7 Slutsats
7.1 Förslag på vidare forskning
Studien som gjorts visar att det finns skillnader mellan de företag som valt att integrera och de som inte gjort det. Dock bör det kritiseras att de är för få företag som studeras samt att de inte är representativa för att komma med en slutsats om att företag som integrerar har bättre kvalité på sin redovisning data och arbete. De skulle således vara intressant att göra en undersökning i framtiden, när även integrerad rapportering slagit rot, att undersöka ett flertal företags mål och måluppfyllande och ifall det korrelerar med företag som valt att integrera mot att de som fortfarande redovisar separat. Det skulle bidra till att besvara frågan kring huruvida de som använder integrerad rapportering har bättre hållbarhetsarbete.
Vidare skulle det vara av intresse att göra en studie, kvalitativt, för att få bättre förståelse för varför företag väljer att integrera sitt hållbarhetsarbete. Exempelvis skulle ett företag som SKF, som började integrera så pass tidigt vara intressant att studera för att förstår varför de började med integrationen så pass tidigt som de gjorde.
Källförteckning:
Acquier, A., Gond J-P. & Pasquero, J. (2011). Rediscovering Howard R. Bowen’s Legacy:
The Unachieved Agenda and Continuing Relevance of Social Responsibilities of the Businessman. Business & Society, 50(4), ss. 607-646.
Ahlkvist, P. (2012). Syr kläder för H&M – tjänar två kronor i timmen. Aftonbladet, 12 december. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15917555.ab [2014-03-16]
Alestig, P. (2014). Vacka ord – men Stora Enso håller inte sina löften. Svenska Dagbladet, 26 mars. http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/vackra-ord-men-stora-enso- haller-inte-sina-loften_3400890.svd [2014-02-20]
Alsgren, J. (2012). Riskerar livet för att tillverka H&M:s kläder. TV4, 23 oktober.
http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/riskerar-livet-f%C3%B6r-att-tillverka-hms- kl%C3%A4der-5086d04204bf723651000020 [14-03-16]
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Atlas Copco. (2013/2014). Fakta i korthet.
http://www.atlascopco.se/images/atlas%20copco%20-%20fakta%20i%20korthet%202013- 2014%20l%C3%A5guppl%C3%B6st_tcm44-3182494.pdf [14-04-10]
Atlas Copco. (u.å.) .http://www.atlascopco.se/sesv/atlascopcogroup/ [2014-04-06]
Atlas Copco AB. (2011). Årsredovisning 2010. Stockholm: Atlas Copco AB (pulb).
http://www.atlascopco.com/images/%E2%80%A2atco%202010%20sve_tcm40-1562060.pdf [2014-04-10]
Atlas Copco AB. (2013). Årsredovisning 2012. Stockholm: Atlas Copco AB (pulb).
http://viewer.atlascopco.com/Atlas_Copco_Arsredovisning_2012/ [2014-04-06]
Atlas Copco AB. (2014). Årsredovisning 2013. Stockholm: Atlas Copco AB (pulb).
http://viewer.atlascopco.com/Atlas_Copco_Arsredovisning_2013/ [2014-04-06]
Ashforth, B. & Gibbs, B. (1990). The Double-Edge of Organizational Legitimation.
Organization Science, 1(2), ss. 177-194.
Ballou, B., Heitger, D. & Landes, C.E. (2006). The future of corporate sustainability reporting. Journal of Accountancy, 202(6), ss. 65-74.
Banyte, J. & Gadeikiene, A. (2013). Long-term relationships between consumer and socially responsible company: the effect of consumer’s support for CSR. International Journal of Management Cases, 15(2), ss. 153-168.
Boiral, O. (2007). Corporate Greening Through ISO 14001: A Rational Myth? Organization Science, 18(1) ss. 127-146.
Bowen, H. R. (1953). Social responsibilities of the businessman. New York: Harper & Row.
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. New York: Oxford University Press.
Carroll, A. B. (1991). The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the Moral Management of Organizational Stakeholders. Business Horizons, 34(4), ss. 39-48.
Carroll, A. B. (1999). Corporate Social Responsibility: Evolution of a Definitional Construct.
Business & Society, 38(3), ss. 268-295.
Castelius, O. (2007). Barn plockar bomull åt H&M. Aftonbladet. 26 november.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11299830.ab [2014-03-29]
Cheng, M., Green, W., Conradie, P., Konishi, N. & Romi, A. 2014. The International
Integrated Reporting Framework: Key Issues and Future Research Opportunities. Journal of International Financial Management & Accounting, 25(1), ss. 90-119.
