7 Analys och diskussion
7.4 Förslag till vidare forskning
Under skrivandets gång och utifrån resultatet så har ett intresse väckts hos mig kring idéer för framtida forskning. Då det framkommit att barn går kvar ett extra år i förskolan på grunder som fattats, så skulle det vara intressant att studera hur stödet ser ut för barn som går om ett extra år i förskolan. Tanken bakom beslutet är ju uti från ett
barnperspektiv att det är det bästa för barnet (hoppas jag), och att det ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt individuellt, vilket förövrigt gäller alla barn som går i
förskolan enligt läroplanen för förskolan (Lpfö-98). Vad ger då detta extra år? Vilka insatser görs? Vilka resultat ser man ute i verksamheterna? Vad gör en ”kvarhållning” under ett läsår med ett barn som har en funktionsnedsättning, eller är det bara en ”förvaring” i väntan på en övergång som inte blev av vid sex års ålder och som för de flesta barn innebär en övergång in i förskoleklassverksamheten?
8 Referenser
Ackesjö, Helena (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. Göteborg: Göteborgs universitet (Diss).
Ackesjö, Helena (2014). Barns övergångar till 0ch från förskoleklass: gränser,
identiteter och (dis-)kontinuiteter (sammanfattning), Kalmar: Linnéuniversitetet, 2014
(Diss).
Arvidsson, Jessica (2016). Sysselsättning och social rättvisa. Halmstad University Press: Lund. www.hh.se/hup
Assarsson, Inger (2009). Utmaningar i en skola för alla - Några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Berthén, Diana (2007). Förberedelse för särskildhet – särkolsans pedagogiska arbete i
ett verksamhets perspektiv. Karlstad University Studies, 2007:19. Karlstad: Karlstads
Universitet.
Blom, Anna (2004). Elever mitt emellan. FoU-rapport 2004, 7 Socialtjänstförvaltningen: Forsknings- och utvecklinsenheten, Stockholm.
Blomqvist, John (1958). Kvarsittning och skolframgång. En undersökning av
hälso-personlighets- och miljöfaktorernas samband med studieframgången. Stockholm:
Almqvist & Wiksell.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2013). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2013). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.http://site.ebrary.com.proxy.mah.se/lib/malmoe/docDetail.action?docI D=10331287 20160421 20160614
Bronfenbrenner, Urie (1979). The Ecology of Human Development: Experiments by
Nature and Design. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: ekonomi.
Börjesson, Mats (1997). Om skolbarns olikheter. Diskurser kring ”särskilda behov” i
skolan- med historiska jämförelsepunkter. Stockholm: Skolverket.
Corbin, Juliet & Strauss, Anselm (2009). Basics of Qualitative Research: Techniques
and Procedures for Developing Grounded Theory (3rd ed.). Thousand Oaks, CA: Sage. Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups AB.
Docket, Sue & Perry, Bob (2012). “In Kindy You Don´t Get Taught”: Continuity and Change as Children Start School. Frontiers of Educaton in China, v7 nl p5-32
Douglas, Mary (1987). How institutions thinks. London: Routledge & Kegan Paul. Ekström, Kenneth, Garpelin Anders. & Kallberg, Pernilla (2008). Övergångar under förskoleåren som kritiska händelser för barnet, föräldrarna och verksamheten – en forskningsöversikt. I Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Umeå: Fakulteten för lärarutbildning. Årg 15:1, s 45 - 62.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB Emanuelsson, Ingemar & Sonnander, Karin (1990). Utvärdering genom uppföljning av
elever, 7. Svagbegåvade i vanlig skola: en uppföljning genom högstadiet och gymnasieskolan. Institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm.
Fabian, Hilary & Dunlop, Aline -Wendy (2002). Transitions in the Early Years:
Debating Continuity and Progression for young Children in Early Education.
Routledge Falmer: Taylor & Francis Group. London and New York.
Foucault, Michel (1993). Övervakning och straff. Andra upplagan. Lund: Arkiv. Garpelin, Anders.(1997). Lektion och livet. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Garpelin, Anders. (2003) Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och
marginalisering. Lund: Studentlitteratur.
