7 SLUTSATS
7.1 Förslag till vidare forskning
Ett område som hade varit intressant att studera vidare hade varit att undersöka i vilken utsträckning kommunikation studeras under utbildningen till allmänsjuksköterskor, specifikt gällande palliativ vård. Detta för att undersöka var eventuella brister uppstår. Ett annat område som hade varit av intresse att undersöka är varför den palliativa vården skiljer sig åt beroende av kontext, samt om riktlinjerna ser annorlunda ut beroende på var den palliativa vården bedrivs.
REFERENSLISTA
Andersson, E., Salickiene, Z., & Rosengren, K. (2016). To be involved — A qualitative study of nurses’ experiences of caring for dying patients. Nurse Education Today, 38, 144– 149. doi: 10.1016/j.nedt.2015.11.026
Aparicio, M., Centeno, C., Carrasco, J., Barbosa, A., & Arantzamendi, M. (2017). What are families most grateful for after receiving palliative care? Content analysis of written documents received: a chance to improve the quality of care. BMC Palliative Care,
16(1), 1–11. doi: 10.1186/s12904-017-0229-5
American Psychological Association. (2019). APA style guide to electronic references. Washington, DC: American Psychological Association. (2010). APA style. www.apastyle.org/learn/index.aspx
Aveyard, H. (2010). Doing a literature review in health and social care. A practical guide (2, uppl.). London: McGraw Hill.
Beckstrand, R., Mallory, C., Macintosh, J., & Luthy, K. (2018). Critical Care Nurses’
Qualitative Reports of Experiences With Family Behaviors as Obstacles in End-of-Life Care. Dimensions of Critical Care Nursing: DCCN., 37(5), 251–258. doi:
10.1097/DCC.0000000000000310
Bollig, G., Gjengedal, E., & Rosland, J. H. (2016). They know! —Do they? A qualitative study of residents and relatives views on advance care planning, end-of-life care, and decision-making in nursing homes. Palliative Medicine, 30(5), 456–470. doi: 10.1177/0269216315605753
Canzona, M. R., Love, D., Barrett, R., Henley, J., Bridges, S., Koontz, A., … Daya, S. (2018). “Operating in the dark”: Nurses’ attempts to help patients and families manage the transition from oncology to comfort care. Journal of Clinical Nursing, 27(21–22), 4158–4167. doi: 10.1111/jocn.14603
Caswell, G., Pollock, K., Harwood, R., & Porock, D. (2015). Communication between family carers and health professionals about end-of-life care for older people in the acute hospital setting: a qualitative study. BMC Palliative Care, 14(1), 1-14. doi:
10.1186/s12904-015-0032-0
Centeno C, Arantzamendi M, Rodríguez B, & Tavares M. (2010). Letters from relatives: a source of information providing rich insight into the experience of the family in palliative care. Journal of Palliative Care, 26(3), 167–175. doi: 10.1186/s12904-017- 0229-5
Chan, H. L., Lee, L. H., & Chan, C. H. (2013). The perceptions and experiences of nurses and bereaved families towards bereavement care in an oncology unit. Supportive Care In
Cancer, 21(6), 1551-1556. doi:10.1007/s00520-012-1692-4
Croxon, L., Deravin, L., & Anderson, J. (2018). Dealing with end of life-New graduated nurse experiences. Journal of Clinical Nursing, 27(1–2), 337–344. doi: 10.1111/jocn.13907
CODEX. (2018) Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 20190305, från http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml
Dillworth, J., Dickson, V., Mueller, A., Shuluk, J., Yoon, H., & Capezuti, E. (2016). Nurses’ perspectives: hospitalized older patients and end-of-life decision-making. Nursing in
Critical Care., 21(2), e1–e11. doi: 10.1111/nicc.12125
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2), 22-26.
François, K., Lobb, E., Barclay, S., & Forbat, L. (2017). The nature of conflict in palliative care: A qualitative exploration of the experiences of staff and family members. Patient
Education & Counseling, 100(8), 1459-1465. doi: 10.1016/j.pec.2017.02.019
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. 3:e upplagan. (s. 129-139). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (red.), Dags för
uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3:e upplagan. (s. 37-48).
Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017c). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats-
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3:e upplagan. (s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur AB.
