Vid urval och datainsamling hittades ett begränsat antal vetenskapliga artiklar som beskrev patienters upplevelser av återhämtning. Åtskilliga artiklar hade ett flertal perspektiv och eller fokus på rehabilitering som angränsade till fysioterapin vilket begränsade insamling av data. Därav anses det finnas ett behov av vidare forskning inom detta ämne för att utöka
27
kunskapen om återhämtning efter en stroke ur ett patientperspektiv relaterat till
sjuksköterskeprofessionen. Genom att använda en kvantitativ metod kan ett större antal deltagare inkluderas och på så sätt ett bredare resultat presenteras. Vidare forskning inom området med fokus på begreppet återhämtning ur närståendes och sjuksköterskors
perspektiv föreslås. Förslagsvis kan det även studeras hur återhämtning upplevs av andra patientgrupper.
Detta examensarbete avsågs bidra till en utökad kunskap och medvetenhet hos
sjuksköterskor genom att beskriva patienters upplevelser av återhämtning efter en stroke. En utökad kunskap och medvetenhet inom området kan bidra till en större förståelse, ett bättre stöd, en god omvårdnad samt främja patienters egenvårdskapacitet vilket är fundamentalt för sjuksköterskeprofessionen.
28
REFERENSER
Resultatartiklar = *
*Ahuja S.S., Clark, S., Morahan, E.M., Ono, M., Mulligan, H., & Hale, L. (2013). The journey to recovery: experiences and perceptions of individuals following stroke. New
Zealand Journal of Physiotherapy, 41(1), 36-43. Hämtad från CINAHL Plus. American Psychological Association. (2018). Apa Style. Hämtad 2018-11-29, från:
http://www.apastyle.org/products/asc-landing-page.aspx
Arntzen, C., & Hamran, T. (2016). Stroke survivors’ and relatives’ negotiation of relational and activity changes: A qualitative study. Scandinavian journal of occupational therapy, 23(1), 39-49. doi: 10.3109/11038128.2015.1080759
Barreca, S., & Wilkins, S. (2008). Experiences of nurses working in a stroke rehabilitation unit. Journal of Advanced Nursing, 63(1), 36-44. doi: 10.1111/j.1365-
2648.2008.04648.x
Bennett, B. (2016). A culture of caring: how nurses promote emotional wellbeing and aid recovery following a stroke. British Journal of Neuroscience Nursing, 12(5), 20–27. doi: 10.12968/bjnn.2016.12.Sup5.S20
Brooke, J., & Walia, S. (2013). Nurses' perspectives on their specialist stroke roles in London. British Journal of Neuroscience Nursing., 9(3), 125-130. doi:
10.12968/bjnn.2013.9.3.125
Bäckström, B., & Sundin, K. (2009). The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke, 1 year after discharge from a rehabilitation clinic: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 46(11), 1475-1484. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.04.009
*Chen, L., Xiao, L., & De Bellis, A. (2016). First‐time stroke survivors and caregivers’ perceptions of being engaged in rehabilitation. Journal of Advanced Nursing, 72(1), 73-84. doi: 10.1111/jan.12819
Christiansen, B., & Feiring, M. (2017). Challenges in the nurse's role in rehabilitation contexts. Journal of Clinical Nursing, 26(19-20), 3239-3247. doi: 10.1111/jocn.13674 CODEX (2018). Oredlighet i forskning. Hämtad 2018-12-07, från:
http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
da Conceição Alves Faria, A., Ferreira Pereira Da Silva Martins, M.M., Dornelles Schoeller, S., & Oliveira de Matos, L. (2017). Care path of person with stroke: from onset to rehabilitation. Revista Brasileira de Enfermagem, 70(3), 495–503. doi:
10.1590/0034-7167-2016-0579
Duthie, A., E Roy, D., & Niven, E. (2015). Duty of care following stroke: family experiences in the first six months. Nursing Praxis in New Zealand, 31(3), 7-16. Hämtad från CINAHL Plus.
