Förslag till vidare forskning 67

I studien har det framkommit att åsikterna kring huruvida stora eller små företag bör finnas på sociala medier eller ej skiljer sig åt. Det diskuteras att det är viktigare för mindre företag att finnas på sociala medier, då de har ett större behov av att skapa relationer, än vad det är för större företag som redan har många relationer. I motsats till detta diskuteras det även att små och hyperlokala företag inte bör finnas på sociala medier då det kan ses som ett slöseri med resurser och onödigt. Vi anser att det därför vore intressant att göra en studie där det undersöks om det finns skillnader mellan vilka företag som bör finnas på sociala medier.

En annan intressant studie kan vara att undersöka om sociala medier är lika viktigt vid varumärkesbyggnad mellan företag, B2B som det är mellan företag och konsument, B2C. Ofta diskuteras det kring sociala mediers påverkan på relationer mellan företag och konsument men sällan mellan företag och företag. Vi anser att det är viktigt att vara personlig i sin kommunikation oavsett om det är i en B2B miljö eller en B2C miljö. Därför hade en studie om sociala mediers påverkan på varumärkesbyggnad i dessa två miljöer vara intressant att bedriva.

Referenser

Aaker, D. A. (1993). The Value of Brand Equity. Journal of Business Strategy, 13(4), 27- 32.

Apéria, T. (2001). Brand Relationship Management: den varumärkesbyggande

processen. Stockholm: School of Business Research Report.

Bengtsson, A. (2002). Consumer and Mixed-Brands - On the Polysemy of Brand

Meaning. Lund: Lund Business Press.

Blombäck, A., & Ramirez-Pasillas, M. . (2012). Exploring the logics of corporate brand identity formation. Corporate Communications: An International Journal, 17(1), 7-28.

Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business Research Methods. Oxford: Oxford University Press Inc.

Carlsson, L. (2010). Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Göteborg: Kreafon AB .

Chen, Y., Fay, S., & Wang, Q. (2011). The Role of Marketing in Social Media: How Online Consumer Reviews Evolve. Journal of Interactive Marketing, 25(2), 85- 94.

Choi, S. M. (2011). Advertising and Social media. International Journal of Advertising,

30(1), 11-12.

Christodoulides, G. (2009). Branding in the post-internet era. Marketing Theory, 9(1), 141-144.

Chung-Kai, L., & An-Tien, H. (2008). The moderating effect of brand image on public relations perception and customer loyalty. Marketing Intelligence & Planning,

26(1), 26-42.

Clapperton, G. (2009). This Is Social Media: How to Tweet, Post, Link and Blog Your

Way to Business Success. Chichester: Capstone Publishing.

Claycomb, C., & Martin, C. L. (2001). Building customer relationships: an inventory of service providers' objectives and practices. Marketing Intelligence & Planning,

19(6), 385-399.

De Chernatony, L., & Vallaster, C. (2006). Internal brand building and structuration: the role of leadership . European Journal of Marketing, 40(7-8), 761-784.

Drury, G. (2008). Opinion piece: Social media: Should marketers engage and how can it be done effectively? Journal of Direct, Data and Digital Marketing Practice,

9(3), 274-277.

Fournier, S., & Avery, J. (2011). The uninvited brand . Business Horizons, 54, 193-207. Hanna, R., Rohm, A., & Crittenden, V. L. (2011). We’re all connected: The power of the

social media ecosystem. Business Horizons, 54(3), 265-273.

Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Jaxell, S. (2006). Varumärket och dess roll för fastighetsmäklarföretag. Stockholm:

Kungliga Tekniska Högskolan.

Keller, K. L. (2009). Building strong brands in a modern marketing communications environment. Journal of Marketing Communications, 15(2-3), 139-155.

Keller, K. L., & Hoeffler, S. (2003). The marketing advantages of strong brands. Journal

of Brand Management, 10(6), 421-446.

Khodarahmi, E. (2009). Strategic public relations. Disaster Prevention and Management,

18(5), 529-534.

Kotler, P., Armstrong, G., & Saunders, J. (1999). Principles of Marketing. New Jersey : Prantice Hall .

Krishnamurthy, S., & Kucuk, U. S. (2009). Anti-branding on the internet. Journal of

Business Research, 62(11), 1119-1126.