Claydon, J. (2011). A new direction for CSR: the shortcomings of previous CSR models and the rationale for a new model. Social Responsibility Journal, 7(3), ss. 405-420.
Concept of "Materiality" Evolves. (2011). Business and the Environment, 18(2), s. 6.
Coupland, C. (2005). Corporate Social Responsibility as Argument on the Web. Journal of Business Ethics, 62(4), ss. 355-366.
CSRguiden. Ekonomisk. (u.å.). http://www.csrguiden.se/miljoearbete-och-socialt-ansvar-foer- loensamma-affaerer/ekonomiskt-ansvar-laes-haer-vad-det-innebaer/ [2014-05-08]
CSRguiden. Miljö. (u.å.). http://www.csrguiden.se/miljoearbete-och-socialt-ansvar-foer- loensamma-affaerer/miljoearbete-laes-haer-vad-det-innebaer/ [2014-05-08]
CSRguiden. Socialt och etiskt. (u.å.). http://www.csrguiden.se/miljoearbete-och-socialt- ansvar-foer-loensamma-affaerer/socialt-ansvar-laes-haer-vad-det-innebaer/ [2014-05-08]
Dahlsrud, A. (2008). How corporate social responsibility is defined: an analysis of 37
definitions. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 15(1), ss. 1-13.
Davis, K. (1960). Can business afford to ignore social responsibilities? California Management Review, 11(3), 70-76.
Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental
disclosures - a theoretical foundation. Accounting Auditing & Accountability Journal, 15(3), ss. 282-311.
Deegan, C., Rankin, M. & Tobin, J. (2002). An examination of the corporate social
environmental disclosures of BHP from 1983-1997: a test of legitimacy theory. Accounting Auditing & Accountability Journal, 15(3), ss. 312-343.
Du, S., Bhattacharya, C. B. & Sen, S. (2010). Maximizing Business Returns to Corporate Social Responsibility (CSR): The Role of CSR Communication. International Journal of Management Reviews, 12(1), ss. 8-19.
Engle, R. L. (2006). Corporate social responsibility in host countries: a perspective from American managers. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 14(1), ss.16-27.
Europeiska kommissionen. (2011). Corporate Social Responsibility.
http://ec.europa.eu/enterprise/csr/index_en.htm [2014-02-14]
FAR. (2013). Atlas Copco prisas för bästa hållbarhetsredovisningen. 4 december.
http://www.far.se/Press-och-opinion/Pressmeddelanden/Atlas-Copco-prisas-for-basta- hallbarhetsredovisning/ [2014-03-28]
FAR. (u.å.). Vinnare 2012.
http://www.far.se/Press-och-opinion/Basta-hallbarhetsredovisning/Vinnare-2012/ [Hämtad 2014-03-20]
Fowzia, R. (2011). Use of Responsibility Accounting and Measure the Satisfaction Levels of Service Organizations in Bangladesh. Internation Review of Busniess Research Pappers, 7(5), ss. 53-67.
Friedman, M. (1970). The Social Responsibility of Business Is to Increase Its Profits. New York Times Magazine, 14 september.
Global Reporting Initiative. (2006). Riktlinjer för hållbarhetsredovisning v.3.0.
https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/Swedish-G3-Reporting-Guidelines.pdf [2014-02-26]
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring.
Malmö: Liber AB.
Grankvist, P. (2012). CSR I praktiken – Hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar. 2 uppl., Malmö: Liber AB.
Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing, and Accountability Journal, 8(2), 47-77.
Gray, R.H. Owen, D. & Adams, C. (1996). Accounting & Accountability: Changes and Challengers in Corporate and Social Reporting. London: Prentice Hall.
Greening, D. & Turban, D. (2000). Corporate Social Performance as a Competitive Advantage in Attracting a Quality Workforce. Business & Society, 39(3), ss. 254-280.
Hogner, R.H. (1982), "Corporate social reporting: eight decades of development at US steel''.
Research in Corporate Social Performance and Policy, 4(0), ss. 243-250.