Gjerberg, E., Lillemoen, L., Førde, R., & Pedersen, R. (2015). End-of-life care
communications and shared decision-making in Norwegian nursing homes--
experiences and perspectives of patients and relatives. BMC Geriatrics, 15(103), 1-13. doi: 10.1186/s12877-015-0096-y
Grøthe, Å., Biong, Stian., & Grov, E. K. (2015). Acting with dedication and expertise: Relatives’ experience of nurses’ provision of care in a palliative unit. Palliative &
Supportive Care, 13(6), 1547–1558. doi: 10.1017/S1478951513000825
Holdsworth, L. M. (2015). Bereaved carers’ accounts of the end of life and the role of care providers in a ‘good death’: A qualitative study. Palliative Medicine, 29(9), 834–841. doi: 10.1177/0269216315584865
International council of nurses. (2012). Nurses’ role in providing care to dying patients and
their families. Hämtad 20190306, från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-
files/A12_Nurses_Role_Care_Dying_Patients.pdf
Jack, B. A., O’Brien, M. R., Scrutton, J., Baldry, C. R., & Groves, K. E. (2015). Supporting family carers providing end-of-life home care: a qualitative study on the impact of a hospice at home service. Journal of Clinical Nursing, 24(1–2), 131–140. doi:
Jóhannesdóttir, S., & Hjörleifsdóttir, E. (2018). Communication is more than just a conversation: family members’ satisfaction with end-of-life care. International
Journal of Palliative Nursing, 24(10), 483–491. doi: 10.12968/ijpn.2018.24.10.483
Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I., & Söderlund, M. (2013).
Community nurses’ experiences of ethical problems in end-of-life care in the patient’s own home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), 831–838. doi:
10.1111/j.1471-6712.2012.01087.x
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod,
från idé till examination inom omvårdnad, (s.57 - 80). Lund: Studentlitteratur AB.
Lees, C., Mayland, C., West, A., & Germaine, A. (2014). Quality of end-of-life care for those who die at home: views and experiences of bereaved relatives and carers.
International Journal of Palliative Nursing, 20(2), 63–67. doi:
10.12968/ijpn.2014.20.2.63
Lindqvist, O., & Rasmussen, B. H. (2014). Omvårdnad i livets slutskede. I A.-K. Edberg & H. Wijk (red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (s. 757-796). Lund:
Studentlitteratur AB.
Lundberg, T., Olsson, M., & Fürst, C. J. (2013). The perspectives of bereaved family members on their experiences of support in palliative care. International Journal of Palliative
Nursing, 19(6), 282–288. doi: 10.12968/ijpn.2013.19.6.282
Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.159-172). Lund: Studentlitteratur
McKeown A, Cairns C, Cornbleet M, & Longmate A. (2010). Palliative care in the intensive care unit: an interview-based study of the team perspective. International Journal of
Palliative Nursing, 16(7), 334–338. doi: 10.12968/ijpn.2010.16.7.49061
Morse, J. M. (2001). Toward a Praxis Theory of Suffering. Advances in Nursing Science, 24(1), 47-59.
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad (s. 421-438). Lund: Studentlitteratur AB.
Namasivayam, P., Lee, S., O’Connor, M., & Barnett, T. (2014). Caring for families of the terminally ill in Malaysia from palliative care nurses’ perspectives. Journal of Clinical
Nursing., 23(1-2), 173–180. doi: 10.1111/jocn.12242
Polit, F. D., & Beck, T. C. (2017). Nursing research Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Kina: Wolters Kluwer.
Seamark, D., Blake, S., Brearley, S. G., Milligan, C., Thomas, C., Turner, M., … Payne, S. (2014). Dying at home: a qualitative study of family carers’ views of support provided
by GPs community staff. British Journal of General Practice, 64(629), 796-803. doi: 10.3399/bjgp14X682885
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen.
Socialstyrelsen. (2018a). Närstående begreppet. Hämtad 20190218, från
https://www.socialstyrelsen.se/organochvavnadsdonation/donationsutredning/narst aendebegreppet
Socialstyrelsen. (2018b). Palliativ vård. Hämtad 20190218, från https://www.socialstyrelsen.se/palliativvard
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Västerås: Socialstyrelsen
SOU 2001:6.
Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut. Stockholm:
Socialdepartementet.