29
*Eilertsen, G., Kirkevold, M., & Bjork, I.T. (2010). Recovering from a stroke: a longitudinal, qualitative study of older Norwegian women. Journal of Clinical Nursing, 19(13-14), 2004-2013. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03138.x
*Eng, X., Brauer, S., Kuys, S., Lord, M., & Hayward, K. (2014). Factors affecting the ability of the stroke survivor to drive their own recovery outside of therapy during inpatient stroke rehabilitation. Stroke Research and Treatment, 2014(4), 1-8. doi:
10.1155/2014/626538
*Engman, M., & Lundgren, S. (2009). What does rehabilitation and nursing care implies for patients with stroke? Nordic Journal of Nursing Research, 29(3), 32-36. doi:
10.1177/010740830902900308
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. The Australian Journal of Advanced Nursing: A Quarterly
Publication of the Royal Australian Nursing Federation, 20(2), 22-26. Hämtad från CINAHL Plus.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss.129-139). Lund: Studentlitteratur.
Graven, C., Sansonetti, D., Moloczij, N., Cadilhac, D., & Joubert, L. (2013). Stroke survivor and carer perspectives of the concept of recovery: A qualitative study. Disability and Rehabilitation, 2013, 35(7), 578-585. doi: 10.3109/09638288.2012.703755
*Hartigan, I., O'Connell, E., McCarthy, G., & O'Mahony, D. (2011). First time stroke
survivors' perceptions of their health status and their goals for recovery. International Journal of Nursing and Midwifery, 3(2), 22-29. Hämtad från CINAHL Plus.
Hawkins, R., Jowett, A., Godfrey, M., Mellish, K., Young, J., Farrin, A. et al. (2017). Poststroke Trajectories: The Process of Recovery Over the Longer Term Following Stroke. Global Qualitative Nursing Research, 4, 1-13. doi:
10.1177/2333393617730209
*Hjelmblink, F., Holmström, I., & Sanner, M. (2009). The meaning of rehabilitation for older people who have survived stroke. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 1(2), 186-195. doi: 10.1111/j.1752-9824.2009.01020.x
Huiting, X., (2013). Recovery in Mental Illnesses: a Concept Analysis. International Journal of Caring Sciences, 6(3), 439–445. Hämtad från CINAHL Plus.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
*Jones, F., Mandy, A., & Partridge, C. (2008). Reasons for recovery after stroke: A
perspective based on personal experience. Disability and Rehabilitation, 30(7), 507- 516. doi: 10.1080/09638280701355561
Jönsson, A-C. (2016). Stroke. I Ekwall, A., & Jansson, A. (Red.), Omvårdnad & medicin (ss.191-214). Lund: Studentlitteratur.
30
Loft, M., Poulsen, I., Esbensen, B., Iversen, H., Mathiesen, L., & Martinsen, B. (2017a). Nurses’ and nurse assistants’ beliefs, attitudes and actions related to role and function in an inpatient stroke rehabilitation unit—A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 26(23-24), 4905-4914. doi: 10.1111/jocn.13972
*Loft, M., Martinsen, B., Esbensen, B., Mathiesen, L., Iversen, H., & Poulsen, I. (2017b). Call for human contact and support: An interview study exploring patients’
experiences with inpatient stroke rehabilitation and their perception of nurses’ and nurse assistants’ roles and functions. Disability and Rehabilitation, 0:0, 1-9. doi: 10.1080/09638288.2017.1393698
*Mangset, M., Erling Dahl, T., Førde, R., & Wyller, T. (2008). “We’re just sick people, nothing else”: ... factors contributing to elderly stroke patients’ satisfaction with rehabilitation. Clinical Rehabilitation, 22(9), 825–835. doi:
10.1177/0269215508091872
Misawa, F., Sanches, R. de C. N., da Silva Rêgo, A., & Trindade Radovanovic, C. A. (2018). Care for the Family Member After a Stroke. Journal of Nursing, 12(3), 599–606. doi: 10.5205/1981-8963-v12i3a24138p599-606-2018
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss.421-438). Lund: Studentlitteratur.