H&M (2013). Annual reports 2012.
http://sustainability.hm.com/content/hm/AboutSection/en/About/Investor-Relations/Financial- Reports/Annual-Reports.html#cm-menu [2014-04-10]
H&M (2013). Annual reports 2012.
http://sustainability.hm.com/content/hm/AboutSection/en/About/Investor-Relations/Financial- Reports/Annual-Reports.html#cm-menu [2014-04-10]
H&M (2013). Conscious Actions Sustainability Report 2012.
http://sustainability.hm.com/en/sustainability/downloads-resources/reports/sustainability- reports.html#cm-menu [2014-04-10]
H&M (2014). Conscious Actions Sustainability Report 2013.
http://sustainability.hm.com/en/sustainability/downloads-resources/reports/sustainability- reports.html#cm-menu [2014-04-10]
H&M. Historia. (u.å.). http://about.hm.com/sv/About/facts-about-hm/people-and- history/history.html [2014-04-10]
H&M. Sustainability Reports. (u.å.) http://sustainability.hm.com/en/sustainability/downloads- resources/reports/sustainability-reports.html#cm-menu [2014-04-10]
ICA AB (2013). Årsredovisning 2012. Stockholm: ICA AB.
http://reports.ica.se/ar2012sv/Materiale/Files/ICA+%C3%A5rsredovisning+och+h%C3%A5ll barhetsredovisning+2012_opt.pdf [2014-04-02]
ICA. ICAs Goda Affärer. (u.å.). http://omica.ica.se/sv/ICA-tar-ansvar/ICAs-Goda-Affarer/
[2014-04-02]
ICA Gruppen AB (2014). Årsredovisning 2013. Solna: ICA Gruppen AB.
http://www.icagruppen.se/Global/ica-gruppen/arsredovisningar/ICA_2013_SVE_web.pdf [2014-04-02]
ICA. ICA Sverige. (u.å.). http://omica.ica.se/sv/Om-ICA/Bolagsstyrning/ICA-Sverige/ [2014- 04-02]
ICA. Om ICA. (u.å.). http://omica.ica.se/ [2014-04-02] ICA. Risker och riskhantering. (u.å.).
http://reports.ica.se/ar2012sv/Start/Arsredovisning/Forvaltningsberattelse/Risker+och+riskhan tering [2014-04-08]
Integrated Reporting. (2013). The International IR Framework. http://www.theiirc.org/wp- content/uploads/2013/12/13-12-08-THE-INTERNATIONAL-IR-FRAMEWORK-2-1.pdf [2014-03-02]
International Integrated Reporting Council. (u.å.) IR Framework.
http://www.theiirc.org/international-ir-framework/ [2014-03-10]
Jacobsen, D-I. (2002). Vad, hur och varför? - Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, J. C. & Berg, N. (2012). Determinants of Traditional Sustainability Reporting Versus Int egrated Reporting. An Institutionalist Approach. Business Strategy and the Environment, 21(5), ss. 299-316.
Karlsson, K. (2013). Barack Obama bojkottar OS i Sotji. Aftonbladet, 18 december.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/os2014/article18044188.ab [2014-02-06]
Kiron, D. (2012). Get Ready: Mandated Integrated Reporting Is The Future of Corporate Reporting. MIT Sloan Management Review, 53(3), ss. 1-5.
Klimatkompassen. Reduktionsmål. (u.å.).
http://www.klimatkompassen.se/index.php?id=348222 [2014-05-10]
KPMG. (2013). Sverige tappar i hållbarhetsrankning. http://www.kpmg.com/se/sv/kunskap-utbildning/nyheter- publikationer/pressmeddelanden/pressmeddelanden-2013/sidor/sverige-tappar-i- hallbarhetsrankning.aspx [2014-02-04]
Lindblom, C.K. (1994). The implications of organizational legitimacy for corporate social performance and disclosure. Paper presented at the Critical Perspectives on Accounting Conference, New York, NY.
Marton, J. (2013). Redovisning: förståelse, teori och principer. Lund: Studentlitteratur.
Mathews, M.R. (1993). Socially Responsible Accounting. London: Chapman Hall.
McGuire, J. W. (1963). Business and society. New York: McGraw-Hill.
Melin, E. (2013). Telias vd avgår efter mutaffär. Aftonbladet. 1 februari.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16166637.ab [2014-02-12]
Milne, M.J. & Patten, D. (2002). Securing organizational legitimacy: an experimental decision case examining the impact of environmental disclosures. Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 15(3), ss. 372-405.
O’Donovan, G. (1999). Managing legitimacy through increased corporate environmental reporting: an exploratory study. Interdisciplinary Environmental Review, 1(1), ss. 63-99.
Pashang, H. (2003). Processes of Accountability. Göteborg: Bokförlaget BAS
Phillips, D., Watson, L. & Willis, M. (2011). Benefits of Comprehensive Integrated Reporting. Financial Executive, 27(2), ss. 26-30.
