Förslag till vidare forskning

Eftersom aktivitetsbaserat kontor är ett relativt nytt kontorskoncept är det naturligt att forskningen inom ämnet är begränsad. Som tidigare nämnts, var vår uppfattning att tidigare forskning behövde kompletteras med ett chefsperspektiv, vilket blev utgångspunkten för denna studie.

Företagen som respondenterna i vår studie arbetar i har haft aktivitetsbaserat kontor mellan 8-12 månader, vilket innebär att det inte gått så lång tid sedan kontorskonceptet implementerades. Vi är medvetna om att detta kan medföra att många potentiella problem inte hunnit komma till ytan än, därför anser vi att vår studie kan kompletteras genom att även använda företag som haft aktivitetsbaserat kontor en längre tid.

Detsamma gäller chefers möjligheter, vilka säkerligen kan förbättras med tiden genom att en kontinuerlig utveckling av arbetssätt, rutiner och teknik medför att det blir enklare att utöva ledarskap i en sådan kontorsmiljö.

Vi har i vår studie endast fokuserat på fyra av de tio roller och uppgiftsområden som Mintzberg lyfter fram att en ledare har i en organisation. Vi föreslår därför att utökade/kompletterande studier bör göras som berör andra aspekter av ledarskapet

71

och som kan lyfta fram andra effekter av aktivitetsbaserat kontor än de vi belyst i vår studie.

Sammanfattningsvis är våra förslag till vidare forskning:

 Att i studien använda företag som haft aktivitetsbaserat kontor en längre tid för att upptäcka nya utmaningar, problem och möjligheter för chefer.

 Att i studien fokusera på andra delar av ledarskapet och hur dessa påverkas av aktivitetsbaserat kontor, som komplement till vår studie.

72

Källförteckning

Ahmed, Z., Shields, F., White, R. & Wilbert, J. (2010). Managerial communication: The link between frontline leadership and organizational performance. Journal of Organizational Culture, Communications and Conflict. 14 (1), 107-120.

Amabile, T.M. (1998). How to kill creativity. Harvard Business Review. 76(5), 77–87.

Amabile, T. M., Conti, R., Coon, H., Lazenby, J. & Herron M. (1996). Assessing the work environment for creativity. Academy of Management Journal. 39(5), 1154–1184.

Appel-Meulenbroek, R., Groenen, P. & Janssen, I. (2011). An End-User's Perspective on Activity Based Office Concepts. Journal of Corporate Real Estate. 13(2), 122-135.

Appel-Meulenbroek, R., Kemperman, A., Kleijn, M., & Hendriks, E. (2015). To use or not to use: Which type of property should you choose?: Predicting the use of activity based offices. Journal of Property Investment & Finance. 33(4), 320-336.

Armstrong, P. (2002). The costs of activity-based management. Accounting, Organizations and society. 27(1-2), 99-120.

Auruskeviciene, V. & Skudiene, V. (2012). The contribution of corporate social responsibility to internal employee motivation. Baltic Journal of Management. 7(1), 49 - 67.

Barrett, D. J.(2006). Strong communication skills a must for today’s leaders. Handbook of Business Strategy. 7(1), 385 - 390

Bolman, L. G. & Deal, T. E. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap.

Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. Stockholm:

Liber.

73

Crumpton, M. A. (2013). Keeping the motivation going. The Bottom Line. 26(4), 144-146.

Damij, N., Levnajić, Z., Rejec Skrt, V. & Suklan, J. (2015). What Motivates Us for Work? Intricate Web of Factors beyond Money and Prestige. PLoS ONE. 10(7).

Dasgupta, S-A., Suar, D., Singh, S. (2012). Impact of managerial communication styles on employees’ attitudes and behaviours. Employee Relations. 35(2), 173 - 199.

Davis, T. R. (1984). The influence of the physical environment in offices. Academy of Management Review. 9(2), 271-283.

De Been, I. & Beijer, M. (2014). The influence of office type on satisfaction and perceived productivity support. Journal of Facilities Management. 12(2), 142 - 157.

