En brist med denna studie är bekvämlighetsurvalet. I avsnittet 'metod och metoddiskussion' nämns att denna studie skulle kunna fungera som en pilotstudie för en större undersökning av Flippat Klassrum. Mitt förslag är därmed att genomföra en större liknande studie som använder ett sannolikhetsurval istället för ett bekvämlighetsurval. I tillägg tror jag att det studien skulle generera fler definita resultat om interventionen sträcker sig över en längre tid, exempelvis 10 veckor, och ha ytterligare en uppföljningsenkät i slutet. Att använda mer än en uppföljningsenkät skulle öka både reliabiliteten och validiteten i studien.
I min åsikt är ett av studiens mest intressanta resultat att trots en majoritet av eleverna inte såg alla fyra mikroföreläsningarna så upplevde fler elever att de hann med mer av dagens uppgifter. Ett förslag på en fördjupande studie skulle kunna vara att undersöka om elever som inte ser på mikroföreläsningarna förbereder sig inför lektionerna på något annat sätt och i så fall hur.
Referenser
Arfstrom, K.M., McKnight, K., Mcknight, P. & Yarbro, J. (2014). Extension of a Review of Flipped Learning. Hämtad från http://flippedlearning.org/Page/62
Barker, D. (2013). Flipped Classroom – det omvända arbetssättet. Stockholm: Förlagssystem.
Bergmann, J., & Sams ,A. (2012a). Before you flip, consider this. Phi Delta Kappan. 2012;94(2): 25
Bergmann, J and Sams, A (2012b). Flip Your Classroom : Reach Every Student in Every Class Every Day. Eugene, OR, USA: ISTE,
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Boström, L. (2011). Students' learning styles compared with their teachers' learning styles in upper secondary school – A mismatched combination. Education Inquiry. 2011; 2(3): 475-495.
Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Daggett, W. R., & McNulty R. J. (2005). Best practices of high performing high schools. Leadership, 2005;34(4): 12-15.
Egidius, H. (2005). Att vara lärare i vår tid – Inspirera, handleda, undervisa, organisera och bedöma. Stockholm: Natur och Kultur
Flumerfelt, S., & Green, G. (2013). Using Lean in the Flipped Classroom for At Risk Students. Educational Technology & Society, 16 (1), 356–366.
Freeman-Herried C, Schiller N.A.. Case Studies and the Flipped Classroom. Journal of College Science Teaching, 42(5):62-66
Håkansson, J, Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur och kultur.
Jensen, J.L., Kummer, T.A. & Godoy, P.D.d.M. (2015). Improvements from a Flipped Classroom May Simply Be the Fruits of Active Learning. CBE – Life Sciences Education, 2015;14:1-12
Jungert, T. (2014). Inre motivation positiv för elever utveckling och lärande. Venue. Linköping. ISSN 2001-788x. Hämtad 2015-05-19 från
https://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/inre-motivation-positiv-for-elevers- utveckling-och-larande?l=sv
Ljunge, J. (2014) Undervisningsmetoden Flippat Klassrum – En litteraturstudie av argument för och emot användandet av Flippat Klassrum.
ISRN: LiU-LÄR-MA-A—2014/06—SE. Tillgänglig: DiVA: diva2:780067
Player-Koro, C. (2012). Reproducing traditional discourses of teaching and learning: Studies of Mathematics and ICT in teaching and teacher education.
(Doktorsavhandling, ISBN:978-91-628-8466-6, ISSN:1652-490X;12).Göteborg. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/29043
Pearson Education Incorporated. (2013a). Flipped Learning Model Increases Student Engagement and Performance. Minnesota. Hämtad 2015-05-25 från
http://flippedlearning.org/domain/41
Pearson Education Incorporated. (2013b) Flipped Learning Model Dramatically Improves Course Pass Rate for At-Risk Students. Michigan. Hämtad 2015-05-25 från
http://flippedlearning.org/domain/41
Project Tomorrow & Flipped Learning Network. (2015). Speak Up 2014 National Research Project Findings: Flipped Learning continues to trend for third year. Hämtad 2015-05-15 från http://www.flippedlearning.org/research
Sadaghaini, H. R. (2012) Online prelectures: An Alternative to Textbook Reading Assignments. The Physics Teacher: 2012:50; 301-303.
doi:10.1119/1.3703549
Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik – Utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. (Rapport. 2009:5). Stockholm.