Steinhauser, K. E., Voils, C. I., Bosworth, H., & Tulsky, J. A. (2015). What constitutes quality of family experience at the end of life? Perspectives from family members of patients who died in the hospital. Palliative & Supportive Care, 13(4), 945–952. doi:
10.1017/S1478951514000807
Svensk MeSH (2019) Hämtad 20190306, från https://mesh.kib.ki.se
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Tan, Y. Y., & Blackford, J. (2015). “Rapid discharge”: issues for hospital-based nurses in discharging cancer patients home to die. Journal of Clinical Nursing, 24(17–18), 2601–2610. doi: 10.1111/jocn.12872
Törnquist, A., Andersson, M., & Edberg, A.-K. (2013). In search of legitimacy - registered nurses’ experience of providing palliative care in a municipal context. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 27(3), 651–658. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01074.x
Ulrichsweb. (2019). Hämtad 2019-02-15, från
http://ulrichsweb.serialssolutions.com.ep.bib.mdh.se/
Verschuur, E.M.L., Groot, M-M., & van der Sande, R. (2014). Nurses’ perceptions of proactive palliative care: a Dutch focus group study. International Journal of Palliative
Nursing, 20, 241-245. doi: 10.12968/ijpn.2014.20.5.241
Vetenskapsrådet. (2017). Oredlighet i forskningen. Hämtad 20190218 från
World Health Organization. (2011). Palliative care for older people: Better practices. Hämtad 20190405, från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/143153/e95052.pdf
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats-vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. 3:e upplagan. (s. 59-82). Lund:
BILAGA A SÖKMATRIS
Databas Datum Sökord Begränsni ngar Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal kvalitets- granskade artiklar Urval Pubmed 20190207Family and end of life care AND nursing homes AND experiences
5 years 41 41 10 3 2 Gjerberg, E., Lillemoen, L., Førde, R., & Pedersen, R. (2015) End-of-life care communications and shared decision-making in Norwegian nursing homes - experiences and perspectives of patients and relatives. BMC Geriatrics, 15(103), 1-13. doi: 10.1186/s12877-015-0096-y.
Jóhannesdóttir, S., & Hjörleifsdóttir, E. (2018). Communication is more than just a conversation: family members’ satisfaction with end-of-life care. International Journal of Palliative Nursing, 24(10), 483–491. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.12968/ijpn.2018.24.10.483 Pubmed 20190207 Palliative care AND bereaved relatives AND nursing at home
5 years 42 42 5 2 1 Seamark, D., Blake, S., Brearley, S., Milligan, C., Thomas, C., Turner, M., … Payne, S. (2014). Dying at home: a qualitative study of family carers’ views of support provided by GPs community staff.
British Journal of General Practice, 64(629), e796–e803. https://doi.org/10.3399/bjgp14X682885
Pubmed 20190207 perspectives of bereaved family members AND their experiences NOT cancer
10 years 15 15 8 2 1 Lundberg, T., Olsson, M., & Fürst, C-J. (2013) The perspectives of bereaved family
members on their experiences of support in palliative care. International Journal of Palliative
Nursing, 19(6), 282-288. doi: 10.12968/ijpn.2013.19.6.282.
Cinahl plus 20190207 palliative care AND relatives lived experience 2009- 2019
10 10 5 4 2 Grøthe, Å., Biong, Stian., & Grov, E.K. (2015) Acting with dedication and expertise: Relatives’ experience of nurses’ provision of care in a palliative unit. Palliative and supportive care, 13(6), 1547-1558. doi: 10.1017/S1478951513000825
Bollig, G., Gjengedal, E., & Rosland, J. H. (2016). They know!—Do they? A qualitative study of residents and relatives views on advance care planning, end-of-life care, and decision-making in nursing homes. Palliative Medicine, 30(5), 456–470. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0269216315605753 Cinahl Plus 20190207 Families grateful AND palliative care 2009- 2019
4 4 2 2 1 Aparicio, M., Centeno, C., Carrasco, J. M., Barbosa, A., & Arantzamendi, M. (2017). What are families most grateful for after receiving palliative care? Content analysis of written documents received: a chance to improve the quality of care. BMC Palliative care, 16(1), 1-11. doi
10.1186/s12904-017-0229-5 Cinahl plus 20190207 Bereaved families in palliative care AND experience of nurses 2009- 2019, peer reviewed
16 16 5 2 1 Chan, H. L., Lee, L. H., & Chan, C. H. (2013). The perceptions and experiences of nurses and bereaved families towards bereavement care in an oncology unit. Supportive Care In Cancer, 21(6), 1551-1556. doi:10.1007/s00520-012-1692-4
Databas Datum Sökord Begränsni ngar Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal kvalitets- granskade artiklar Urval: Cinahl Plus 20190207 relatives experience and a palliative unit and palliative care NOT cancer
2009- 2019, peer reviewed
50 50 9 4 2 Kisorio, L. C., & Langley, G. C. (2016). End-of-life care in intensive care unit: Family experiences.