Orem, D. E. (2001). Nursing: Concepts of Practice. St. Louis: Mosby.
Park, Y., & Han, H. (2010). Nurses’ Perceptions and Experiences at Daycare for Elderly With Stroke. Journal of Nursing Scholarship: An Official Publication of Sigma Theta Tau International Honor Society of Nursing, 42(3), 262-269. doi: 10.1111/j.1547- 5069.2010.01359.x
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss.105-108). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen. Hämtad 2018-12-05, från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialstyrelsen. (2018a). Socialstyrelsens termbank – Rehabilitering. Hämtad 2018-12-05, från: http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=664&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2018b). Nationella riktlinjer för vård vid stroke – Stöd för styrning och ledning. (Artikelnummer 2018-3-11). Hämtad 2018-11-28, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20886/2018-3- 11.pdf
31
Struwe H, J., Baernholdt, M., Noerholm, V. & Lind, J. (2013). How is nursing care for stroke patients organised? Nurses’ views on best practices. Journal of nursing management, 21(1), 141–151. doi: 10.1111/jonm.12016
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Hämtad 2017-11-29, från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 2018-01-05, från: https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Theofanidis, D., & Gibbon, B. (2016). Nursing interventions in stroke care delivery: An
evidence-based clinical review. Journal of Vascular Nursing, 34(4), 144-151. doi: 10.1016/j.jvn.2016.07.001
*Torregosa, M., Sada, R., & Perez, I. (2018). Dealing with stroke: Perspectives from stroke survivors and stroke caregivers from an underserved Hispanic community. Nursing & Health Sciences, 20(3), 361-369. doi: 10.1111/nhs.12414
Tutton, E., Seers, K., Langstaff, D., & Westwood, M. (2012). Staff and patient views of the concept of hope on a stroke unit: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 68(9), 2061-2069. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05899.x
Wallengren, C., Friberg, F., & Segesten, K. (2008). Like a shadow: on becoming a stroke victim´s relative. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 22(1), 48–55. doi: 10.1111/j.1471-6712.2006.00494.x
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Woon, C. (2016). Nursing at the centre of stroke recovery in the acute setting: prioritising early rehabilitation. British Journal of Neuroscience Nursing, 12(1), 23–28. doi: 10.12968/bjnn.2016.12.1.23
World Health Organization. (2018). Stroke, Cerebrovascular accident. Hämtad 2018-11-28, från: https://www.who.int/topics/cerebrovascular_accident/en/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss.59-82). Lund: Studentlitteratur.
1
BILAGA A: SÖKMATRIS
Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Antal lästa abstract
Antal valda artiklar
Titel
PubMed Stroke survivors AND nurses AND first time
Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
12 12 1 First‐time stroke survivors and
caregivers’ perceptions of being engaged in rehabilitation CINAHL Plus Stroke AND
survivors AND perceptions AND patient attitudes Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
36 36 1 First time stroke survivors'
perceptions of their health status and their goals for recovery.