Skolinspektionen. (2010a). Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. (Rapport: 2010:13). Stockholm.
Skolinspektionen. (2010b). Framgång i undervisningen – En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. (Rapport: 2010:1284). Stockholm.
Skolinspektionen. (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så l ångt som möjligt. (Rapport: 2014:2). Stockholm.
Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2010). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT- kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 2014-10-24 från www.skolverket.se Skolverket. (2011a). Läroplan för Matematik. Stockholm: Skolverket.
Hämtad 2014-10-08 från http://www.skolverket.se/
Skolverket. (2011b). Digitala verktyg stärker matematikundervisningen. Hämtad 2014-10-24 från www.skolverket.se
Skolverket. (2011c). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Hämtad 2014-10-26 från www.skolverket.se
Skolverket. (2014). Svaga resultat i ny PISA-rapport.(Pressmeddelande från Skolverket 2014-04-01). Hämtad 2014-12-07 från www.skolverket.se
Sweet, D. (u.å). Microlectures in a Flipped Classroom: Application, Creation and Resources. Mid-Western Educational Researcher. 26(1): 52.
Utbildningsutskottet. (2015). Skolväsendet. Utbildningsutskottets betänkande. (Rapport.2014/15:UbU11). Hämtad 2015-05-22 från
Bilaga 1: Förundersökning
Förundersökning
Målet med denna undersökning är att få en uppfattning om elevers studievanor och åsikter kring föreläsningar, genomgångar och hemarbete. Dina svar kommer behandlas konfidentiellt och anonymt. Markera ett alternativ per påstående/fråga om inte annat anges.
Allmänt
1. Jag tycker matematik är kul.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 2. Jag trivs med matematikundervisningen.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 3. Jag hinner med alla rekommenderade uppgifter under lektionstid.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 4. Förbereder du dig inför matematiklektioner? (Flera alternativ tillåtna)
Ja, genom att läsa boken Ja, med hjälp av onlineföreläsningar Nej, det behövs inte Annat, nämligen:
__________________________________________________________________ 5. Varierad matematikundervisning är viktigt för mig.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 6. I genomsnitt hur många minuter lägger du på matematikstudier hemma per vecka?
0 min 1-30 min 31-60 min 61 minuter eller mer
7. Har du tillgång till Internet via dator, smartphone eller surfplatta hemma?
Ja Nej
8. Hur ofta använder du Internet för stöd i matematik (exklusive lärarens föreläsningsanteckningar) Aldrig 1-3 ggr/mån 1 gång per vecka 2-3 ggr/vecka 4 ggr eller fler 8.1. Om du använder Internet för stöd i matematik, på vilket sätt?
Föreläsningar/genomgångar
1. Lärarledda genomgångar i matematik är viktigt.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 2. En bra genomsnittlig längd på en genomgång är
0-8 min 9-15 min 16-25 min 26 min eller mer Ingen åsikt 3. Genomgångarna går lagom fort.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 4. Jag hänger med och förstår genomgångarna.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 5. Brukar du anteckna under genomgångarna?
Ja Nej, jag använder lärarens föreläsningsanteckningar Nej, jag behöver inga anteckningar
5.1. Använder du anteckningarna efter genomgången? Till vad och på vilket sätt?
6. Jag hinner anteckna det jag behöver under genomgångarna.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 7. Händer det att du efter en genomgång inte har förstått tillräckligt för att lösa
lektionsuppgifterna?
Ja Nej
8. Vilka förväntningar har du på en genomgång?
Bilaga 2: Uppföljning
Uppföljning
Målet med denna undersökning är att få en uppfattning om elevers studievanor och åsikter kring föreläsningar, genomgångar och hemarbete. Dina svar kommer behandlas konfidentiellt och anonymt. Markera ett alternativ per påstående/fråga om inte annat anges.