Intensive & Critical Care Nursing, 35, 57–65. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.iccn.2016.03.003
Centeno C, Arantzamendi M, Rodríguez B, & Tavares M. (2010). Letters from relatives: a source of information providing rich insight into the experience of the family in palliative care. Journal of Palliative Care, 26(3), 167–175. Retrieved from
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=jlh&AN=1 05115832&site=ehost-live&scope=site
Cinahl Plus 20190207
quality and family members experience and end of life care in hospital NOT cancer 2014- 2019, peer reviewed
53 53 9 3 1 Steinhauser, K. E., Voils, C. I., Bosworth, H., & Tulsky, J. A. (2015). What constitutes quality of family experience at the end of life? Perspectives from family members of patients who died in the hospital. Palliative & Supportive Care, 13(4), 945–952. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S1478951514000807
Cinahl Plus 20190207
family carers experience and end of life care and hospice NOT children
2014- 2019, peer reviewed
53 53 8 3 3 Holdsworth, L. M. (2015). Bereaved carers’ accounts of the end of life and the role of care providers in a ‘good death’: A qualitative study. Palliative Medicine, 29(9), 834–841. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0269216315584865
Jack, B. A., O’Brien, M. R., Scrutton, J., Baldry, C. R., & Groves, K. E. (2015). Supporting family carers providing end-of-life home care: a qualitative study on the impact of a hospice at home service.
Journal of Clinical Nursing, 24(1–2), 131–140. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.12695
Lees, C., Mayland, C., West, A., & Germaine, A. (2014). Quality of end-of-life care for those who die at home: views and experiences of bereaved relatives and carers. International Journal of Palliative
Nursing, 20(2), 63–67. Retrieved from
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=jlh&AN=1 04041482&site=ehost-live&scope=site
BILAGA B KVALITETSGRANSKNING
Artikel Finns en tydligproblem- formulering? Finns beskrivet syfte? Finns det en tydligt beskriven metod?
Finns det en tydlig beskrivning av deltagare? Svarar resultatet på syftet? Framförs resultatet på ett tydligt sätt? Är tidskriften vetenskaplig? Förs det en diskussion kring metoden? För de en diskussion kring resultatet? För det ett etiskt resonemang? Summa: Aparicio, M., Centeno, C., Carrasco, J. M., Barbosa, A., & Arantzamendi, M.
1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10
Bollig, G., Gjengedal, E., &
Rosland, J-H. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10
Centeno C, Arantzamendi M,
Rodríguez B, & Tavares M 1 1 1 0 1 1 1 1 1 0 8/10 Chan, H. L., Lee, L. H., & Chan, C.
H. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10
Gjerberg, E., Lillemoen, L.,
Førde, R., Pedersen, R. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10 Grøthe, Å., Biong, Stian., & Grov,
E.K. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10
Holdsworth, L. M. 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 8/10 Jack, B., O’Brien, M., Scrutton, J.,
Baldry, C., & Groves, K. 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 9/10 Jóhannesdóttir, S., &
Hjörleifsdóttir, E. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10 Lees, C., Mayland, C., West, A.,
& Germaine, A. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10
Lundberg, T., Olsson, M., &
Fürst, C-J 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10
Seamark, D., Blake, S., Brearley, S., Milligan, C., Thomas, C., Turner, M., & Payne,S
0 1 1 1 1 1 1 1 1 0 8/10
Steinhauser, K., Voils, C.,
Bosworth, H., & Tulsky, J 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 9/10 Kisorio, L. C., & Langley, G. C 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10/10
BILAGA C ARTIKELMATRIS
Artikel,nummer
Författare Tidskrift, år och ursprungsland
Titel Syfte Metod Resultat Vetenskaplig kvalité utifrån
kvalitégranskning 1. Aparicio, M.,
Centeno, C., Carrasco, J. M., Barbosa, A., & Arantzamendi, M.
