal, N., Svensson, E., & Idvall, E. (2009). Development of a questionnaire to measure patient-reported postoperative recovery: content validity and intra-patient reliability. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 15, 411-419. doi:10.1111/j.1365-2753.2008.01027.x
Arman, M. (2017). Lidande. i L. Wiklund Gustin, I. Bergbom, L. Wiklund Gustin, & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., ss. 213- 223). Lund: Studentlitteratur.
Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. (2015). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.
Asp, M., & Ekstedt, M. (2014). Trötthet, vila och sömn. i A.-K. Edberg, & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder; Hälsa och Ohälsa (2 uppl., ss. 363-419). Lund:
Studentlitteratur.
Baek, S., & Kim, S. (2017). Recovery-Oriented Psychiatric Nursing in South Korea: A Hybrid Concept Analysis. Issues in Mental Health Nursing, 38, 261-271.
doi:10.1080/01612840.2016.1256457
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2005). The tidal model: A guide for mental health professionals. New York: Routledge.
Bonniers Lexikon 23 Ordbok. (1994). Bonniers Lexikon 23 Ordbok. Stockholm: Bonniers Lexikon.
Brennaman, L., & Lobo, M. L. (2011). Recovery from Serious Mental Illness: A Concept Analysis. Issues in Mental Nursing, 32, 654-663. doi:10.3109/01612840.2011.588372 Buetow, S. A., Martínez-Martín, P., & McCormak, B. (2017). Ultrabilitation: beyond recovery-
oriented rehabilitation. Disability and Rehabilitation, Epub. ahead of print. doi:10.1080/09638288.2017.1406997
Byrne, L., Schoeppe, S., & Bradshaw, J. (2018). Recovery without autonomy: Progress
forward or more of the same for mental health service users? International Journal of Mental Health Nursing, 27, 1459-1469. doi:10.1111/inm.12446
Collins English dictionary. (2015). Collins English dictionary. Glasgow: Collins Dictionary. Dahllöf, M. (1999). Språklig betydelse. Lund: Studentlitteratur.
Davidson, L., Tondora, J., & Ridgway, P. (2010). Life is not an "outcome": Reflections on recovery as an outcome and a process. American journal of psychiatric
rehabilitation, 13, 1-8. doi:10.1080/15487760903489226
Drevenhorn, E., & Gabrielsson, S. (2016). Risk för ohälsa. i A. Ekwall, & A. M. Jansson (Red.), Omvårdnad & medicin (ss. 73-91). Lund: Studentlitteratur.
Engelsk-Svensk Handelsordbok. (1998). Engelsk-Svensk Handelsordbok. St Anne, Alderney: Business & Technical Publications.
Fredriksson, L. (2017). Vårdande kommunikation. i L. W. Gustin, & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., ss. 415-460). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats; Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Gabrielsson, S., Sävenstedt, S., & Zingmark, K. (2015). Person-centred care: clarifying the concept in the context of inpatient psychiatry. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 555-562. doi:10.1111/scs.12189
Gustafsson, M., & Ahlström, G. (2006). Emotional distress coping in the early stages of recovery following acute traumatic hand injury; A questionnaire survey. International journal of nursing studies, 43, 557-565. doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.07.006
Henricson, M. (2017). Diskussion. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2 uppl., ss. 411-420). Lund: Studentlitteratur.
Jensen, J., Egerod, I., Bestle, M., Christensen, D., Elklit, A., Hansen, R., . . . Overgaard, D. (2016). A recovery program to improve quality of life, sense of coherence and
psychological health in ICU survivors: a multicenter randomized controlled trial, the RAPIT study. Intensive care medicine, 42, 1733-1743. doi:10.1007/s00134-016-4522- 1
Keller, D. S., Delaney, C. P., Senagore, A. J., & Feldman, L. S. (2016). Uptake of enhanced recovery practices by SAGES members: a survey. Surgical Endoscopy, 31, 3519–3526. doi:10.1007/s00464-016-5378-8
Lau-Walker, M. (2006). A conceptual care model for individualized car approach in cardiac rehabilitation - combining both illness representation and self-efficacy. The British psychological society, 11, 1348-1359. doi:10.1348/135910705X41914
Lindwall, L. (2017). Kropp. i L. Wiklund Gustin, & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., ss. 114-123). Lund: Studentlitteratur.
Ljungqvist, I., & Jenner, H. (2011). Psykiatri för baspersonal (2 uppl.). (H. Jenner, Red.) Stockholm: Gothia.
