Förslag till vidare forskning

Den senaste arbetsmiljöföreskriften, om organisatorisk och social arbetsmiljö, har varit en central utgångspunkt för vår studie. Vi fann att det skulle vara intressant att studera hur den nya arbetsmiljöföreskriften ser ut i praktiken inom en organisation i hotell- och restaurangbranschen. Valet föll på Espresso House eftersom det är en växande organisation, som samtidigt präglas av hög personalomsättning. Därav intresset att studera relationen mellan just arbetsmiljö och personalomsättning. Vårt val av ämne tar oss tillbaka till Ledning och strategiskt personalarbete 1 där vi läste en kurs i arbetslivssociologi. Det var förmodligen denna kurs som väckte vårt intresse för ämnet arbetsmiljö som sedermera kom att bli vårt uppsatsämne. Man får även ha i åtanke att en stor del av forskning som skett inom arbetslivet är härlett till ämnet sociologi.

Den kvantitativa data som samlats in gav oss ett gediget material att arbeta med. Detta gav oss möjligheten att se hur relationen mellan personalomsättning och arbetsmiljö ser ut och hur man kan koppla samman detta med den nya arbetsmiljöförordningen. Samtidigt fick vi de mest intressanta svaren genom vår

öppna fråga. Dessa svar var kraftigt kvalitativa och vårt förslag till fortsatt forskning är således att det hade varit intressant att se hur en kvalitativ studie hade sett ut inom detta område. Urvalet hade förslagsvis kunnat begränsas till platschefer inom utvalt distrikt. Vad ser dem för karriärmöjligheter och vad är deras syn på organisatorisk respektive social arbetsmiljö? Det hade varit oerhört intressant att ta del av. Det hade även varit intressant att se fortsatt forskning inom kvantitativ metod. Då hade vi gärna sett att man försökt genomföra ett sannolikhetsurval.

Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att när denna studie inleddes så gällde inte ens den nya arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns således inte särskilt mycket tidigare forskning som har med den nya arbetsmiljöföreskriften att göra och därför hoppas vi att vår studie kan vara en språngbräda till att det kommer mer forskning inom detta område.

REFERENSER

Allen, D. (2006). Do Organizational Socialization Tactics Influence Newcomer

Embeddedness and Turnover? Journal of Management 32 (2), 237-256.  

Allvin, M. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya

arbetslivet. (1. uppl.) Malmö: Liber.  

Andersson, P. (2013). Vidta alla åtgärder som behövs: en rättsvetenskaplig

studie av arbetsgivarens ansvar att förebygga stressrelaterad ohälsa och uppnå en god psykosocial arbetsmiljö. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2013.

Göteborg.  

Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:3. (2014). Arbetsmiljön 2013. Nedladdad mars 13, 2016 från Arbetsmiljöverket. Webbsida:

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon- 2013-rapport-2014-03.pdf  

Berglund, T., Berglund, T. & Schedin, S. (2009). Arbetslivet. (2., [rev. och

uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur  

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.  

Catasús, B., Högberg, O. & Johrén, A. (2012). Boken om personalekonomi. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Chalmers, A.F. (1995). Vad är vetenskap egentligen?: om väsen och status hos

vetenskapen och dess metoder. Nora: Nya Doxa.

Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande

analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.   Egidius, H. (1986). Positivism, fenomenologi, hermeneutik: konsekvenser för

didaktik och vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hartly, J. (2013). Some thoughts on Likert-type scales. International Journal of

Clinical and Health Psychology 13, 83-86.  

Hiltrop, J-M. (1999) The Quest for the Best: Human Resource Practices to

Attract and Retain Talent. European Management Journal 17 (4), 422-430.  

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och

Holtom, B.C., Mitchell, T.R., Lee, T.W. & Inderrieden, E.J. (2005). Shocks as causes of turnover; what they are and how organizations can manage them.

Human Resource Management 44 (3), 337-352.  

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the

reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.  

Leineweber, C., Kecklund, G., Theorell, T., Åkerstedt, T., Alexanderson, K., & Westerlund, H. (2013). Inflytande över arbetstiden och

sjuknärvaro/sjukfrånvaro. Arbetsmarknad & Arbetsliv 19 (4), 87-99  

Lennéer-Axelson, B. & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. (4.,

[omarb.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.  

Levnadsförhållanden rapport 109. (2005). Sysselsättning, arbetstider och

arbetsmiljö 2002-2003. Nedladdad mars 13, 2016 från Statistiska centralbyrån. Webbsida:

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2002I03_BR_LE109SA0501 .pdf  

Levnadsförhållanden rapport 126. (2012). Arbetstider och arbetsmiljö 2010-

2011. Nedladdad mars 13, 2016 från Statistiska centralbyrån. Webbsida:

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0101_2012a02_br_00_le126br1201. pdf  

Lin, J-H., Wong, J-Y. & Ho, C-H. (2015). The role of work-to-leisure conflict promoting frontline employees’ leisure satisfaction – Examining the job

demand-control-support model. International Journal of Contemporary

Hospitality Management 27 (7), 1539-1555.  

Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: historia och begrepp. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, P., Wallo, A. & Rönnqvist, D. (2011). Human Resource Development:

att utveckla medarbetare och organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Om oss. (2016). Detta är Espresso House. Nedladdad 4 maj, 2016, från

Espresso House. Webbsida: http://www.espressohouse.com/om-oss/  

Organisatorisk och social arbetsmiljö. (2015). Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Nedladdad 13 mars, 2016 från Arbetsmiljöverket. Webbsida:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk- och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Persson, U. (2014). Karl Popper, falsifieringens profet. Stockholm: CKM. Popper, K. (2009). The two fundamental problems of the theory of knowledge. London: Routledge

Restaurangjobb borde ge mer än en bra start. (2016). Nedladdad 3 maj, 2016,

från Hotellrevyn. Webbsida: http://www.hotellrevyn.se/restaurangjobb-borde-

ge-mer-an-en-bra-start#.VymZCxWyOkq

Theorell, T. (red.) (2012). Psykosocial miljö och stress. (2., [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.  

Thurén, T. (2007). Vetenskap för nybörjare. (2. uppl.) Stockholm: Liber.  

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Nedladdad mars 13, 2016, Stockholm:

Vetenskapsrådet. Webbsida: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf  

Waldenström, K., & Härenstam, A. (2006) Hur skapas bra arbetsförhållanden?

En studie av strategier hos chefer och anställda. Nedladdad mars 13, 2016, från

Stockholms läns landsting, Arbets- och miljömedicin Centrum för folkhälsa.

Webbsida: http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2006/AMM2006_5.pdf  

Walsh, K., & Fisher, D. (2005). Action inquiry and performance appraisals: Tools for organizational learning and development. The Learning Organization

12 (1), 26-41.