PubMed Recovery AND after AND stroke AND perspective AND experience
Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
37 37 1 Reasons for recovery after
stroke: A perspective based on personal experience
CINAHL Plus Stroke AND perception AND experiences AND recovery Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
35 35 1 The journey to recovery:
experiences and perceptions of individuals following stroke PubMed Stroke survivor AND
recovery AND inpatient AND stroke rehabilitation Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
3 3 1 Factors Affecting the Ability of
the Stroke Survivor to Drive Their Own Recovery outside of Therapy during Inpatient Stroke Rehabilitation
2 CINAHL Plus Stroke AND patient
AND survived AND rehabilitation
Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
23 23 1 The meaning of rehabilitation
for older people who have survived stroke
PubMed Patients AND experiences AND stroke AND rehabilitation AND nurses Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
17 17 1 Call for human contact and
support: an interview study exploring patients’ experiences with inpatient stroke
rehabilitation and their
perception of nurses’ and nurse assistants’ roles and functions CINAHL Plus “Patient satisfaction”
AND rehabilitation AND “stroke patients” AND “stroke rehabilitation” Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
43 43 1 “We’re just sick people, nothing
else”: ... factors contributing to elderly stroke patients’
satisfaction with rehabilitation
CINAHL Plus "Nursing care" AND "stroke patients" AND rehabilitation
Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
32 32 1 What does rehabilitation and
nursing care implies for patients with stroke?
PubMed Stroke AND stroke survivors AND perspectives AND nursing Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
18 18 1 Dealing with stroke:
Perspectives from stroke survivors and stroke caregivers from an underserved Hispanic community
3 CINAHL Plus Stroke AND
experience AND recovering AND qualitative Peer Reviewed Publiceringsår 2008-2018
8 8 1 Recovering from a stroke: a
longitudinal, qualitative study of older Norwegian women
1
BILAGA B: ARTIKELMATRIS
Nr/titel/författare/
årtal/tidskrift Syfte Metod
Resultat
Kvalitet1) The journey to recovery: experiences and perceptions of individuals following stroke.
Ahuja, S.S., Clark, S., Morahan, E.M., Ono, M., Mulligan, H., & Hale, L. 2013
New Zealand Journal of Physiotherapy
Att identifiera och diskutera de erfarenheter, uppfattningar och utmaningar som de som insjuknat i stroke upplever.
Metod: Kvalitativ metod. Datainsamling:
Halvstrukturerade intervjuer.
Deltagare: 11.
Analys: Induktiv analys. Land: Nya Zeeland.
Resan till återhämtning efter stroke är en lång, personlig och väldigt individualiserad process. Alla deltagare upplevde hur de fick lära sig att hantera och acceptera
funktionshinder till följd av stroke. Olika faktorer som frustration, inställning till stroke och motivation beskrevs i
upplevelser av återhämtning. Deltagarna lärde sig om begränsningar, upptäckte strategier och hittade ett sätt att anpassa sig och acceptera sitt nya liv.
Medel 8 av 14 poäng
2) First-time stroke survivors and caregivers’ perceptions of being engaged in
rehabilitation.
Chen, L., Xiao, L., & De Bellis, A.
2016
Journal of Advanced Nursing
Att undersöka strokepatienters uppfattningar om att vara engagerade i strokerehabilitering.
Metod: Kvalitativ metod. Datainsamling:
Fördjupade
halvstrukturerade intervjuer.
Deltagare: 12.
Analys: Tematisk analys. Land: Australien.
Deltagarna upplevde låg sjukdomsinsikt i sin stroke. Behov av att lära sig om sjukdomen och rehabilitering upplevdes vanligtvis ignoreras på vårdavdelningar. De efterfrågade sjuksköterskeledd samordning av sin rehabilitering. Deltagarna upplevde förändringar av rehabiliteringsmålen i olika stadier av återhämtningen.
Hög 11 av 14 poäng
2 3) Recovering from a stroke: a
longitudinal, qualitative study of older Norwegian women. Eilertsen, G., Kirkevold, M., & Bjork, IT.
2010
Journal of Clinical Nursing
Att beskriva upplevelser av
återhämtning efter en stroke.
Metod: Kvalitativ metod. Datainsamling:
Djupgående intervjuer.
Deltagare: 6.
Analys: Hermeneutik. Land: Norge.
Återhämtningen upplevdes långsam och komplex. Deltagarna beskrev hur de upplevde sin kropp, sin självförståelse och det dagliga livet efter stroke. I första fasen, 0-2 månader efter insjuknande, var
deltagarnas huvudsakliga bekymmer fysiska förändringar. Psykologiska och sociala resurser upplevdes som viktiga faktorer för återhämtningsprocessen.