Garpelin, Anders. (2004) Accepted or Rejected in School. European Education
Research Journal. 3 (4), 729-742.
Garpelin, Anders & Kallberg, Pernilla. (2008). Övergångar i förskolan som kollektiva passageiter eller smidiga transaktioner – en intervjustudie. Tidskrift för lärarutbildning
och forskning. Umeå: Fakulteten för lärarutbildning. Årg 15: 1, 63 - 84.
Giddens, Antony. (1976) New Rules of Sociological Method. A Positive Critique of
Interpretative Sociologies. London: Macmillan.
Granheim, Ulla, H, & Lundman, Berit (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, producers and measures to achieve trustwothiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112.
Graneheim, Ulla, H, & Lundman, Berit (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, Monica & Höglund – Nielsen, Birgitta (red.). Tillämpad forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss 159-172.
Grunewald, Karl.(2008). Från idiot till medborgare; de utvecklingsstördas historia. Stockholm: Gothia.
Gustafsson, Christina (1999). Ramfaktor och pedagogiskt utvecklingsarbete. (Pedagogisk forskning i Sverige 1999 årg. 4 nr. 1 s. 43-57) Pedagogiska institutionen i Uppsala universitet.
Habermas, Jurgen. (1986): The theory of communicative action. Vol. 1: Reason and the
Rationalization of Society. Boston, MA: Beacon Press.
Hackning, Ian (2000). Social konstruktion av vad? Stockholm: Thales.
Hallgren, Siver (1943). Grupptestning. Ett medel att minska kvarsittning i folkskolor
och högre skolor. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Hartman, Jan (2003). Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Studentlitteratur: Lund.
Hartman, Sven (2003). Skrivhandledning för examensarbete och rapporter. Stockholm: Natur och kultur.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Hellberg, Kristina. (2007) Elever på ett individuellt anpassat gymnasieprogram:
Skolvardag och vändpunkter. Nationella Forskarskolan I Pedagogiskt Arbete (NaPa),
No 9 (Diss).
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och
förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Nordstedts Akademiska
förlag.
Hockey, Jenny & James, Allison (2003). Social identities across the life course. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Holmberg, Lena & Jönsson, Anneli (2005). Specialpedagogik i två skolkulturer. Lund: Wallin & Dalholm Boktryck.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hugemark, Agneta (2004). Med rätt att bestämma själv? I personlig assistans och
medborgarskap. Lund: Studentlitteratur.
Humanistisk-samhällsvetenskaplig forskningsområdet (HSFR). (2002). Etik. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
(Broschyr). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Jansson, Ingbritt (1999). Samundervisning – en skola för alla. Examensarbete, Institutionen för specialpedagogik. Lärarhögskolan, Stockholm.
Karlsson, Marie., Melander, Helen., Pérez Prieto, Héctor & Sahlström, Fritjof (2006). (red). Förskoleklassen: Ett tionde skolår? Stockholm: Liber.
Kienig, Anna. (2006). The importance of social adjustment for future success. In H. Fabian & A-W Dunlop (red.) Transitions in the early years: Debating continuity and
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lago, Lina (2014). Mellanklass kan man kalla det. Om tid och meningsskapande vid
övergången från förskoleklass till årskurs ett. Linköping Studies in Pedagogical
Practices No. 19 Linköping Studies in Education and Social Sciences No. 5 (Diss). Lam, Mei Seung & Pollard, Andrew (2006). A conceptual framework for understanding children as agents in the transition from home to kindergarten. Early years, 26(2), s. 123-141.
Le Compte, Margaret D & Goetz, Judith Preissle (1982). Problems of Reliability and
Validity in Ethnographic Research. Review of Educational Research Spring 1982, Vol.
52, No 1, Pp. 31-60.
Lindh – Munter, A. (1986). Stöd och stimulans i förskolan? Barn med särskilda behov
och förskolan som utvecklingsstöd. Lund: Studentlitteratur (Diss).
Lorence, Jon (2006). Retention and academic achievement research revisited from a United States perspective. International Education Journal, 7 (5) 731-777.