De Paoli, D., Arge, K., Blakstad, S-H. (2013). Creating business value with open space flexible offices. Journal of Corporate Real Estate. 15(3/4), 181 - 193.

Di Cesare, J. & Sadri, G. (2003). Do all carrots look the same? examining the impact of culture on employee motivation. Management Research News. 26(1), 29 - 40.

Dubois, A. & Gadde, L. (2002). Systematic combining: An abductive approach to case research. Journal of Business Research. 55(7), 553-560.

Gill, M. J. (2014). The possibilities of phenomenology for organizational research.

Organizational Research Methods. 17(2), 118-137.

Hedman, E. & Valo, M. (2015). Communication challenges facing management teams.

Leadership & Organization Development Journal. 36(8), 1012 - 1024.

Ipe, M. (2003). Knowledge Sharing in Organizations: A Conceptual Framework.

Human Resource Development Review. 2(4), 337-359.

74

Jung, D. I., Chow, C. & Wu, A. (2003). The role of transformational leadership in enhancing organizational innovation: hypotheses and some preliminary findings.

Leadership Quarterly. 14, 525–544.

Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2010). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Karlöf, B. & Helin Lövingsson, F. (2012). Management från A till Ö; Förklaringar till affärslivets viktigaste begrepp och modeller. Västerås: SIS Förlag AB.

Knippen, J. T. & Green, T. B. (1999). Handling conflicts. Journal of Workplace Learning. 11(1), 27-32.

Laihonen, H., Jääskeläinen, A., Lönnqvist, A., & Ruostela, J. (2012). Measuring the productivity impacts of new ways of working. Journal of Facilities Management. 10(2), 102-113.

Lindgren, H. (2012). Att vara ledare; Ett komplext uppdrag. Lund: Studentlitteratur AB.

Llewellyn, S. (1993). Working in hermeneutic circles in management accounting research: Some implications and applications. Management Accounting Research. 4(3), 231-249.

Maccoby, M. (2010). The 4 Rs of motivation. Research Technology Management.

53(4), 60-61.

Mantere, S., & Ketokivi, M. (2013). Reasoning in organization science. Academy of Management Review. 38(1), 70-89.

McCorkle, S. & Reese, M. J. (2010). Personal Conflict Management: Theory and Practice. New York: Routledge.

75

McElroy, J.C. & Morrow, P.C. (2010). Employee reactions to office redesign; A naturally occurring quasi-filed experiment in a multi-generational setting. Human Relations. 63(5), 609-636.

Mintzberg, H. (1998). Covert leadership: Notes on managing professionals. knowledge workers respond to inspiration, not supervision. Harvard Business Review. 76(6), 140-147.

Mintzberg, H. (1990). The Manager's Job: Folklore and Fact. Harvard Business Review, March- April.

Myers, M. D., & Newman, M. (2007). The qualitative interview in IS research:

Examining the craft. Information and Organization. 17(1), 2-26.

Oseland, N. (2009). The impact of psychological needs on office design. Journal of Corporate Real Estate. 11(4), 244 – 254.

Parker, L. D. (2012). Qualitative management accounting research: Assessing deliverables and relevance. Critical Perspectives on Accounting. 23(1), 54-70.

Partridge, M. & Perren, L. (1998). An integrated framework for activity-based decision making. Management Decision. 36(9), 580 – 588.

Patokorpi, E. & Ahvenainen, M. (2009). Developing an abduction-based method for futures research. Futures. 41(3), 126-139.

Ramcharan, R.S., Parumasur, S.B^.(2014)Leadership effectiveness in managing change, motivating employees and communication and the influence of leadership styles.

Corporate Ownership and Control. 12 (1CONT9), 890-898.

Ravasi, D. & Verona, G. (2001). Organising the process of Knowledge integration: the benefits of structural ambiguity. Scandinavian journal of Management. 17, 41-66.

76

Safari, K., Haghighi, A. S., Rastegar, A. & Jamshidi, A. (2011). The relationsship between psychological empowerment and organizational learning. Procedia – Social and Behavioral Sciences. 2011(30), 1147 – 1152.

Samani, S. A., Rasid, S. Z. B. A. & Sofian, S. (2014). A workplace to support creativity.

