Förslag till vidare forskning

Avslutningsvis tänker vi att studiens syfte är uppfyllt samtidigt som vi anser att ämnet biologiska barn i familjehem är ett viktigt ämne värt att forska vidare på. Detta utifrån att fenomenet familjehem har funnits under lång tid och att det än idag finns stora utvecklingsmöjligheter i relation till de biologiska barnen. Våra förslag till vidare forskning på området är dels att göra en mer omfattande undersökning med liknande syfte som denna eftersom denna studie kan liknas vid en pilotstudie, dels undersöka vad socialtjänsten rent praktiskt kan göra för att förbättra situationen för de biologiska barnen.

43

Referenslista

Akademikerförbundet SSR. (2015). Etik i socialt arbete – etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR.

Corsaro, W. A. (2005). The sociology of childhood. California: Thousand Oaks, Pine Forge Press.

Elofsson, S. (2005). Kvantitativ metod – struktur och kreativitet. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red), Forskningsmetoder i socialt arbete (s.59-89). Lund: Studentlitteratur AB. Eriksson, M., & Näsman, E. (2008). Intervjuer och barns delaktighet. I Barns röster om våld:

att tolka och förstå (s. 42-62) (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

Eriksson, M., & Näsman, E. (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. Om

barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia förlag.

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 36-57). Stockholm: Liber AB.

Giddens, A., & Sutton, P. W. (2014). Sociologi. Lund: Studentlitteratur. Gävle kommun. (2012). Bli en värdefull extraförälder [Broschyr]. Från

http://www.gavle.se/PageFiles/5198/Bli%20en%20v%C3%A4rdefull%20extraf%C3%B6r% C3%A4lder%20%20information%20om%20familjehem,%20kontaktfamiljer%20och%20jour hem%202012.pdf

Halldén, G. (2007) Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 25-40). Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Hart, R. A. (1992). Children's participation: from tokenism to citizenship. Florence: UNICEF. Höjer, I. (2004). What happens in the foster family? A study of relationships in Sweden.

Adoption & fostering, 28(1), 38-48.

Höjer, I. (2007). Sons and daughters of foster carers and the impact of fostering on their everyday life. Child and family social work, 12(1), 73-83.

doi:10.1111/j.1365-2206.2006.00447.x

James, A., Jenks, C., & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. New York: Polity Press. Kaplan, C. (1988). The biological children of foster parents in the foster family. Child &

adolescent social work journal, 5(4). Doi: 10.1007/BF00755392

Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

44 Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i

kvalitativa metoder (s. 68-80). Stockholm: Liber AB.

Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K.

Mannheimer (Red), Forskningsmetoder i socialt arbete (s.91-128). Lund: Studentlitteratur AB.

Nordenfors, M. (2016). Children’s participation in foster care placements. European Journal

of Social Work, 19(6), 856-870. Doi:10.1080/13691457.2015.1084493

Poland, D.C. & Groze, V. (1993). Effects of foster care placement on biological children in the home. Child & adolescent social work journal, April 1993, 10(2), 153-164. Doi:

10.1007/BF00778785

SFS 2003:460. Lag om etisk prövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Socialstyrelsen. (2015a). Grundbok i BBIC: Barns behov i centrum. Hämtad 21 mars, 2017, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19928/2015-10-7.pdf

Socialstyrelsen. (2015b). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2014. Hämtad 21 mars, 2017, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20015/2015-12-33.pdf Socialstyrelsen. (u.å.). Barn och unga i familjehem. Hämtad 17 mars, 2017, från

Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/placeradebarnochunga/familjehem SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

Sommer, D., Pramling, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i

teori och praktik. Stockholm: Liber AB.

Targowska, A., Cavazzi, T., & Lund, S. (2016). Fostering Together: The Why and How of Involving and Supporting Biological Children of Foster Carers. Children Australia,

41(March), 29-38.

Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.

Unicef. (1989). Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef Sverige.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 21 mars, 2017, från Vetenskapsrådet,

45 Wyness, M. (2006). Childhood and Society: an introduction to the sociology of childhood. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Younes, M.N. & Harp, M. (2007). Addressing the impact of foster care on biological children and their families. Child Welfare, 86(4), 21-40.

46

Bilaga 1: Informationsblad till familjehemssekreteraren

Kom-ihåg-punkter inför ”informant-sökningen”

Information till informanterna

Syftet med examensarbetet/uppsatsen är att undersöka de biologiska barnens perspektiv på att växa upp i en familj som har uppdrag som familjehem. Detta planerar vi att göra genom intervjuer med barn i vuxen ålder.

Intervjuerna kommer att spelas in och transkriberas (detta raderas när uppsatsen är klar) och materialet kommer inte att användas i annat syfte än till uppsatsen. Uppgifterna kommer att anonymiseras och informanterna kan när som helst avbryta sin medverkan i studien. Planerad längd på intervjun: 30-45 minuter.

Intervjuerna planeras att genomföras under vecka 15 och 16.