Lumholdt, Helene (2015). Perspektiv på övergångar förskola-förskoleklass-skola. Falun: Scanbook Fröhling.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, katarina (2003). God läsutveckling. Kartläggning och
övergångar. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren Ulf, P & Dahllöf, Mats. Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 31-41 issn 1401-6788
Mantzicopoulos, Panayota, Morrison, Delmont C, Hinshaw, Stephenson Margret, & Carte, Estol T (1989). Non- promotion in kindergarten: The role of cognitive, perceptual, visual-motor, behavioral, achieverment, socioeconomic, and demographic characteristics. American Educational Research Journal, 26, 107-121.
Mehan, Hugh (1992).Understanding inequality in Schools: The Contribution of Interpretive Studies. Sociolo (2015) gy off Education, 65, 1-21.
Molin, Martin (2004). Att vara i särklass om delaktighet och utanförskap i
gymnasiesärskolan: Linköping University Electronic Press.
Myndigheten för skolutveckling (2006; 2012). Förskoleklassen – i en klass för sig. Stockholm: Liber.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpdedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, Claes. (2013-09-06). Inkludering, Utbildningsförvaltningen Stockholms stad. Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2007). Forskningsprocessen-kvalitaitva och
Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Range, Bret, Pijanowski, John & Holt, Carleton (2009). Longintudinal Literature Review of Grade Retention. National Council of professors of Educational
Administration (NCPEA). Volume 4, Number 2. Tillgänglig via:
http://cnx.org/content/m23605/latest 160425 kl.14.50
Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 (2/2006). Svenska Unescorådet. SFS 1967: 940. Skollagen. Stockholm: Allmänna förlaget.
SFS 1985: 1100. Skollagen. Stockholm: Allmänna förlaget.
SFS 1993:387. Om stöd och service till vissa funktionshindrade. Tillgänglig via://www.riksdagen.se
SFS1010:800.Svenskförfattningssamling.Tillgänglig
via://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800(16-11-01). SFS2011:185.Svenskförfattningssamling.Tillgänglig
via:http://www.riksdagen.se/webbnav/index.asp?nid=3911&bet=2011:185(16-11-01). Shoegren, Karrie, A (2013). Considering Context: An Integrative Concept for promoting Outcomes in the Intellectual Disability Field. Intellectualand Developmental
Disabilities, 51(2), 132-137. Doi: 10.1352/1934-9556-51.2.132.
Skidmore, David (2002). A theoretical model of pedagogical discourse. Disability,
Culture and Education, 1 (2). 119-131.
Skidmore,David.Agneta (2004). Inclusion the dynamic of school development. Maidenhead: Open University Press.
Skolinspektionen (2011). Mottagande i särskolan under lupp.
Diarienummer:40-2011:348: Stockholm.
Skollagen (1985: 1100). Skollagen. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Skollagen (2010:800). Med lagen om införande av skollagen (2010:800). Stockholm Norstedts Juridik.
Skolverket (1996). Bilden av skolan. Skolverkets rapport nr 100. Stockholm: Skolverket & Liber Distribution.
Skolverket (1999). Undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Nationella
kvalitetsgranskningar 1998. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2001). Att bygga en skolform för 6-åringarna: Om integrationen
förskoleklass, grundskola och fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). Skolverkets årsredovisning 2012. Stockholm: Skolverket/Fritzes. Skolverket (2013). Mer om Förskolechefen och rektorn. Tillgänglig via:
http://www.skolverket.se/mer om förskolechefen och rektorn
Skolverket (2013). Elevhälsan i skollagen- Tillgänglig via:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=ht
Skolverket (2014/15). Statistik om grundsärskolan. Tillgänglig via: http://www.skolverket.se/statistik & utvärdering (2016-08-31).
Skolverket (2015). Forskning i förskolan. Tillgänglig via:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/tema-rektor
(2015-02-02).
Skrtic, Thomas (2005) A political economy of learning disabilities. Learning Disability
Quarterly, 28 (2), 149-155. Doi: 10.2307/1593616.