Perioden 3/3-9/3 (Jakobs lektioner)
1. Jag trivdes med matematikundervisningen under perioden.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 2. Hur många av onlineföreläsningarna såg du?
0 1 2 3 4
3. Hur många av onlineföreläsningarna såg du mer än 1 gång?
0 1 2 3 4
4. Vilken typ av onlineföreläsning tyckte du bäst om?
Motivera:_______________________________________________________________________ 5. Hur såg du på onlineföreläsningarna?
Hela utan pauser Hela med pauser Delar av video, hoppade över det jag redan förstod Annat, nämligen:
__________________________________________________________________ 6. Förde du anteckningar under perioden?
Ja, både video och lektion Ja, men endast lektionstid Ja, men endast till video
Nej, använde Jakobs föreläsningsanteckningar Nej, det behövdes inte
7. I genomsnitt hur många minuter la du på matematikstudier hemma? (inkl. onlineföreläsningar)
0 min 1-30 min 31-60 min 61 minuter eller mer
8. Repetitionsgenomgångarna under lektionstid var nödvändiga för att klara dagens uppgifter. Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 9. Jag hann med alla rekommenderade uppgifter under perioden.
Allmänna åsikter om onlineföreläsningar
1. Onlineföreläsningar är ett bra sätt att introducera något nytt.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 2. Onlineföreläsningar är ett bra sätt att variera undervisningen.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 3. En bra genomsnittlig längd på en onlineföreläsning är:
0-8 min 9-15 min 16-25 min 26 min eller mer Ingen åsikt 4. Det är viktigt att det är min lärare som skapar onlineföreläsningarna.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 5. Onlineföreläsningar går lagom fort.
Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 6. När kommer du använda onlineföreläsningar i fortsättningen? (Flera alternativ tillåtna)
Aldrig Inför prov Förberedelse inför lektion Efter svår lektion
Annat, nämligen:
__________________________________________________________________ 7. Positivt med onlineföreläsningar tycker jag är:
8. Negativt med onlineföreläsningar tycker jag är:
Bilaga 3: Datasammanställning
Förundersökning
Besvarade enkäter 25 antal elever 32
Del 1 – Fråga Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 summa
a1 4 10 6 4 1 25 a2 6 14 5 0 0 25 a3 3 8 9 3 2 25 a4 2 2 20 2 x 26 a5 14 6 4 1 0 25 a6 3 17 4 1 x 25 a7 25 0 x x x 25 a8 12 11 1 1 0 25
Del 2 – Fråga Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 summa
b1 20 5 0 0 0 25 b2 0 5 18 1 1 25 b3 9 8 5 3 0 25 b4 5 13 6 1 0 25 b5 20 2 3 x x 25 b6 15 8 1 1 0 25 b7 14 11 x x x 25 Uppföljning
Antal enkätsvar 30 Antal elever 32
Del 1 – Fråga Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 summa
c1 21 10 0 0 0 31 c2 0 1 7 12 10 30 c3 15 10 2 2 0 29 c4 7 9 13 x x 29 c5 21 5 3 1 x 30 c6 2 23 0 1 4 30 c7 3 21 6 0 x 30 c8 14 12 2 2 0 30 c9 7 11 8 4 0 30
Del 2 – Fråga Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 summa
d1 20 8 3 31 d2 22 5 2 1 30 d3 20 9 1 1 31 d4 2 5 10 1 12 30 d5 11 18 1 30 d6 26 9 12 2 49
d7 Blank / vet ej Eget tempo Förberedelse Mer studietid Vid sjukdom Bra arbetssätt Repetition Roligt med nytt
1 10 16 5 1 5 14 2
d8 Blank / vet ej Synergi Stressigt Elevansvar saknar tips/tricks Inget internet Kvalité på video Kan inte fråga
8 1 3 5 1 1 2 8
b8 Grundläggande kunskap Klart/ tydligt/strukturerad Fördjupande (a-c betyg) Varierade
12 8 3 1
b8 exempeluppgifter Lagom tempo Rättvis (för A-F elever) Blank