BMC Palliative Care
(2017) Spanien
What are families most grateful for after receiving palliative care? Content analysis of written documents received: a chance to improve the quality of care.
Syftet är att analysera anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet.
Design: Kvalitativ explorativ studie, analysering av dokument skrivna av anhöriga.
Dataanalys: En dokumentanalys genomfördes, dokumenten granskades och utvärderades systematiskt. Denna analys bidrar till en förståelse för kontentan av dokumenten.
Tre olika kategorier formades: Att erkänna vården som mottogs som inkluderade vänlighet, lyssnande, empati, närhet, tillgivenhet. Att vårdpersonalen känner igen familjerna underlättade deras lidande. Att informeras om det stöd som finns att få utefter befintliga resurser.
8/9 poäng, Hög vetenskaplig kvalité
2. Bollig, G., Gjengedal, E., & Rosland, J-H.
Palliative Medicine (2016) Norge
They know!—Do they? A qualitative study of residents and relatives views on advance care planning, end-of-life care, and decision-making in nursing homes.
Undersöka patienter och anhörigas upplevelser av beslutsfattande och palliativ vård på norska vårdhem
Design: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer av anhöriga till närstående som vårdas i livets slutskede. Dataanalys: transkriberade intervjuer utfördes av två utbildade assistenter, transkriberingen stöddes även av transkriptions-programmet f4. De transkriberade intervjuerna lästes flertalet gånger. Analys och kodning av intervjuerna utfördes systematiskt i olika faser, med hjälp av QSR Nvivo 9.
Beskrivning över anhörigas upplevelser av beslutsfattande och planering av vården. Anhöriga beskrev
beslutsfattandet gällande patientens önskningar som en börda. Anhöriga uttryckte en osäkerhet gällande om de verkligen var medvetna om patientens önskningar hur livets slutskede skulle vara. Dock var det många av de anhöriga som var vana att gå in och ta över beslutsfattandet, trots att detta upplevdes som en börda.
8/9 poäng, Hög vetenskaplig kvalité 3. Centeno C, Arantzamendi M, Rodríguez B, & Tavares M Journal of palliative care (2010) Spanien
Letters from relatives: a source of information providing rich insight into the experience of the family in palliative care.
Förstå orsakerna bakom tacksamheten anhöriga uttryckt till palliativa enheter via brev.
Design: Kvalitativ design där
information samlats via brev skrivna av anhöriga.
Dataanalys: Breven lästes samt diskuterades i grupp, flertal gånger. Olika kategorier skapades. Analysen genomfördes av tre olika professioner; en läkare, en sjuksköterska samt en omvårdnadsprofessor. Analysen genomfördes individuellt för att sedan diskuteras gemensamt.
Anhöriga uttryckte en tacksamhet till personalen gällande en human attityd, professionalitet och emotionella stöd till närstående. Anhöriga menade även att det är en skillnad på palliativa enheter kontra andra vårdenheter. I de flesta breven framkom det hur anhöriga uttryckte en uppskattning gällande hur vårdpersonalen vårdade deras närstående. Ord som användes för att belysa detta var lättnad, tröst och rofylldhet. Anhöriga uttryckte även i breven hur de önskade lycka och välgång gentemot vårdpersonalen.
7/9 poäng, Hög vetenskaplig kvalité.
Artikel nummer
Författare Tidskrift, år och ursprungsland
Titel Syfte Metod Resultat Vetenskaplig kvalité utifrån kvalitégranskning 4. Chan, H. L., Lee, L. H., & Chan, C. H. Supportive Care In Cancer (2013) Kina
The perceptions and experiences of nurses and bereaved families towards bereavement care in an oncology unit.
Syftet är att undersöka erfarenheter av palliativ vård bland sjuksköterskor och anhöriga.
Design: Kvalitativa djupgående intervjuer.
Dataanalys: Transkriberade intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys där transkribtionerna lästes flertal gånger för att ge en ökad förståelse för uttalade upplevelser. Utefter detta identifierades kategorier.