Kuenzel, S., & Halliday, S. V. (2008). Investigating antecedents and consequences of brand identification. Journal of Product & Brand Management, 17(5), 293-304. Lis, B., & Berz, J. (2011). Using Social Media for Branding in Publishing. Online

Journal of Communication and Media Technologies, 1(4), 193-213.

Long-Yi, L., & Ching-Yuh, L. (2010). The influence of corporate image, relationship marketing, and trust on purchase intention: the moderating effects of word-of- mouth. Tourism Review, 65(3), 16-34.

Needham, A. (2008). Word of mouth, youth and their brands. Young Consumers, 9(1), 60-62.

Patton, M. Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods. London: Sage Publications.

Proctor, T., & Kitchen, P. (2002). Communication in postmodern integrated marketing.

Corporate Communications: An International Journal, 7(3), 144-154.

Ralphs, M. (2011). Built in or bolt on: Why social currency is essential to social media marketing. Journal of Direct, Data and Digital Marketing Practice, 12(3), 211- 215.

Rowley, J. (2004). Online branding. Online Information Review, 28(2), 131-138.

Safko, L., & Brake, D. K. (2009). The Social Media Bible: Tactics, Tools, and Strategies

for Business Success. Hoboken, N.J: John Wiley & Sons.

Seymour, D. T. (1992). Marknadsundersökningar med kvalitativa metoder. Göteborg: IHM Förlag AB.

Shirey, M. R. (2010). Building Your Personal Leadership Brand. Clinical nurse

specialist, 24(1), 11-13.

Simmons, G. J. (2007). i-Branding, developing the internet as a branding tool. Marketing

Intelligence & Planning, 25(6), 544-562.

Spicer, C. H. (1993). Images of Public Relations in the Print Media. Journal of Public

Relations Research, 5(1), 47-61.

Sterne, D. G. (2008). Business perceptions of public relations in New Zealand. Journal of

Communication Management, 12(1), 30-50.

Steyn, P. G. (2009). Online Brand Relationship Building: Asia Pacific Perspectives. Luleå: Luleå University of Technology.

Svensson, P.-G., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Tuten, T. L. (2008). Advertising 2.0: social media marketing in a Web 2.0 world. Westport: Praeger.

Vaid, H. (2003). Branding. New York, USA: Watson-Guptill Publications.

Van Gelder, S. (2005). The new imperatives for global branding: Strategy, creativity and leadership . Journal of Brand Management, 12(5), 395-404.

Warr, W. A. (2008). Social software: fun and games, or business tools? Journal of

Information Science, 34(4), 591-604.

Yan, J. (2011). Social media in branding: fulfilling a need. Journal of Brand

Bilaga

Bilaga 1 Intervjufrågor

Berätta lite om dig själv och vad du arbetar med. 1. Vad är ett varumärke enligt er?

2. Vilka beståndsdelar anser du att varumärken bör vara uppbyggda av?

3. Vilka typer av marknadskommunikation anser du vara mest betydelsefulla för att bygga och positionera sitt varumärke?

4. Kan du ge exempel på två starka varumärken och två svaga varumärken? Varför anser du att de är starka respektive svaga?

5. Vad innebär sociala medier för er?

6. Vilka möjligheter/fördelar anser du är förknippade med sociala medier? 7. Vilka begränsningar/nackdelar anser du är förknippade med sociala medier? 8. Vilka sociala medier använder ni och varför?

9. Hur arbetar ni för att vara aktiva i användandet av sociala medier?

10. Hur anser du sociala medier förändrat relationen mellan kunder och företag? 11. Är det viktigt för alla företag att använda sociala medier? Varför, varför inte? 12. Hur skiljer sig varumärkesbyggnad via sociala medier från varumärkesbyggnad

via traditionella kommunikationskanaler?

13. Vad tror du kommer hända med de företag som inte engagerar sig i användandet av sociala medier?

14. Hur försöker ni påverka vad som sägs om er i sociala medier?

15. Hur utnyttjar ni den interaktion som uppstår mellan individer i sociala medier? 16. Har ni en uttalad strategi för hur man bör agera på sociala medier?

17. Skapar användandet av sociala mediet PR kring varumärke och i så fall hur? 18. Sociala medier har exploderat de senaste åren. Har du några egna funderingar

Slutligen, är det något du tycker att vi har missat att fråga som du tror kan vara viktigt för oss att veta?

Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och

informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.

På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov. Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.

Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra IT-utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.

Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och

utvecklingsinriktad. Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.

BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS