Fortsatt forskning gällande sociala mediers påverkan ur ett hälsoperspektiv är av stor vikt. Ämnesområdet är relevant att utforska i tidsperspektiv, då teknologin ideligen förnyas. Evidensbaserad forskning om sociala medier anses begränsat, dock finns tämligen vetenskap gällande sociala mediers påverkan och tillgänglighetens för-och nackdelar ur olika kontexter. I en större utsträckning lyfts negativ påverkan, men det är någonting människor sällan reflekterar över. Det vore av betydelse att vidare forska om förebyggande åtgärder i förhållande till sociala medier, för att delvis få människor att inse påverkan och delvis
förbättra folkhälsan. Om teknologin fortsätter att utvecklas och förnyas som den gör numera, hur ser då samhället ut i framtiden om inte förebyggande åtgärder sätts in i tid.
REFERENSLISTA
Andersson, I., Ejlertsson, G. (2013). Folkhälsa – Några begrepps definitioner. I G. Ejlertsson, & I. Andersson. (Red.). Folkhälsovetenskap som tvärvetenskap- möten mellan
ämnen. (Upplaga 1:3). Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychology
Review, 84(2): 191–215.
Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlsson, L. (2009). Marknadsföring och kommunikation i sociala medier - Givande
dialoger, starka varumärken, ökad försäljning. Göteborg: Kreafon.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research methods in education. (7th ed) Milton Park, Abingdon, Oxon, [England]: Routledge.
Cobb, S. (1976). Social support as a moderator of life stress. Psychosomatic Medicine, 38, 300-314. doi: 10.1097/00006842-197609000-00003
Denti,L., Barbopoulos, I., Nilsson, I., Holmberg, L., Thulin, M., Wendeblad, M., … Davidsson, D. (2012). Sweden’s largest Facebook Study. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Hämtad 2017-03-15, från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28893/1/gupea_2077_28893_1.pdf Desjarlais, M., & Willoughby, T. (2010). A longitudinal study of the relation between
adolescent boys and girls’ computer use with friends and friendship quality: Support for the social compensation or the rich-get-richer hypothesis? Computers in Human
Behavior, 26(5), 896-905. doi: 10.1016/j.chb.2010.02.004
Deuze, M. (2011). Media life. Media, culture & society, 33(1), 137-148. doi: 10.1177/0163443710386518
Eweles, L., & Simett, I .(2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.
Fardouly, J., & Vartanian, L. R. (2016). Social Media and Body Image Concerns: Current Research and Future Directions. Current Opinion In Psychology, 91-5.
doi:10.1016/j.copsyc.2015.09.005
Findahl, O., & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet: 2015 års undersökning av
svenska folkets internetvanor. Stockholm. Internet stiftelsen I Sverige. Hämtad 2017-
03-13, från https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2015.pdf
Folkhälsoinstitutet. (2010). Barns och ungas hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk
rapport 2010. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2017-03-15, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12660/R2011-14-Barns-o-ungas- halsa.pdf
Forsell, Y., & Dalman, C. (2004). Psykisk ohälsa bland unga. Stockholm. Epidemiologiska enheten centrum för folkhälsa. Hämtad 2017-03-13, från
http://www.pappamanualen.se/dokument/Psykisk%20oh%E4lsa%20hos%20unga% 202004.pdf
Fusilier, M., Durlabhji, S., Cucchi, A., & Collins, M. (2005). A four-country investigation of factors facilitating student Internet use. CyberPsychology & Behavior, 8, 454-463. Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. (Upplaga 3). Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
Hysing, M., Pallesen, S., Stormark, K. M., Jakobsen, R., Lundervold, A. J., & Sivertsen, B. (2013). Sleep patterns and insomnia among adolescents: a population-based study.
Journal of Sleep Research, 22(5), 549-556. doi: 10.1111/jsr.12055
Internetstatistik. (2016). Svenskarna och internet 2016 – undersökning om svenskarnas
internetvanor. Hämtad 2017-02-21, från
https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf
Jansson, A. (2009). Mobilitet i Mediesamhället: centrala begrepp. (Red). I U. Olausson, & P. Berglez. Lund: Studentlitteratur
Kim, J.H., Lau, C.H., Cheuk, K.K., Kan, P., Hui, L.C., & Griffiths, S.M. (2010). Brief report: Predictors of heavy Internet use and associations with healthpromoting and health risk behaviors among Hong Kong university students. Journal of Adolescence, 33(1), 215-220. doi: 10.1016/j.adolescence.2009.03.012
Kristin, P.H., Andrew, J.F., & Miriam, J.M. (2014). Social media self-efficacy and information evaluation online. Computers in Human Behavior, 39, 121-126. doi:
10.1016/j.chb.2014.07.020
Kostenius, C., & Lindquist, A. K. (2006). Hälsovägledning. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann., S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Upplaga 2) Lund: Studentlitteratur.
Levi, L. (2001). Stress och hälsa. Stockholm. Karolinska institutets avdelning för stressforskning. Hämtad 2016-04-05 från
http://www.lennartlevi.se/dokument/stress_o_halsa.pdf
Lim, S.M,. & Choi, S.B. (2015). Stress caused by social media network applications and user responses. Multimedia Tools Application Issue. Published online 20150821. doi: 10.1007/s11042-015-2891-z
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Moran, M., Seaman, J., Tinti-Kane, H. (2011) Teaching, Learning, and Sharing: How
Today’s Higher Education Faculty Use Social Media. Pearson Learning Solutions and
Babson Survey Research Group.