Socialdepartementet (2004). Barnkonventionen. Tillgänglig via: http://www.RIR
2004:30 Barnkonventionen i praktiken-docplayer.se (2016-08-31)
Socialstyrelsen (2013) Samverkan för barns bästa - en vägledning om barns behov av
insatser från flera aktörer. Tillgänglig via: http//www.socialstyrelsen.se.pdf.
(2016-04-21)
Socialstyrelsen & Skolverket (2014). Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen: Falun. SOU 1999:63. En forskningsstrategi för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Stockholm: Fritzes.
SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning: Betänkande av utredningen om en ny
lärarutbildning. Stockholm: Fritzes.
Stephenson, Margaret & Parsons, Margaret (2007). Expectations: Effects of curriculum change as Viewed by children, parents and practitioners. I Dunlop, Aline-Wendy & Fabian, Hilary (red.) McGraw-Hill/Open University Press. S 137-148.
Stiker, Henri-Jacques. (2000). A History of disability. Ann Arbor, USA: The University of Michigan.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Szönyi, Kristina (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning – Elevperspektiv på
Szönyi, Kristina, Bergh, Susanne & Tideman, Magnus (2014). Från traditionell omsorg
till inflytande och delaktighet – En utmanande process (Utvärderingsrapport).
Stockholm: Arvsfonden.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Säljö, Roger (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Nordstedts akademiska förlag: Finland.
Söderman, Lena & Antonsson, Sivert (2011). Nya omsorgsboken. Malmö: Liber AB. Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering – Om handikapp ideologi
och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund:
Studentlitteratur.
Thurén,Ture (2007).Vetenskapsteori för nybörjare Malmö: Liber.
Thornsson, Helene (2007). Reflexiva intervjuer. Malmö: Studentlitteratur.
Turner, Victor (1977). The ritual proces: Structure and anti-structure. Ithaca, N.Y: Cornell University Press.
Unesco (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Utbildningsdepartementet (2010). Proposition 2009/10:65. Den nya skollagen-för
kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgänglig via:http://www.riksdagen.se/debatt/visadok.aspx?spec=visa_stort_dokument&dokid=G X03165
161101 kl 15.30
Van Gennep, Arnold (1906/ 1960). The rites of passage. Chicago: University of Chicago Press.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningsed. Stockholm: Liber.
Von Wright, Moira (2002). Det relationella perspektivets utmaning En personlig betraktelse. I Skolverket, Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv. Stockholm: Skolverket, ss 9-21.
Hej! Bilaga A
Mitt namn är Annika Spetz och jag arbetar som specialpedagog på tre förskolor i Södra Sverige. Vid sidan av mitt arbete så håller jag på att slutföra min utbildning genom att på distans vid Linnéuniversitetet fullfölja mitt egna arbete på avancerad nivå (tidigare kallad examensarbete). Syftet med mitt arbete är att studera vad som händer med barn vid övergångar från förskola till grundsärskola.
Min avsikt är att intervjua 3 chefer/rektorer och 3 specialpedagoger verksamma inom grundsärskolan. 2 personer verksamma inom habilitering och 2 specialpedagoger i förskolan och undersöka deras erfarenheter kring denna övergång.
De berörda personerna vill jag gärna bestämma ett möte med för intervju under slutet av maj och juni månad. Intervjun ska vara i ca en halvtimma. Frågor som kommer att beröras handlar om kritiska punkter då beslut skall fattas kring barn i 5-6års åldern som kommer att skrivas in i grundsärskolan.
Intervjuerna kommer att spelas in men kommer att avidentifieras då resultat redovisas. Det är frivilligt att delta så när som helst kan medverkan avbrytas. Efter avslutat projekt så kommer materialet att förstöras.
Väntar på att du tackar ja till denna medverkan och på så sätt kan bidra med viktiga erfarenheter.
Vid frågor kontakta mig eller min handledare. Vänliga hälsningar
Annika Spetz Handledare: Kristina Hellberg Telfonnr: xxx-xxxxxxx Telefonnr: xxx-xxxxxxx