Förslag till vidare forskning

Vidare forskning kan genomföras inom detta område för att dels undersöka problematiken med tillgänglighet i arbetet i en större population, förslagsvis genom en kvantitativ studie. Detta för att verifiera om problematiken som beskrivits i denna studie även gäller för anställda i andra företag och branscher. Vidare kan även forskning genomföras för att utarbeta riktlinjer eller förhållningsregler för hur tillgänglighet kan hanteras efter arbetstid för att hjälpa arbetsgivare att skapa en mer hälsofrämjande arbetsplats för att öka anställdas hälsa och välbefinnande.

REFERENSLISTA

AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket. AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst

arbete – socialpsykosociala perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber. Allvin, M., Mellner, C., Movitz, F., & Aronsson, G. (2012). Den utbredda flexibiliteten. Ett

försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor. Arbetsmarknad och arbetsliv, 18(1). 9-23. Hämtad 2017-05-03, från

www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B99091644c1915CwtLu50540B/Allvin- tryckt.pdf

Arbetsmiljöverket. (2015). Digital arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor: betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall.

Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Antai, D., Oke, A., Braithwaite, P. & Anthony, DS. (2015). A ”Balanced” Life: Work-Life Balance and Sickness Abscene in Four Nordic Countries. The International Journal of Occupational and Environmental Medicine, 6(4), 205-222.

Bakker, A. & Demerouti, E. (2007). The Job Demands-Resources model: state of the art. Journal of Managerial Psychology, 12(3), 309-328. doi:

10.1108/02683940710733115

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Brännemo, T. & Gullstrand, D. (2012). Jobbet alltid närvarande – en studie om

tjänstemännens gränslösa arbetsliv. Stockholm: Unionen.

Chen, A. & Karahanna, E. (2014). Boundaryless Technology: Understanding the Effects of Technology-Mediated Interruptions across the Boundaries between Work and Personal Life. AIS Transactions on Human-Computer Interaction, 6(2), 16-36. Deakin, H. & Wakefield, K. (2013). Skype interviewing: reflections of two PHD researchers.

SAGE Journals, 14(5), 603-616. doi: https://doi.org/10.1177/1468794113488126 Gard, G. (2014). Hälsopromotion ur ett psykosocialt perspektiv. I E. Holmström & K.

Ohlsson (Red.), Människan i arbetslivet: teori och praktik (s.57-74). Lund: Studentlitteratur.

Granheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112

Karasek, R.A. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrive Science Quarterly, 24(2), 285-308. doi:

10.2307/2392498

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Mellner, C., Aronsson, G. & Kecklund, G. (2014). Boundary Management Preferences, Boundary Control, and Work-Life Balance among Full-Time Employed Professionals in Knowledge-Intensive, Flexible Work. Nordic Journal of Working Life Studies, 4(4), 7-23. doi: http://dx.doi.org/10.19154/njwls.v4i4.4705

Ninaus, K., Diehl, S., Terlutter, R., Chan, K. & Huang, A. (2015). Benefits and stressors – Perceived effects of ICT use on employee health and work stress: An exploratory study from Austria and Hong Kong. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 10(28838). doi: 10.3402/qhw.v10.28838

Noblet, A. & D. LaMontagne A. (2006). The role of workplace health promotion in addressing job stress. Health Promotion International 21(4), 346-353. doi:

10.1093/heapro/dal029

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Hämtad 2017-04-18 från,

http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2008/03/prop.-200708110/ SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

Siegrist, J. (1996). Adverse Health Effects of Hight-Effort/Low-Reward Conditions. Journal of Occupational Health Psychology, 1(1), 27-41. doi: 1076-8998/96V$3.00

Statens folkhälsoinstitut. (2011). Målområde 4. Hälsa i arbetslivet. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Hämtad 2017-04-18, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/h/halsa-i-arbetslivet-kunskapsunderlag-for- folkhalsopolitisk-rapport-2010/

The European Network For Workplace Health Promotion [ENWHP]. (2007). Luxembourg Declaration. On Workplace Health Promotion in the European Union. Hämtad 2017-05-03, från http://www.enwhp.org/fileadmin/rs-

dokumente/dateien/Luxembourg_Declaration.pdf

Thomas, Kristopher, J. (2013). Compelled to Be Connected: an Ethnographic Exploration of Organizational Culture, Work-Life Balance, and the Use of Mobile Workplace Technologies. (Theses and Dissertations. 379). Tillgänglig:

Waller, A.D. & Ragsdell, G. (2012). The impact of e-mail on work-life balance. Aslib Proceedings, 64(2), 154-177. doi: 10.1108/00012531211215178

Weman-Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Wilkin, C.L. & Connelly, C.E. (2013). Dollars and sense: the financial impact of Canadian wellnes initiatives. Health Promotion International 30(3), 495-504. doi:

10.1093/heapro/dat070

World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization. Hämtad 2017-04-10, från http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf World Health Organization. (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. First

International Conference on Health Promotion. Hämtad 2017-04-10, från

http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/

World Health Organization. (1998). Health Promotion Glossary. Hämtad 2017-04-13, från

http://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf?ua=1 World Health Organization. (u.å.). Workplace health promotion. Hämtad 2017-05-03, från

BILAGA A; MISSIVBREV

Intervjuer om anställdas tillgänglighet i arbetet Hej!

Mitt namn är Jennylee Persson och jag studerar tredje året på

Folkhälsohälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag skriver för närvarande mitt examensarbete i Folkhälsovetenskap. Jag vill undersöka hur anställdas hälsa påverkas i relation till en större grad av tillgänglighet i det moderna arbetslivet genom att många anställda i större utsträckning är uppkopplade och nåbara än tidigare. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur anställda upplever sin hälsa i relation till att vara tillgänglig i arbetet.

Du har fått detta brev då du arbetar inom en bransch där det är vanligt med hög tillgänglighet i arbetet och jag vill därför intervjua dig för min uppsats. Ditt deltagande är självklart frivilligt men din medverkan är betydelsefull för uppsatsens genomförande och det skulle därför vara väldigt uppskattat om du har möjlighet att delta. Plats och tid bestäms utifrån överenskommelse. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien om du så önskar. Intervjun genomförs enskilt och beräknas ta cirka 30-45 minuter och kommer att spelas in och sedan skrivas ut. Den information du ger vid intervjun behandlas konfidentiellt och nyttjas endast för uppsatsens

ändamål. Dina personuppgifter kommer inte kunna identifieras av obehöriga eller kunna kopplas till de svar som sammanställts i uppsatsen. Dessa raderas efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras och vara tillgänglig att läsa i databasen DiVa på Mälardalens högskola. Genom att du tagit del av detta informationsbrev och ger ditt godkännande till att delta har du givit ditt samtycke till medverkan i examensarbetet. Om du har några frågor inför eller efter intervjun är du välkommen att kontakta mig på jennylee.persson@gmail.com eller 073-78 48 119.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar, Jennylee Persson

BILAGA B; INTERVJUGUIDE

Intervjufrågor

Inledande frågor

1. Kan du berätta lite om dig själv? – Vad du jobbar med och hur länge du har jobbat? 2. Vilket år är du född?

3. Har du familj?

Tema 1 – Hur beskriver anställda tillgängligheten i arbetet?

2. Vad innebär tillgänglighet i arbetet för dig?

3. Hur känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter under din ordinära arbetstid? 4. Hur många timmar per dag skulle du säga att du är tillgänglig efter arbetstid?

5. Vad anser du är fördelar med att vara tillgänglig i arbetet? 6. Vad anser du är nackdelar med att vara tillgänglig i arbetet?

Tema 2 – Hur upplever anställda att hälsan påverkas av tillgängligheten?

arbetstid?

2. Kan du beskriva hur tillgängligheten påverkar balansen mellan ditt arbetsliv och privatliv?

Tema 3 – Vad upplever anställda att arbetsgivaren kan göra för att

hantera tillgängligheten?

1. Hur upplever du förväntningar från medarbetare och arbetsgivare kring att vara tillgänglig efter arbetstid?

2. Hur upplever du att din arbetsgivare agerar för att sätta gränser på din tillgänglighet efter arbetstid för dig som anställd?

3. Kan du beskriva hur din arbetsgivare kan underlätta för dig som anställd att hantera ständig tillgänglighet?

4. Hur upplever du att du själv har möjlighet att påverka din tillgänglighet?

Finns det något mer du skulle vilja tillägga eller förtydliga som du upplever inte tagits upp i intervjun som vi diskuterat redan?

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00