Hög 10 av 14 poäng
4) Factors Affecting the Ability of the Stroke Survivor to Drive Their Own Recovery outside of Therapy during Inpatient Stroke
Rehabilitation
Eng, X., Brauer, S., Kuys, S., Lord, M., & Hayward, K. 2014
Stroke Research and Treatment
Att utforska faktorer som påverkar
strokepatienters förmåga till egen återhämtning utöver träning under rehabilitering inom slutenvården.
Metod: Kvalitativ metod. Datainsamling:
Fördjupade intervjuer.
Deltagare: 7.
Analys: Tematisk analys. Land: Australien.
Deltagarna upplevde att behöva hantera förlust samtidigt som att bygga motivation och hopp påverkade förmågan till
återhämtning utöver träningen. Dessutom upplevde deltagarna brist på möjligheter utöver träningen, med övrig tid upplevd som slösad.
Medel 9 av 14 poäng
5) What does rehabilitation and nursing care implies for patients with stroke?
Engman, M., & Lundgren, S.
Att få kunskap om vad rehabilitering har inneburit för patienter som insjuknat i stroke.
Metod: Kvalitativ metod. Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer.
Deltagare: 11.
De flesta deltagarna upplevde en möjlighet till ett självständigt liv via rehabilitering. Det som deltagarna främst betonade som viktiga faktorer var glädjen, humorn och gemenskapen vilket de ansåg hade stärkt välbefinnandet och bidragit till
Hög 11 av 14 poäng
3 2009
Nordic Journal of Nursing Research
Analys: Kvalitativ
innehållsanalys.
Land: Sverige.
återhämtningen. Deltagarna förknippade rehabilitering med den fysiska träningen.
6) First time stroke survivors' perceptions of their health status and their goals for recovery.
Hartigan, I., O'Connell, E., McCarthy, G., & O'Mahony, D. 2011
International Journal of Nursing and Midwifery
Att beskriva strokepatienters upplevelser om
välbefinnande och mål för återhämtning.
Metod: Kvalitativ metod. Datainsamling: Halvstrukturerade intervjuer. Deltagare: 10. Analys: Innehållsanalys. Land: Irland.
Deltagarna var optimistiska och hade mycket tydliga personliga mål i förhållande till återhämtningen. De upplevde att de inte hade möjlighet att diskutera återhämtningen med vårdpersonal. Deltagarna associerade återhämtningen med framsteg och utökade förmågor.
Hög 11 av 14 poäng
7) The meaning of
rehabilitation for older people who have survived
stroke.
Hjelmblink, F., Holmström, I., & Sanner, M.
2009
Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness
Att undersöka betydelsen av rehabilitering för strokepatienter.
Metod: Kvalitativ metod. Datainsamling: Induktiv,
kvalitativ intervjustudie.
Deltagare: 19.
Analys: Grounded theory. Land: Sverige.
För deltagarna var rehabiliteringens fokus social återhämtning. För att uppnå detta försökte de återvinna förlorade fysiska och kognitiva funktioner, relationer och förlorad säkerhet. Återhämtningen upphörde när fokuset vände sig till försämringar som fanns i deltagarnas sjukdomsupplevelser. De utvecklade egna strategier för att övervinna sådana hinder för att återfå sin sociala förmåga.
Medel 9 av 14 poäng
8) Reasons for recovery after stroke: A perspective based on personal experience.
Att lära sig mer om individuella
övertygelser och
Metod: Kvalitativ metod. Deltagarna upplevde att varje förändring eller förbättring i återhämtningen var i varierande grad styrd av egna individuella
4 Jones, F., Mandy, A., &
Partridge, C. 2008
Disability and Rehabilitation
personliga strategier som används för att stödja återhämtning efter stroke. Att identifiera de faktorer som uppfattades vara möjliga samt utmaningar för återhämtning. Datainsamling: Djupintervjuer. Deltagare: 10. Analys: Innehållsanalys. Land: England.
insatser. Deltagarna upplevde att de kände att de var ansvariga för framsteg. Alla deltagare upplevde en generell optimism och var hoppfulla om den fortsatta återhämtningen samt nämnde hur denna känsla hade bibehållits i varierande grad under hela återhämtningsprocessen.
