Under pågående arbete med studien funderade vi mycket på hur den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) skriver fram begreppet barns integritet och hur detta kan visa sig när den väl är implementerad i förskolans verksamhet. Det medför att det skulle vara av intresse att utföra en liknande studie om några år, för att se om diskurserna kring barns integritet har förändrats. Resultatet av denna studie styrker att diskurserna förändras och visar på hur föränderlig förskolan som arena är och kan vara.
Avslutningsvis
Vi vill tacka de pedagoger och arbetslag som deltog i studien, utan ert deltagande och expertis hade vår studie inte varit möjlig att utföra. Vi vill även passa på att tacka våra nära och kära som stått ut med oss under tiden vi har befunnit oss i denna bubbla som studien och dess omfattning inneburit. Sist men inte minst ett tack till vår handledare och handledningsgrupp men även till de vänner som läst och stöttat oss genom hela processen.
28
REFERENSER
Alnervik, K. (2013). ”Men så kan man ju också tänka!” Pedagogisk dokumentation som
förändringsverktyg i förskolan. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Berger, P.L. & Luckmann, T. (1991). The social construction of reality: a treatise in the
sociology of knowledge. New York: Anchor Books.
Boréus, K. (2015). Diskursanalys. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa
metoder. (s. 176–190). Stockholm: Liber.
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber. Burr, V. (1995). An Introduction to Social Constructionism. New York: Routledge.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna
perspektiv – exemplet förskolan. (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Dahlin-Ivanhoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2015).
Handbok i kvalitativa metoder. (s. 81–92). Stockholm: Liber.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn – Makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Ordfront.
Egidius, H. (2019). Diskurs. I Natur & kulturs Psykologilexikon. Hämtad 5 april 2019, Från www.psykologiguiden.se
Egidius, H. (2019). Socialkonstruktionism. I Natur & Kulturs Psykologilexikon. Hämtad 10 april 2019, från www.psykologiguiden.se.
29
Elfström, I. (2015). Pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. I Åsén, G. (red.) (2015). Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. (1. uppl.) (s. 165–183). Stockholm: Liber.
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.). (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad
komplexitet. (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Fennefors, A.T. & Jensen, K.E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser:
pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerup.
Johansson, E. (2005). Children´s integrity – a marginalised right. International Journal of Early
Childhood, Vol. 37, No. 3, s. 109–124.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning i Sverige. (1–2, 1–5).
Lindgren, A. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. (1. uppl.). Malmö: Gleerup. Lindgren, A. & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. (1–2, 59–70). Löfdahl, A. (2014). God forskningsed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Fransén, K. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 32–43). Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. & Williams, P. (2015). Varför barns perspektiv är viktiga i yrkesprofessionen. I Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Att bli förskollärare –
mångfacetterad komplexitet. (s. 16–20). Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2013). Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och
metoder. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk
dokumentation. Skolverket: Stockholm.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
30
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av
Barnomsorg och Skolakommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svenning, B. (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i
förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wehner Godée, C. (2013). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk dokumentation –
DVD, bok. (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Wibeck, V. (2011). Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i
31
Bilaga 1 - Missivbrev
Till deltagare i fokusgrupperna
Malin Qvist och Angelica Östfalk genomför en kvalitativ studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköpings University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar studien om att synliggöra vilken eller vilka diskurser som finns i förskolans kontext kring ämnet barns integritet, både kroppslig och personlig och i relation till dokumentationsuppdraget som finns i förskolan. Metodvalet av studien är fokusgrupper där deltagarna är arbetslag inom förskolan.
Malin Qvist och Angelica Östfalk genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerade från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköpings University.
All information som generas kommer avidentifieras och efter godkänt arbete kommer data materialet raderas.
Deltagarna kan när som under studien avbryta sin medverkan.
Det insamlade data materialet kommer endast att användas i syfte att fullfölja Malin Qvist och Angelica Östfalks examensarbete.
Vid frågor gällande undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se) eller examinator, Carin Falkner (carin.falkner@ju.se). Tack för din medverkan. Mvh Malin Qvist (qvma16sg@student.ju.se) och Angelica Östfalk (osan1688@student.ju.se)
32
Bilaga 2 - Frågeguide
Frågor till fokusgrupperna
Hur länge har ni arbetat i förskolan?
Hur ser ni på barns integritet i förskolan, kroppsligt och personligt? Hur ser ni på barns integritet i dokumentationerna?
Vilka dokumentationsformer använder ni er av?
Vilka dilemman uppfattar ni kring begreppet barns integritet i förskolan? Utveckla?
Hur upplever ni att barnen reagerar vid dokumentation? Hur hanterar ni ett nej!, om ett barn inte vill delta? Får ett barn lov att inte delta i dokumentationer?
Finns det tillfällen då ni undviker att dokumentera barn och eller verksamhet på grund utav inkräktande på barns integritet?