Lofthus, A.‐M., Westerlund, H., Bjørgen, D., Lindstrøm, J. C., Lauveng, A., Rose, D., . . . Heiervang, K. (2018). Recovery concept in a Norwegian setting to be examined by the
assertive community treatment model and mixed methods. International Journal of Mental Health Nursing, 27, 147-157. doi:10.1111/inm.12304
Macmillan English Dictionary for advanced learners. (2002). Macmillan English Dictionary for advanced learners. London: Macmillan Publishers Limited.
Markowitz, F. E. (2001). Modelling processes in recovery from mental illness: relationships between symptoms, life satisfaction and self-concept. Journal of health and social behavior, 42, 64-79. doi:10.2307/3090227
Marynowski-Traczyk, D., Moxham, L., & Broadbent, M. (2017). Emergency Department Registered Nurses' conceptualisation of recovery for people experiencing mental illness. Australian Emergency Nursing Journal, 20, 75-81.
doi:10.1016/j.aenj.2017.04.002
McCauley, C. O., McKenna, H. P., Keeney, S., & McLaughlin, D. F. (2015). Concept analysis of recovery in mental illness in young adulthood. Journal of Psychiatric and Mental Health, 22, 579-589. doi:10.1111/jpm.12245
Meleis, A. (2011). Theoretical nursing development & progress. Philadelphia: Lippincott, Williams and Wilkins.
Natur och Kulturs Stora Svenska Ordbok. (2006). Natur och Kulturs Stora Svenska Ordbok. Stockholm: Natur & Kultur.
Noiseux, S., & Ricard, N. (2008). Recovery as perceived by people with schizophrenia, family members and health professionals: A grounded theory. International Journal of Nursing Studies, 45, 1148-1162. doi:10.1016/j.ijnurstu.2007.07.008
Nordstedts Svenska Ordbok. (2003). Nordstedts Svenska Ordbok. Göteborg: Nordstedts Akademiska.
Norstedts svenska fickordbok. (2009). Norstedts svenska fickordbok. Stockholm: Nordstedts Akademiska.
Olsson, H., Strand, S., & Kristiansen, L. (2013). Reaching a turning point - how patients in forensic care describe trajectories of recovery. Scandinavian journal of caring sciences, 28, 505-514. doi:10.1111/scs.12075
Online Etymology Dictionary. (2018). Online Etymology Dictionary. Hämtat 2019-01-26 från recovery | Origin and meaning of recovery by Online Etymology Dictionary: https://www.etymonline.com/word/recovery
Ordlista öfver svenska språket. (1874). Ordlista öfver svenska språket (1 uppl.). Stockholm: Nordstedts Akademiska.
Oxford English Dictionary. (2009). Oxford English Dictionary - Recovery. Hämtat 2019-01- 26 från Oxford English Dictionary:
http://www.oed.com.ep.bib.mdh.se/view/Entry/159940?redirectedFrom=recovery#e id
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (9 uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health | Lippincott Williams & Wilkins.
Roe, D., Rudnick, A., & Gill, K. J. (2007). The concept of "being in recovery". Psychiatric rehabilitation journal, 30, 171-173. doi:10.2975/30.3.2007.171.173
Segesten, K. (2017). Att göra begreppsanalys. i F. Friberg (red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., ss. 109-117). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30 Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sjöström, S. (2001). Semantisk förändring; hur ord får nya betydelser. Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2014). Omvårdnad vid psykisk ohälsa på grundläggande nivå (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Svensk Ordbok. (2009). Svensk Ordbok. Göteborg: Svenska Akademien.
Svensk ordbok+uppslagsbok. (1999). Svensk ordbok+uppslagsbok. Stockholm: Nordstedts Akademiska.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016a). Värdegrund för omvårdnad. Hämtat 2019-01-29 från swenurse.se: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016b). Sjuksköterskans profession – grunden för din legitimation. Hämtat 2019-01-29 från swenurse.se:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/om-svensk- sjukskoterskeforening-publikationer/professionsskrift-ny-framsida-till-webb.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtat 2019-03-03 från swenurse.se: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtat 2019-
01-29 från swenurse.se: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (1986). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (11 uppl.). Stockholm: Nordstedts Akademiska.
Svenska skolordlista. (2004). Svenska skolordlista. Stockholm: Nordstedts Akademiska. Svenskt språkbruk; ordbok över konstruktioner och fraser. (2003). Svenskt språkbruk;
ordbok över konstruktioner och fraser. Stockholm: Nordstedts Akademiska.
Tanaka, K. (2018). Strengths promoting the recovery process in older adults with depression. Journal of Clinical Nursing, 27, 3032-3043. doi:10.1111/jocn.14359
The New Penguin Thesaurus. (2000). The New Penguin Thesaurus. Westminister: Penguin Group.
