Eftersom arbetsmiljöområdet är något som berör alla människor som har någon form av arbete finner jag att det är av största vikt att det forskas mer i ämnet. Då vi tillbringar mycket tid på arbetet tycker jag att det är angeläget att arbetet är en plats där människor och därmed grupper också mår bra på. Hälsopromotion är ett relativt nytt sätt att tänka på gällande grupputveckling. Det skulle därför vara värdefullt att undersöka fler varianter av
grupputveckling genom hälsopromotion för att senare jämföra hur dessa resultat står sig mot denna studie. Undersökningar skulle till exempel kunna rikta sig till arbetsgrupper med likartad problematik som i denna studie. Det skulle även vara intressant att ta reda på hur hälsopromotion skulle fungera inom andra typer av arbetsgrupper med en helt annan form av grupproblematik.
Sida | 46
Referenser
Adkins, J. A., Quick, J. C., & Moe, K. O. (2000). Building world-class performance in changing times. I Murphy, L. R. & Cooper, C. L. (eds.), Healthy and
productive work: An international perspective. London: Taylor & Francis.
Antonovsky, A. (1979). Health, Stress and Coping. San Francisco: Jossey-Bass.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide Health Promotion. Health
Promotion International, 11, 11-18.
Arbetsmarknadsdepartementet (2010). En förnyad arbetsmiljöpolitik med
en nationell handlingsplan 2010-2015. Regeringens skrivelse 2009/10:248.
Stockholm. Hämtad 16/4-2014. http://www.regeringen.se/sb/d/12780/a/152648
Arbetsmiljölagen (2014). Hämtad 15/4-2014. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel01.aspx
Arbetsmiljöverket (2010). Arbetsmiljölagen (1977:1160). Stockholm, Arbetsmiljöverket. Hämtad 15/4-2014.
http://www.av.se/dokument/publikationer/bocker/h008.pdf
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Sida | 47
Becker, M. & Rhynders, P. (2013). It´s time to make the profession of health about health.
Scandinavian Journal of Public Health, 41(1), 1-3.
Christensen, M., Lindström, K., Straume, L. V., Kopperud, K. H., Borg, V., Clausen, T., Hakanen, J., Aronsson, G. &
Gustafsson, K. (2008). Positive factors at work. The first report of the
Nordic project. I Christensen, M. (ed.), TemaNord 2008:501. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s.122-135). Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gerhardsson, G. (2009). Historical development of the risk concept. I Elgstrand, K. & Petersson, N. F. (Eds.), OSH for development. Stockholm: Royal Institute of Technology.
Grawitch, M. J., Gottschalk, M., & Munz, D. C. (2006). The path to a healthy workplace: A critical review linking healthy workplace practices, employee well-being, and organizational improvements. Consulting Psychology Journal, 58, 129-147.
Hansson, A. (2011). Hälsopromotion i arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur.
Hudson, K. (2013). Salutogenesis: The origin of health. Nursing Management, 44(11), 12-13.
Karasek, R. A., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the
reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Kauffeld, S. & Lehmann-Willenbrock, N. (2012). Meetings Matter: Effects of Team Meetings on Team and Organizational Success. Small Group Research, 43(2), 130-158.
Sida | 48
Ko, I. & Donaldson, S. I. (2011). Applied positive organizational psychology: the state of the science and practice. I Donaldson, S. I.
Csikszentmihalyi, M. & Nakamura, J. (eds.), Applied positive
psychology: improving everyday life, health, schools, work, and society. New
York and Hove: Routledge.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986) Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, P. & Vingård, E. (2012). Kunskapsöversikt: den goda arbetsmiljön och dess
indikatorer. Rapport. Arbetsmiljöverket.
Luxemburgdeklarationen (1997). European Network for Workplace Health Promotion. Hämtad 14/5-2014. http://www.enwhp.org
Prevent (2014). Friskfaktorer. Hämtad 14/5-2014.
http://www.prevent.se/Amnesomrade/Halsa/Friskfaktorer/
Salas, E., Sims D. E. & Burke C. S. (2005). Is there a ”Big Five” in teamwork? Small Group
Research, 36(5), 555-599.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi - forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 21/3-2014. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wheelan, S. (2013). Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur.
Wheelan, S., Davidson B., & Tilin, F. (2003). Group Development Across Time: Reality or Illusion? Small Group Research, 34(2), 223-245.
Sida | 49
WHO (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. WHO. Copenhagen. Hämtad 14/5- 2014.
Sida | 50
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Annett Vikström och det är mig ni har träffat tillsammans med xx under era gruppträffar. Jag studerar på Personalvetarprogrammet och har precis påbörjat mitt examensarbete.
Som jag nämnde vid den sista träffen skulle jag väldigt gärna vilja få möjlighet att intervjua er om era uppfattningar av den metoden som användes. Det skulle vara otroligt värdefullt för mig och xx att ta del av era tankar och åsikter, men ni skulle även bidra genom en ökning av kunskapen angående denna metod.
Jag kommer att göra en undersökning där jag vill studera den specifika
grupputvecklingsmetoden i vilken ni deltog. Jag avser inte att utvärdera er som grupp, utan det är metoden som användes som jag vill ta reda på om den var bra eller inte.
Du kommer att vara anonym under hela processen och intervjun beräknas ta max en timme. xx bekostar vikarier för er under den tiden.
Jag ser fram emot att träffas snart! / Annett Vikström
Sida | 51
Bilaga 2
Intervjuguide
Hur upplevde du att arbetsmodellen för grupputveckling fungerade?
Jag börjar med en sammanfattning av de olika momenten som har gjorts för att hjälpa informanten att komma ihåg vad det var som gjordes under hösten 2013.
1) Hur tycker du att det var att arbeta på det här sättet?
2) Hur skulle du beskriva gruppen idag?
3) Struktur var det prioriterade område som ni valde att börja arbeta med. Hur tycker du att det ser ut idag?
4) Tanken med solenövningen var att synliggöra de saker som ni behövde mer av för att må bra på arbetet, men även de saker som var viktiga att bevara för er. Denna övning sammanslaget med lärduken blev underlaget för den kartläggning som gjordes. (Visa arket med solenövningen)
Vad tyckte du om solenövningen?
Har den lett till någon förändring?
Om ja, på vilket sätt?
Om nej, hur hade man istället kunnat göra?
5) Lärduken ”Friskfaktorer” syftade till att tillsammans med solenövningen ge en kartläggning av tillvaron. Den bestod av fyra delar. (Visa arket med lärduken)
Hur ser drömläget ut?
Sida | 52
Vad skulle vi behöva börja göra för att nå drömläget? Vilka förutsättningar behövs för att nå drömläget?
Vad tyckte du om att arbeta med lärduken?
Har den lett till någon förändring?
Om ja, på vilket sätt?
Om nej, hur hade man istället kunnat göra?
6) Arbetet utgick genomgående från de fyra pusselbitarna. Förklara varje enskild pusselbit. (Visa arket med pusselbitarna)
Fokus på främjande Arenatänkandet Delaktighet Process
Vad tyckte du om att arbeta utifrån dessa delar?
Har det lett till någon förändring?
Om ja, på vilket sätt?
Om nej, hur hade man istället kunnat göra?
7) Om du hade fått bestämma hur förändringen skulle ha gått till. Hur skulle då du ha gjort?