Förslag till vidare forskning - IKT-användning i årskurs 1-3: en studie om lärares attityd till

9. Diskussion

9.3 Förslag till vidare forskning

Samtidigt som vi har arbetat med denna studie har nya och intressanta tankar väckts. Hur ser det ut i andra kommuner i landet? Hur ser eleverna på IKT? Ser man några positiva/negativa effekter av IKT användning i skolan?

Man kan göra en studie som är rikstäckande, för att få en jämförelse i hela landet. Då vi i denna studie har utgått ifrån ett lärarperspektiv, tänker vi att det kunde vara intressant att också utgå från ett elevperspektiv och göra en studie om elevers tankar kring IKT användandet.

Studier som visar på positiva/negativa effekter av IKT i undervisningen har heller inte gjorts i så stor utsträckning och kunde därför vara intressant anser vi. Trageton (2005) har sett positiva effekter av IKT användningen i läs- och skrivutvecklingen och Hylén (2010) tar upp forskningar som har gjorts, vilka påvisar tydliga positiva samband mellan IT-användning hemma och bättre resultat i matematik. Det finns också studier som påvisar positiva effekter av IT i skolan, men dessa studier är oftast inte kvantitativt inriktade, vilket ses som en svaghet och den jämför elevgrupper som arbetar på olika sätt. Han hävdar att det är svårt att påvisa positiva effekter av IT i svenska skolor jämfört med andra länder och detta menar han kan bero på en tröskeleffekt då svenska elever använder IT i genomsnitt 13 timmar/vecka i hemmet och endast 1timma/vecka i skolan. Det krävs med andra ord en större användning av IT i skolan för att kunna se positiva effekter, då eleverna inte når det tröskelvärde för IT-användning som förmodligen finns.

Referenser

Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer.

Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.

Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (2009). Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur.

Beauchamp, Gary (2011). Interactivity and ICT in the primary school: categories of learner interactions with and without ICT. Technology, Pedagogy and Education Vol. 20:2, 175–190.

Bourdieu, Pierre (2000). Konstens regler: det litterära fältets uppkomst och struktur. Stehag:

Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Björkdahl-Ordell, Susanne (2007a). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl. Stockholm: Liber

Bronfenbrenner, Urie (1977). Toward an experimental ecology of human development.

American psychologist, July, Pp 513-531.

Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Ekholm, Mats & Fransson, Anders (1992). Praktisk intervjuteknik. Stockholm: Norstedt.

Ellneby, Ylva (2005). Cyberungar – eller vad barn verkligen behöver. Stockholm: Natur och Kultur.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:

Liber.

Frykholm, Clas-Uno (2007). Pedagogiska konsekvenser. I Liberg, Caroline (red.). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Gertsen Pedersen, Sanya, Malmberg, Per, J Christensen, Allan, Pedersen, Marianne, Nipper, Søren, Duelund Græm, Christian & Norrgård, Joakim (2006). E-learning Nordic 2006.

Effekterna av IT i undervisningen. Köpenhamn: Ramböll Management. Tillgänglig:

http://www.oph.fi/download/47373_media10104.pdf

Hargreaves, A (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Healy, Jane M (1998). Tillkopplad eller frånkopplad? Datorer, barn och lärande – digitala drömmar möter verkligheten. Jönköping: Brain Books.

Hylén, Jan (2010). Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur.

Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Iversen Kulbrandstad, Lise (2006). Läs- och skrivpraxis framför dataskärmen. I Bjar, Louise (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund:

Studentlitteratur.

Jedeskog, Gunilla (1998). Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur.

Jedeskog, Gunilla (2000). Ny i kl@ssen. Förhållandet mellan lärarroll och datoranvändning beskrivet i internationell forskning. Solna: Ekelunds förlag AB.

KK-stiftelsen (2006): IT i skolan 2006. Attityder, tillgång och användning.

http://www.kks.se/templates/Publications/PublicationPage.aspx?id=9706

Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Liberg, Caroline (2007). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling.

Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Malmqvist, Johan (2007). Allmänt om analys I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl.

Stockholm: Liber

Marton, Ference & Booth, Shirley (1997). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Mc Donald, H. & Ingvarsson, L. (1997). Technology, a catalyst for educational change.

Journal of Curriculum Studies. Journal 29, number 5, 1997.

Mumtaz, Shazia (2000). Factors affecting teachers' use of information and communications technology: a review of the literature. Journal of Information Technology for Teacher Education, 9:3, 319-342.

Rask, Stig Roland (2006). När det gamla möter det nya. Om skolan och den nya tekniken.

Solna: Ekelunds/Gleerups Utbildning AB.

Riis, Ulla (red.) (2000). IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt.

Stockholm: Liber.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Norstedts juridik.

Skawonius, Charlotte (2005). Välja eller hamna: det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolan. Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet.

Tillgänglig [http://fou.skolporten.com/art.aspx?id=a0A200000000O9T&typ=art]

Skolverket 2011, Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen.