The Oxford Dictionary of Synonyms and Antonyms. (2007). The Oxford Dictionary of Synonyms and Antonyms. Oxford: Oxford University Press.
The Oxford Guide To Etymology. (2009). The Oxford Guide To Etymology. Oxford: Oxford University Press.
Ung, E. J., & Lützén, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. i A. Ehrenberg, & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2 uppl., ss. 27-44). Lund: Studentlitteratur.
Walker, L. O., & Avant, K. C. (2014). Strategies for Theory Construction in Nursing: Pearson New International Edition (5 uppl.). New Jersey: Pearson Education Limited.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilson, J. (1963). Thinking with Concepts. New York: Cambridge University Press.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. i F. Friberg (red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., ss. 59-82). Lund: Studentlitteratur.
BILAGA A. SÖKMATRIS
Databas Sökord Avgränsning Antal träffar Lästa abstract Lästa fulltext Kvalitets- granskade artiklar Urval CINAHL Plus
recovery Full Text, Abstract Available, Peer Reviewed, Publication Year: 2003-2019,
Publication Type: Journal Article
10 215 0 0 0 0
CINAHL Plus
recovery AND concept*
Full Text, Abstract Available, Peer Reviewed, Publication Year: 2003-2019,
Publication Type: Journal Article
600 11 6 6 1
CINAHL Plus
recovery AND concept* AND nurs*
Full Text, Abstract Available, Peer Reviewed, Publication Year: 2003-2019,
Publication Type: Journal Article
32 31 16 13 3
CINAHL Plus
recovery AND nurs* Full Text, Abstract Available, Peer Reviewed, Publication Year: 2003-2019,
Publication Type: Journal Article
414 56 25 8 4
PubMed recovery Full Text, Journal Article,
Publication Year: 2003-2019, English
247 358 0 0 0 0 PubMed recovery AND
concept*
Full Text, Journal Article,
Publication Year: 2003-2019, English
5 742 0 0 0 0 PubMed recovery AND
concept* AND nurs*
Full Text, Journal Article,
Publication Year: 2003-2019, English
470 25 17 12 4 PubMed recovery AND
"concept analysis"
Full Text, Journal Article,
Publication Year: 2003-2019, English
BILAGA B. KVALITETSGRANSKNING
Varje artikel granskas enligt 9st Ja/Nej-frågor där ett Ja ger 1 poäng och ett Nej ger 0 poäng. En summering av poängen ger en sammantagen bedömning där 0–3 poäng bedöms vara av låg kvalitet och faller bort i urvalet. För en studie med en sammantagen poäng i spannet 4–6 bedöms kvaliteten som medel och en studie med poängen 7-9 bedöms vara av hög kvalitet.
Frågor ämnade att bedöma kvaliteten vid urval av kvantitativa och kvalitativa studier enligt Friberg (2017). Finns det ett tydligt problem formulerat?
Är syftet klart formulerat? Är metoden väl beskriven?
Är undersökningspersoner beskrivna? Svarar resultatet på syftet?
Är resultatet tydligt?
Finns det en metoddiskussion?
Förs det en diskussion kring resultatet? Förs det några etiska resonemang?
A rt ik la r F in n s d e t e tt t yd li g t p ro b le m f o rm u le ra t? Ä r sy ft e t k la rt fo rm u le ra t? Ä r m e to d e n v ä l b e sk ri v e n ? Ä r u n d e rs ö k n in g s- p e rs o n e r b e sk ri v n a ? S v a ra r re su lt a te t p å s yf te t? Ä r re su lt a te t ty d li g t? F in n s d e t e n m e to d d is k u ss io n ? F ö rs d e t e n d is k u ss io n k ri n g r e su lt a te t? F ö rs d e t n å g ra e ti sk a r e so n e m a n g ? S a m m a n ta g e n k v a li te ts b e d ö m n in g (1) Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Hög (2) Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej Hög (3) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hög (4) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Hög (5) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hög (6) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Hög (7) Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Hög (8) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hög (9) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hög (10) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hög
BILAGA C. ARTIKELMATRIS
Egen nr.
Författare, titel, årtal, tidskrift Syfte Metod Resultat (1) Författare:
Allvin, Ehnfors, Rawal, Svensson, Idvall Titel:
Development of a questionnaire to measure patient-reported postoperative recovery: content validity and intra-patient reliability. Årtal:
2009 Tidskrift:
Journal of Evaluation in Clinical Practice
Att skapa ett kort frågeformulär avsett att mäta postoperativ återhämtning
Fyra steg användes. (1) En konceptualisering och objektdefinitioner baserades på en teoretisk ram och en beskrivning av postoperativ återhämtning utifrån vårdtagare, registrerade
sjuksköterskor och kirurger (2) Innehållets giltighet av artiklar testades genom
expertbedömningar. (3) En provkörning av
frågeformuläret utfördes för att bekräfta dess genomförbarhet och arbetsbelastningsbehov
(4) Frågeformulärets stabilitet utvärderades genom bedömning av vårdtagarens tillförlitlighet.