Industrial Engineering and Management Systems. 13(4), 414-420.

Schriefer, A. (2005). Workplace strategy: What it is and why you should care. Journal of Corporate Real Estate. 7(3), 222 – 233.

Sinkovics, R. R. & Alfoldi, E. A. (2012). Progressive focusing and trustworthiness in qualitative research: The enabling role of computer-assisted qualitative data analysis software (CAQDAS). Management International Review. 52(6), 817-845.

Styhre, A., Roth, J., & Ingelgård, A. (2002). Care of the other: knowledge-creation through care in professional teams. Scandinavian Journal of Management. 18(4), 503-520.

Wei, J., Zheng, W. & Zhang, M. (2011). Social capital and knowledge transfer: A multi-level analysis. Human Relations. 64(11), 1401-1423.

Wienclaw, R. A. (2010). Conflict Management. Research Starters: Business (Online Edition).

Wiley, C. (1997). What motivates employees according to over 40 years of motivation surveys. International Journal of Manpower. 18(3), 263 - 280.

Yin, R. K. (2006). Fallstudier: design och genomförande. Stockholm: Liber.

77

Bilagor

Intervjuguide

Datum för intervju:

Företag:

Namn:

Titel:

Antal år i företaget:

Grundläggande

· Samtyckte till inspelning och citering

· Kan du kortfattat beskriva vad dina arbetsuppgifter är?

· Hur länge har ni haft aktivitetsbaserat kontor?

ÖPPEN INLEDANDE

1. Hur upplever du att dina möjligheter att styra och ta din roll som chef påverkats av implementering av ett aktivitetsbaserat kontor?

MOTIVATION

2. Hur anser du att dina möjligheter att motivera och stödja dina medarbetare individuellt är i ett aktivitetsbaserat kontor?

a. Skiljer det sig något från hur det var innan implementeringen?

b. Gör en mer öppen kontorslösning det svårare att ge individuell feedback av det känsligare/mer privata slaget?

a. Upplever du medarbetarna som mer motiverade nu? Om ja, på vilket sätt?

3. Hur anser du att dina möjligheter att motivera och stödja dina medarbetare som grupp är i ett aktivitetsbaserat kontor?

a. Skiljer det sig något från hur det var innan implementeringen?

b. Tycker du att “teamkänslan” inom din enhet drabbats av att medarbetarna inom den sitter utspritt? Om inte, hur gör ni för att behålla den?

KOMMUNIKATION

78

4. Vilket är det mest förekommande sättet som du kommunicerar med dina medarbetare? Exempelvis fysiska möten, mejl osv.

a. Ser det annorlunda ut än innan implementeringen? Vilka sätt har ökat/minskat?

b. Skiljer sig sätten om det är på individ- eller gruppnivå?

5. Upplever du att aktivitetsbaserat kontor bidrar till ökad kommunikation?

a. Om ja, vad är positivt/negativt med detta?

b. Kommunicerar du i större/mindre utsträckning med andra chefer och personer utanför din egen enhet?

6. Upplever du att din kommunikationsstil har förändrats sedan implementeringen?

Exempelvis mer/mindre öppen, enkel, personlig osv.

PROBLEMHANTERING

7. Upplever du att medarbetarna i större utsträckning tar hjälp av varandra vid uppkomma problem?

8. Upplever du det som svårare/lättare att hantera konflikter som uppkommer mellan medarbetare?

9. Har aktivitetsbaserat kontor lett till att du ofta bidrar med råd (för beslutsfattande) till personer i andra enheter?

INNOVATION

10. Upplever du att ett aktivitetsbaserat kontor bidrar till kreativitet och nya idéer? På vilket sätt?

a. Upplever du någon skillnad vad gäller kunskapsdelning/utbyte av idéer?

11. Upplever du att din enhet förbättrats gällande någon aspekt sedan implementeringen av aktivitetsbaserat kontor? Exempelvis arbetssätt, rutiner osv.

a. Är det något som du anser att ni bör utveckla/förbättra för att kontorskonceptet ska fungera optimalt?

79