Medel 8 av 14 poäng
9) Call for human contact and support: An interview study exploring patients’ experiences with inpatient stroke
rehabilitation and their perception of nurses’ and nurse assistants’ roles and functions.
Loft, M., Martinsen, B., Esbensen, B., Mathiesen, L., Iversen, H., & Poulsen, I. 2017b
Disability and Rehabilitation
Att beskriva patienters erfarenheter av
rehabilitering inom slutenvård.
Metod: Kvalitativ studie. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Deltagare: 1o. Analys: Innehållsanalys. Land: Danmark.
Deltagarna upplevde existentiella tankar som utan tvekan påverkade upplevelsen av rehabiliteringen. Patienterna förväntade sig artiga och hjälpsamma sjuksköterskor, men upplevde dem inte som genuint intresserade eller involverade i
rehabiliteringsprocessen. Betydande mål för rehabiliteringen upplevdes av
deltagarna som avgörande.
Hög 10 av 14 poäng
10) “We’re just sick people, nothing else”: ... factors contributing to elderly stroke patients’ satisfaction with rehabilitation.
Att identifiera faktorer som bidrar till
strokepatienters tillfredsställelse av
Metod: Kvalitativ metod. Datainsamling:
Halvstrukturerade intervjuer.
Att behandlas med respekt och värdighet, ses som en individ, behålla integritet, få information samt känna förtroende för vårdpersonal upplevdes som kärnfaktorer som bidrog till patienters tillfredsställelse av rehabilitering efter stroke. Missnöjen
5 Mangset, M., Erling Dahl, T.,
Førde, R., & Wyller, T. 2008 Clinical Rehabilitation rehabilitering efter stroke. Deltagare: 12. Analys: Fenomenologisk analys. Land: Norge.
upplevdes genom närmare beskrivningar av situationer som uppkommit i samband med rehabilitering.
9 av 14 poäng
11) Dealing with stroke: Perspectives from stroke survivors and stroke caregivers from an underserved Hispanic community.
Torregosa, M., Sada, R., & Perez, I.
2018
Nursing & Health Sciences
Att undersöka erfarenheter av återhämtning efter en stroke.
Metod: Kvalitativ studie. Datainsamling:
Fokusgruppsintervjuer.
Deltagare: 11.
Analys: Tematisk analys. Land: USA.
Att hitta mening i livet upplevdes vara det övergripande målet för strokepatienter genom återhämtning efter en stroke. Återhämtningen krävde tid, livsmål, viljestyrka, humor och stöd. Personliga, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer spelar en roll i hur återhämtning upplevs.
Medel 8 av 14 poäng
1
BILAGA C: KVALITETSGRANSKNING
Kvalitetsgranskningen av artiklar har genomförts enligt Fribergs (2017) förslag på frågor vid granskning av kvalitativa studier. Ett poäng gavs för varje uppfyllt kriterium, för att anse att kvalitén var hög krävdes mellan 10-14 poäng, medel 7-9 poäng och låg 0-6 poäng.
• Finns ett tydligt problem beskrivet?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
• Finns det en omvårdnadsvetenskaplig teoribild?
• Är syftet tydligt formulerat?
• Finns metoden beskriven?
• Hur är deltagarna beskrivna?
• På vilket sätt har data analyserats?
• Hur kopplas metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
• Vad visar resultatet?
• Hur har resultatet tolkats av författarna?
• Vilka argument används?
• Finns det några etiska perspektiv?
• Finns en metoddiskussion?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00