Som ett resultat av konceptualiseringen av begreppet postoperativ återhämtning identifierades fem dimensioner (fysiska symptom, fysiska funktioner, psykologiska, sociala, aktiva) och 19 objekt. Varje objekt formulerades som ett påstående i frågeformuläret. Innehållsvaliditeten bedömdes vara hög. Efter förhandstestet i frågeformuläret gjordes en översyn med förbättringar i layouten. Den stora delen av objekten visade en hög grad av pålitlighet mellan vårdtagare.
(2) Författare:
Buetow, Marinez-Martin, McCormack Titel:
Ultrabilitation: beyond recovery-oriented rehabilitation.
Årtal: 2017
Att undersöka om det finns behov att sträcka rehabilitering bortom
återhämtningsorienterade synsätt som råder.
En konceptuell studie baserad på erfarenhet och ickestrukturerad litteraturöversikt över flera områden.
För en del individer med funktionshinder är inte optimerad återhämtning önskvärt eller tillräckligt. För att utöka begreppet rehabilitering har det latinska ordet ”ultra” (bortom) och ”habilitare” (anpassa) använts för att skapa begreppet ”ultrabilitate” tänkt att betyda bortom anpassning. Begreppet innebär ”att blomstra” antingen genom totalt ointresse för återhämtning eller att ta sig till och förbi eller runt återhämtning.
Tidskrift:
Disability and rehabilitation (3) Författare:
Byrne, Schoeppe, Bradshaw Titel:
Recovery without autonomy: Progress forward or more of the same for mental health service users?
Årtal: 2018 Tidskrift:
International Journal of Mental Health Nursing
Att undersöka människors medvetenhet om de principer som ligger till grund för modellen för återhämtning i psykiatrisk vård, de vårdsätt som anses vara viktigast och om dessa vårdsätt kompletterar principerna för återhämtning.
1217 vuxna slumpvis utvalda i Australien deltog i en nationell undersökning som genomfördes manuellt via telefon.
Deskriptiv analys användes för att presentera socio-demografiska karaktäristika.
Australiensiska medborgare var i viss utsträckning medvetna om de principer som ligger till grund för modellen för återhämtning i psykiatrin., främst kopplat till hopp, möjlighet att leva ett meningsfullt liv och vikten av stöd från vänner, familj och andra som lever med mental störning.
Autonomi var inte något som prioriterades högt utan den generella synen var att vård av mental sjukdom ska hanteras av sjukvården.
(4) Författare:
Gustafsson, Ahlström Titel:
Emotional distress and coping in the early stage of recovery following acute traumatic hand injury: a questionnaire survey. Årtal:
2006 Tidskrift:
International journal of nursing studies
Att beskriva olika hanteringssätt hos vårdtagare med en allvarlig handskada i de tidiga stadierna av återhämtning
En enkätundersökning med en deskriptiv och jämförande design
Att hantera situationen genom att ”hålla situationen under kontroll” och ”försöka se på situationen objektivt och se alla sidor” var de vanligaste
hanteringsmetoderna. Symptom för känslomässig nöd uppvisades bland 32% av vårdtagarna, dessa vårdtagare använde sig av markant fler hanteringsmetoder än övriga.
(5) Författare:
Jensen, Egerod, Bestle, Christensen, Elkit, Hansen, Knudsen, Grode, Overgaard
En randomiserad kontrollerad studie (RCT) för att kontrollera effektiviteten i ett
återhämtningsprogram för vårdtagare som lämnat
Parallella RCT genomfördes på 10 akutvårdsavdelningar i Danmark mellan december 2012 och december 2015. 386 slumpmässigt utvalda vårdtagare som legat i
Inga nämnvärda skillnader kunde uppmätas mellan de två programmen efter 12 månader
Titel:
A recovery program to improve quality of life, sense of coherence and psychological health in ICU survivors: a multicenter randomized controlled trial, the RAPIT study. Årtal:
2016 Tidskrift:
Intensive care medicine
akutvårdsavdelningen jämförd med standardiserad vård det första året efter akutvård.
respirator mer än 48h fick antingen standardvård (196) eller
sjuksköterskeledd återhämtning (190).