Vi kommer att kontakta informanterna under vecka 14 för att boka in en lämplig tid och plats för intervjun. Tid och plats bestäms alltså i samråd med informanten.

Information till dig familjehemssekreterare

Vi använder begreppet biologiska barn, med det menar vi barn som tillhör ursprungsfamiljen innan de blev familjehem. Det innebär dock inte att de måste vara biologiska i ordets

egentliga bemärkelse, utan de kan vara adopterade eller endast ha den ena föräldern som biologisk.

Vi behöver veta var informanterna finns geografiskt för att veta att vi kan boka in en fysisk träff. Det bör vara inom området (orter).

Kriterier för de biologiska barnen: - Över 18 år, helst 25-30 år. - Ska ha flyttat hemifrån.

- Hemmet ska ha varit familjehem när de bodde där. - Helst långvariga familjehem, dvs. inte jourhem. Antal informanter:

- 4 stycken

- Gärna två män och två kvinnor (inget krav) Kontaktuppgifter vi vill ha från informanterna:

- Telefonnummer - Mejladress

När behöver vi senast få kontaktuppgifterna?: 2017-04-31

47

Bilaga 2: Informationsbrev till informanterna

Information till dig som informant

Hej! Vi är två studenter som heter Natalie Beronius och Maria Lundberg, vi studerar tredje året på socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle. En del i vår utbildning är att under handledning skriva ett examensarbete med utgångspunkt i något som rör det sociala arbetet. Syftet med vår studie är att undersöka nu vuxna biologiska barns upplevelser av att växa upp i ett familjehem. Examensarbetet kommer därför att bygga på intervjuer med biologiska barn i vuxen ålder.

Vi använder begreppet biologiska barn, med det menar vi barn som tillhör ursprungsfamiljen innan de blev familjehem. Det innebär dock inte att de måste vara biologiska i ordets

egentliga bemärkelse, utan de kan vara adopterade eller endast ha den ena föräldern som biologisk.

Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter och består av cirka 15 frågor. Det du berättar för oss kommer endast att användas i vårt examensarbete, intervjun kommer att spelas in för att sedan raderas när studien är klar. Du kommer att vara helt anonym och du kan när som helst avbryta din medverkan. När examensarbetet är färdigt kommer högskolan att publicera det på internet, om du vill läsa det berättar vi gärna var du kan hitta det.

Det vi söker är dina upplevelser och erfarenheter av att ingå i en familj med fostersyskon. Vi är mycket tacksamma över att du låter oss intervjua dig.

Tveka inte att höra av dig om du har frågor!

Med vänliga hälsningar,

Natalie Beronius & Maria Lundberg

Natalie: Maria:

070- xxx xx xx 070- xxx xx xx

ofk14nbs@student.hig.se hfk11mlb@student.hig.se

48

Bilaga 3: Intervjuguide

Bakgrundsfakta

• Hur gammal var du när du fick ditt första fostersyskon?

• Hur många fostersyskon har du haft? (Samtidigt eller en åt gången?) • Hur såg åldersskillnaderna ut?

• Hur länge levde du med fostersyskon? (Var det uppehåll?) (Hur länge sedan är det nu sedan du bodde med dem?)

Hur upplevde biologiska barn att det var att ingå i en familj med fostersyskon?

Temafrågor Detaljfrågor

• Berätta, vad minns du av tiden då du växte upp och ni hade fosterbarn? Hur var det för dig?

• Vad minns du som positiva erfarenheter? • Vad var mindre bra?

• Är det något mer du vill tillägga om hur du upplevde att det var att ingå i en familj med fostersyskon, som vi inte har frågat om?

• Hur såg din relation ut till ditt/dina fostersyskon? - Hur ser den/dessa relationen ut idag?

• Hur upplevde du att tillgängligheten till dina föräldrar såg ut? (Tidsmässigt, känslomässigt osv.)

• Vilka viktiga förändringar upplevde du att det blev när familjen tog hem ett fostersyskon?

• Upplever du att omgivningen bemötte dig annorlunda relaterat till att din familj var en fosterfamilj?

Hur upplevde biologiska barn stödet från socialtjänsten?

Temafrågor Detaljfrågor

• Vad minns du av kontakten med socialtjänsten? • Vad kände du till om socialtjänsten?

• På vilket sätt försökte socialtjänsten involvera dig och göra dig delaktig i att vara syskon till ett fosterbarn?

• Är det något mer du vill tillägga gällande socialtjänsten, som vi inte har frågat om?

• Hur upplevde du stödet från socialtjänsten, för dig personligen? (Före, under och efter placering)

• Upplevde du att du behövde någon form av stöd? (Före, under och efter placering)

• Vad tycker du att socialtjänsten gjorde bra för att stödja dig? • Vad tycker du att socialtjänsten gjorde dåligt i stödet till dig? • Upplever du att socialtjänsten skulle kunna gjort något

annorlunda gentemot dig? • Har du förslag på förbättringar?