Tre teman uppstod utifrån anhöriga: få information - där anhöriga uttryckte att de ville bli informerade gällande alla aspekter i vårdandet, få stöd - vilket anhöriga ansåg vara den viktigaste delen inom palliativ vård, att vara med patienten under livets slutskede - anhöriga beskrev vikten av att ha flexibla besöktstider för att underlätta för dem att vara med patienten under livets slut. 8/9 poäng, Hög vetenskaplig kvalité 5. Gjerberg, E., Lillemoen, L., Førde, R., & Pedersen, R. BMC Geriatrics (2015) Norge End-of-life care communications and shared decision-making in Norwegian nursing homes - experiences and perspectives of patients and relatives Utforska vårdpatienternas och närmaste familjens erfarenheter och perspektiv på livscykelsamtal, information och delat beslutsfattande
Design: Kvalitativ och explorativ. Sju fokusgrupps intervjuer med 33 anhöriga och 35 intervjuer med patienter. Dataanalys: Materialet analyserade med en ”bricolage” - strategi. Transkribtionerna lästes igenom flertal gånger. Till en början genomfördes naiv läsning för att sedan mer djupgående läsa intervjuerna. Efter diskussioner enades författarna om gemensamma kategorier som framkommit från intervjuerna.
Anhöriga uttryckte hur de saknade ett samtal med patienten om vad deras önskningar i livets slutskede var. De flesta anhöriga var nöjda med informationen de mottagit från vårdpersonalen. Dock ansåg en del anhöriga att de ville få mer information gällande förväntningar i patientens tillstånd. Anhöriga uttryckte även att de ville vara delaktiga i beslutsfattande men att de inte ville ha det slutgiltiga ansvaret.
8/9 poäng, Hög vetenskaplig kvalité
6. Grøthe, Å., Biong, Stian., & Grov, E.K.,
Palliative and Supportive Care (2015)
Norge
Acting with dedication and expertise: Relatives' experience of nurses' provision of care in a palliative unit
belysa och tolka släktingarnas levda erfarenheter av vårdpersonalens vård på en palliativ avdelning.
Design: En fenomenologisk / hermeneutisk design. Dataanalys: genomfördes i tre steg: naiv läsning, strukturanalys och omfattande förståelse, inklusive författarnas yrkeserfarenheter och teoretiska bakgrund. Sex subteman och tre teman skapades.
Anhöriga till cancerpatienter beskriver aspekter som är avgörande under närståendes vistelse på palliativ avdelning. Dessa aspekter är tid och existens, familjedynamik och vård justerat till situationen. Anhöriga uttryckte även hur de ville ses av sjuksköterskor. Anhöriga belyste även hur de var medvetna om vad sjuksköterskor gjorde och inte för patienten.
8/9 poäng, Hög vetenskaplig kvalité
Artikel nummer
Författare Tidskrift, år och ursprungsland
Titel Syfte Metod Resultat Vetenskaplig kvalité utifrån kvalitégranskning 7. Holdsworth, L. M. Palliative Medicine (2015) Storbritannien Bereaved carers’
accounts of the end of life and the role of care providers in a ‘good death’: A qualitative study
Att beskriva erfarenheter av palliativ vård utifrån anhörigas synvinkel med hänvisning till vårdgivares betydelse av hur denna erfarenhet formas.
Design: Kvalitativa djupgående intervjuer. Dataanalys: Analysering med hjälp av QSR International’s Nvivo 10 programmet samt av rammetoden 18 där fem steg utförs: förtrogenhet, identifiering av tematisk ram, indexering, kartläggning och tolkning. Efter separat analys genomfördes en gemensam analys av författarna, för att säkerställa identifierade upplevelser och teman.
Teman som framkom var: Socialt engagemang - där anhöriga ville ges möjlighet till ett socialt liv trots vård av närstående. Vårdgivares egenskaper - där anhöriga ville skapa en trygg relation till sjuksköterskan.
Vårdgivarens förmåga - anhöriga ville känna sig trygga i att de kunde tillgodose patientens behov. Förberedelse och medvetenhet - anhöriga ville vara väl förberedda inför döden och vad som kommer att inträffa. Kontroll över den döende kroppen - anhöriga ville att patienten