Mätpunkter var health-related quality of life (HRQOL), sense of coherence (SOC) och post- traumatic stress disorder (PTSD) efter 12 månader.
(6) Författare:
Keller, Delaney, Senagore, Feldman Titel:
Uptake of enhanced recovery practices by SAGES members: a survey
Årtal: 2017 Tidskrift:
Surgical Endoscopy
SAGES Surgical Multimodal Accelerated Recovery Trajectory (SMART) Enhanced Recovery Task Force ämnar skapa verktyg för “utökade
återhämtningsvägar”.
En online-enkät utformat av en kommitté från SMART användes för att bedöma deltagares kunskap och användning av utökad
återhämtning.
229 deltagare slutförde enkäten. Respondenterna var i huvudsak kirurger i åldersspannet 35–44. Nära hälften använde sig regelbundet av modellen för utökad återhämtning medan ca 30% inte kände till den alls. Utbildning, verktyg och standardiserade protokoll för användning behövs.
(7) Författare: Lau-Walker Titel:
A conceptual care model for individualized care approach in cardiac rehabilitation-- combining both illness representation and self-efficacy.
Årtal: 2006
Att analysera två framträdande psykologiska teorier om patientrespons,
sjukdomsrepresentation och självkänsla.
Undersöka möjligheterna att utveckla en konceptuell individualiserad vårdmodell som skulle utnyttja båda teorierna.
Genom litteraturanalys fastställs gemensamma teman som används till att skapa ett konceptuellt ramverk med syfte att bidra till en gemensam tillämpning av de bägge teorierna.
Båda teorierna betonar personlig erfarenhet, självbild, respons på sjukdom och behandling, och att
vårdtagarnas övertygelser har större betydelse för deras återhämtning än sjukdomens allvar. Teorierna är mest avvikande i sin tillämpning av terapeutiska ingrepp. Baserat på deras likheter och skillnader är det möjligt att integrera de två teorierna i en konceptuell vårdmodell.
Tidskrift:
British journal of health psychology (8) Författare:
Marynowski-Traczyk, Moxham, Broadbent Titel:
Emergency Department Registered Nurses' conceptualisation of recovery for people experiencing mental illness.
Årtal: 2017 Tidskrift:
Australian emergency nursing journal
Att undersöka de kritiska variationer som finns i förståelsen av begreppet återhämtning, bland
sjuksköterskor i akutvården, vid vård av vårdtagare med mental sjukdom.
En fenomenografisk ansatts användes för att genomföra individuella semistrukturerade intervjuer med 14 registrerade sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården i Australien. En dataanalys i sju steg genomfördes.
Sex kategorier för beskrivning av begreppet
identifierades. Kategorierna var återhämtning sker inte, att söka akutvård, att ta sig igenom den akuta mentala krisen, placering vid annan avdelning inom psykiatrin för vård, implementation av strategier för fortsatt
återhämtning samt att leva i samhället.
Studien påvisar sjuksköterskor i akutvården har en begränsad förståelse av begreppet återhämtning så som det uppleva av någon med erfarenhet av att leva med mental sjukdom. Deras konceptualisering av begreppet håller sig i huvudsak bundet till den kliniska förståelsen av begreppet.
(9) Författare:
Olsson, Strand, Porskrog Kristiansen Titel:
Reaching a turning point - how patients in forensic care describe trajectories of recovery
Årtal: 2013 Tidskrift:
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Att undersöka hur våldsbenägna, rättsmedicinska vårdtagare upplever vändpunkten mot återhämtning
En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera 10 intervjuer med vårdtagare som har en bedömd minskad
våldsbenägenhet
Vändpunkten uppfattades av vårdtagaren som en känslig fas där de tvingades hitta ett nytt konstruktivt sätt att vara. Återhämtningsfasen karaktäriserades av att uppmärksamma personliga förhållandeden i livet, inklusive att acceptera behovet av struktur, en känsla av mognad och ansvar för sitt eget liv.
(10) Författare: Tanaka
Att klargöra styrkor för att främja återhämtningsprocessen bland äldre vuxna med depression i Japan
Deskriptiv kvalitativ studie. Intervju av 12 äldre vuxna med depression. Insamlade data genomgick tematisk analys med narrativ
Tre teman och 12 underteman identifierades. Styrkor för att främja återhämtningsprocessen var: (1) en känsla av sammanhang
Titel:
Strengths Promoting the Recovery Process in Older Adults with Depression.
Årtal: 2018 Tidskrift:
Journal of clinical nursing.
metod för att extrahera teman och underteman.
(2) dialog med livet (3) upptäckt
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00