Porter, M. E. & Kramer, M. R. (2006). Strategy and society: The link between competitive advantage and corporate social responsibility. Harvard Business Review, 84(12), ss.1.
Porter, M. E. & Kramer, M. R. (2011). Creating shared value. Harvard Business Review.
Portney, P. (2008). The (Not So) New Corporate Social Responsibility: An Empirical Perspective. Review of Environmental Economics and Policy, 2(2), ss. 261-275.
Regeringen. (2007). Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/41/19/ea93479e.pdf [2014-04-28]
Reverte, C. (2009). Determinants of Corporate Social Responsibility Disclosure Ratings by Spanish Listed Firms. Journal of Business Ethics, 88(2), ss. 351-366.
Russia "rounds up Sochi migrants" - Human Rights Watch. (2013). BBC News, 3 oktober.
http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-24381777 [2014-02-06]
Råd & Rön. (2013). Få matkedjor tar ansvar. http://www.radron.se/granskningar/csr- livsmedelskedjor/ [2014-03-20]
Röhne, J. (2010). GRI har inte förbättrat de statliga bolagens hållbarhetsarbete. Miljö
Aktuellt. 16 september. http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.340412/gri-har-inte-forbattrat-de- statliga-bolagens-hallbarhetsarbete [2014-03-18]
Sarkis, J., Helms, M. M. & Hervani, A. A. (2010). Reverse logistics and social sustainability.
Corporate Social Responsibility & Environmental Management, 17(6), ss. 337-354.
Sharman, P. (2012). Towards Integrated Reporting - Communicating Value in the 21st Century. Cost Management, 26(2), ss. 36-40.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen.
SKF. Affärsomsorg. (u.å.). http://www.skf.com/se/investors/affarsomsorg [2014-04-15]
SKF. SKF Hållbarhetsredovisning. (u.å.). http://www.skf.com/se/investors/skf- hallbarhetsredovisning [2014-02-08]
SKF. Om oss. (u.å.). http://www.skf.com/se/our-company/index.html [2014-04-15]
SKF. Vision, affärsidé och värderingar. (u.å.). http://www.skf.com/se/our-company/skf- atagande/vision-affarside-varderingar/index.html [2014-04-15]
SKF Sverige AB. (2013). Årsredovisning 2012. Göteborg: SKF Sverige AB.
http://www.skf.com/se/investors/rapporter/skf-arsredovisning-2012 [2014-04-15]
SKF Sverige AB. (2014). Årsredovisning 2013. Göteborg: SKF Sverige AB.
http://www.skf.com/se/investors/rapporter/skf-arsredovisning-2013-finansiella-miljomassiga- och-sociala-resultat [2014-04-15]
Slaper, T. F. & Hall, T. J. (2011). The Triple Bottom Line: What Is It and How Does It Work?
Indiana Business Review, 86(1), ss. 4-8.
Smith, A. D. (2011). Corporate social responsibility implementation. International Journal of Accounting and Information Management, 19(3), ss. 231-246.
Suchman, M. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. The Academy of Management Review, 20(3), ss. 571-610
Thomsen, C., & Nielsen, A. E. (2008). CSR Communication: A SME-oriented Approach. In C. Nickerson (Ed.), Proceedings from the 72nd Annual Convention The Association for Business Communication - Influence and Responsibility: Expanding Roles, Relationships, Requirements. Association for Business Communication.
Tilt, C. (2003). Review article - Accounting, auditing and accountability journal - Special issue on legitimacy theory. Social and Environmental Accounting, 23(2), ss. 18-20.
Welford, R. & Frost, S. (2006). Corporate social responsibility in Asian supply chains.
Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 13(3), ss. 166–176.
Wilmshurst, T.D. & Frost, G.R. (2000). Corporate environmental reporting: A test of legitimacy theory. Accounting Auditing & Accountability Journal, 13(1), ss. 10-26.
Ziek, P. (2009). Making Sense of CSR Communication. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 16(3), ss. 137-145.
Åberg, E. (2012). Granskning av hållbarhetsredovisning i 25 svenska storföretag. Stockholm:
Unionen. http://www.unionen.se/filer/granskning-av-hallbarhetsredovisning-i-25-svenska- storforetag-0 [2014-02-15]
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov.
Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad.
Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS TFN:033-4354000·E-POST: INST.HIT@HB.SE ·WEBB: WWW.HB.SE/HIT