Stockholm: Fritzes.

Skolverket 2011, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr11.

Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2009a), Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser.

Skolverket (2009b): Redovisning av uppdrag om uppföljning om IT-användning och IT- kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (tabeller och siffror).

Stukát, Staffan (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger och Linderoth, Jonas [red.] (2002). Utm@ningar och e-frestelser - it och skolans lärkultur.Stockholm: Prisma

Tondeur, J, Valcke, M & van Braak, J. (2008). A multidimensional approach to determinants of computer use in primary education: teacher and school characteristics. Journal of Computer Assisted Learning, 24, 494–506.

Trageton, Arne. (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskola och skola. Stockholm:

Liber.

Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, Lev Semenovic (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wahlgren, Lars (2008). SPSS steg för steg. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Watson, Deryn M (2001). Pedagogy before Technology: Re-thinking the Relationship between ICT and Teaching.In: Education and Information Technologies 6:4, 251–266.

Bilaga 1 Enkätfrågor

1. Kön 2. Ålder 3. Vilket år tog du lärarexamen?

Man 20-30 1960-1970

Kvinna 31-40 1971-1980

41-50 1981-1990

51-60 1991-2000

61-70 2001-2010

2011-

Ingen lärarexamen

Annan examen_______________

4. Ingick det någon datautbildning i din utbildning?

Ja Nej

5. Har du gått någon datautbildning/fortbildning efter du tog din examen?

Ja Beskriv:_______________________________________________________

Nej

6. Om svaret är nej: Har du blivit erbjuden någon datautbildning/fortbildning?

Ja Nej

7. Vilka IKT verktyg har ni tillgång till i klassrummet? (Du kan kryssa i fler svarsalternativ)

Dator Smartboard iPod

Annat Beskriv:_______________________________________________

8. Hur många datorer finns det i klassrummet?

0 1-2 3-4

5-9. Finns det en separat datasal på skolan?

Ja

Nej

10. Hur ser du på användandet av IKT som hjälpmedel? (Kryssa ett svarsalternativ per påstående)

Instämmer helt och hållet Instämmer i hög grad Instämmer delvis Instämmer inte alls Jag använder IKT i

min undervisning Jag har ett stort intresse av IKT

Jag har stora kunskaper inom IKT

Jag ser stora möjligheter med användandet av IKT Jag ser hinder med användandet av IKT Jag ser positiva effekter för elevens lärande Jag ser negativa effekter för elevens lärande Jag ser IKT som ett hjälpmedel sett utifrån ett lärandeperspektiv

Motivera dina svarsalternativ ovan:________________________________________

____________________________________________________________________

11. Hur ser organisationen ut på din skola? (Kryssa ett svarsalternativ per påstående)

Instämmer helt och hållet Instämmer i hög grad Instämmer delvis Instämmer inte alls Vi har ett bra samarbete

i arbetslaget

Vi har en tillfredsställande IKT utrustning på skolan

Rektorn stöttar mig i mitt

IKT arbete

Skolan har tydliga mål för

att arbete med IKT

Skolan samverkar med

andra skolor angående IKT Datorn används för elever med behov av särskilt stöd Eleverna har möjlighet att använda datorn på rasten, vid elevens val eller dylikt

Motivera dina svarsalternativ ovan:_____________________________________

____________________________________________________________________

12. I vilka ämnen använder du som lärare IKT?

Beskriv:______________________________________________________________

____________________________________________________________________

13. I vilka ämnen får eleverna använda IKT?

Beskriv:______________________________________________________________

____________________________________________________________________

14. Hur arbetar eleverna med datorn? (Du kan kryssa i fler svarsalternativ) Enskilt

I par I grupp

Beskriv:______________________________________________________________

____________________________________________________________________

Har du ytterligare synpunkter utifrån denna undersökning och dess frågor så skriv dem gärna här.

____________________________________________________________________

Tack för din medverkan!

Bilaga 2

Underlag för samtal och observation 1. Miljöns utformning?

2. Vad finns det för IKT i klassrummet?

3. Hur är datorerna placerade?

4. Stationära/bärbara datorer?

5. Finns det alster uppsatta på väggarna som är gjorda på datorn?

6. Finns det smartboard? Hur används det i så fall?

7. Hur används datorerna av lärare/elever?

8. Vilka dataprogram används? Hur används de? I vilka ämnen?

9. Lärarens eget intresse/egen kunskap av IKT?

10. Hur ser du på IKT som ett hjälpmedel utifrån ett lärandeperspektiv?

11. Ser du några möjligheter/hinder?

12. Hur ser organisationen ut på skolan? (tekniska förutsättningar, stöttande

rektor, mål/riktlinjer att arbeta med IKT, samarbete på skolan/andra skolor)

In document IKT-användning i årskurs 1-3: en studie om lärares attityd till användandet av IKT i undervisningen (Page 39-46)