Mälardalens Högskola [MDH]. (2016). Årsredovisning 2016. Hämtad 2017-02-25, från http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.85776!/Menu/general/column-
content/attachment/Arsredovisning_2016.pdf
Nationalencyklopedin. (2013). Sociala medier. Hämtad 2017-02-21, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/sociala-medier
Nicholas, C., & James, F. (2010). Connecded - Mänskliga relationer, sociala nätverk och
deras betydelse i våra liv. Natur kultur Akademisk.
Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi- teorier och tillämpning. Stockholm: Liber.
Snapchat. (2016). Webbsida. Hämtad 2017-02-21, från https://www.snapchat.com/ads Stakston, B. (2011). Gilla: Dela engagemang, passion och idéer via sociala medier. (Upplaga
2). Stockholm: Idealistas.
Rollenhagen, S. (2015). Mobikett - handbok för mobilzombies. (2015). Stockholm: Rollenhagens förlag.
Rysst, M. (2010) ''Healthism'' and looking good: Body ideals and body practices in Norway.
Scandinavian Journal of Public Health. 38 (5) p. 71–80. doi:
10.1177/1403494810376561
Tavernier, R., & Willoughby, T. (2014). Sleep problems: predictor or outcome of media use among emerging adults at university? Journal of Sleep Research, 23(4), 389-396. doi: 10.1111/jsr.12132
Trost, Jan .(1993 ). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Turkle, S. (2011). Alone together: Why we expect more from technology and less from each
other. New York: Basic Books.
Thompson, J. B .(2001). Medierna och moderniteten. Göteborg: Bokförlaget Daidalos World Health Organization. (1948). Official Records Of The World Health Organization.
Hämtad 2017-03-14, från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85573/1/Official_record2_eng.pdf World Health Organization. (1998). Health Promotion Glossary. Hämtad 2017-03-14, från
Xanidis, N., & Brignell, C. M. (2016). The association between the use of social network sites, sleep quality and cognitive function during the day. Computers in Human Behavior, 55, 121-126. doi: 10.1016/j.chb.2015.09.00
BILAGA A – MISSIVBREV
1 (1) Akademin för hälsa, vård och välfärd
2017-02-16
Missivbrev
Hej! Jag heter Isabell Edén och studerar sista terminen på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap. Jag skriver under vårterminen mitt examensarbete där jag ska genomföra en
undersökning om studenter och sociala medier ur ett hälsoperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka varför högskolestudenter använder sociala medier och hur de upplever att hälsan påverkas genom att ständigt vara tillgängliga.
Till studien kommer sju personer att intervjuas där du är en av dem. Deltagandet är frivilligt och du får avbryta din medverkan om du känner så. Intervjun beräknas ta cirka 30 till 60 minuter. Intervjun kommer att spelas in och transkriberas, skrivas ut i text. Allt material hanteras konfidentiellt, vilket innebär att personuppgifterna
behandlas med sekretess. Enbart jag och eventuellt min handledare kommer att ta del av materialet.
Jag är tacksam över att du vill delta i studien eftersom den information du ger är av stor vikt för att studien ska kunna genomföras.
Resultatet kommer att presenteras i min examensuppsats och
publiceras i en elektronisk databas, DIVA. När uppsatsen är klar och blivit godkänd kommer allt material att raderas.
Tack på förhand för din medverkan! Med vänliga hälsningar:
Isabell Edén. Mail: XXXXXX
BILAGA B – INTERVJUGUIDE
INTERVJUGIDEVarför är högskolestudenter aktiva på sociala medier? (Bakgrundsfrågor)
Hur använder du dig själv av sociala medier?
På vilket sätt anser du att sociala medier är betydelsefullt i din vardag? Vad intresserar dig mest på sociala medier?
Beskriv när du är mest aktiv på sociala medier?
Vilken användning har du av sociala medier till dina studier?
Vad tycker högskolestudenter om att ständigt vara tillgängliga på sociala medier?
Hur tror du i allmänhet att högskolestudenter tycker om att ständigt vara tillgängliga på sociala medier?
Hur tycker du själv att det känns att vara ständigt tillgänglig på sociala medier? Beskriv något som du tycker är bra med sociala medier.
Beskriv något som du tycker är mindre bra med sociala medier.
På vilket sätt anser högskolestudenter att sociala medier påverkar deras hälsa?
Hur tror du att din hälsa påverkas av att ständigt vara tillgänglig på sociala medier? Kan du beskriva hur du påverkas psykiskt av att ständigt vara tillgänglig?
Kan du beskriva hur du påverkas fysiskt av att vara tillgänglig på sociala medier.
Kan du beskriva, social hälsa, hur dina relationer med omgivningen påverkas genom sociala medier.
Beskriv något tillfälle du känner krav av att alltid finnas tillgänglig? - Hur känns det då?
Beskriv något tillfälle du känner stress av att alltid finnas tillgänglig? - Hur känns det då?
Beskriv något tillfälle du känner förväntningar av omgivningen till att vara tillgänglig? - Hur känns det då?
Finns det något mer som du skulle vilja tillägga och som jag inte har tagit upp här? Stort tack för din medverkan!
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00