6.2.1 Makten över medieinnehållet
Som Strömbäck (2009:27) skriver är medias makt tvådelad. Det vi analyserar i denna uppsats är medias makt över sin publik i form av underliggande maktstrukturer i till synes objektiv nyhetsförmedling. Den andra formen av makt ligger i kontrollen över just medieinnehållet, vilka aktörer som ligger bakom det som skrivs. Ett ämne som legat nära till hands för denna uppsats har varit den redaktionella verksamheten bakom
47
medierapporteringen. Ekonomisk världskris och minskad annonsintäkt har på nyhetsredaktionerna lett till nedskärning av specialistjournalister som vanligtvis är de som rapporterar om exempelvis klimatkrisen. Detta kan kallas snuttifiering (ibid.) vilket har gett större utrymme för PR-firmor, lobbygrupper och mediebyråernas ägare att vinkla rapporteringen utefter egna intressen. I till exempel USA och Australien är lobbyverksamheten väldigt utbredd.
6.2.2 När sociala medier mobiliserar
Det vore intressant att forska vidare om samma fall, COP15 och COP21, och titta på effekten av sociala medier. Det sägs ju att medier är i högsta grad med och beslutar om dagordningen, i vardagen men även på politikens arena (Carvalho, 2009 inte minst). Sociala medier är också ett medium. Vad för inverkan har det på hur offentligheten kan mobilisera och samlas som aktivister? I och med att sociala medier inte var lika utbredda år 2009 som det är i dag är det möjligt att politikerna inte känt samma tryck och känt en press att nå konsensus inför sina beslut om klimatet. En smalare vinkling vore att se hur sociala medier påverkade just Kina och USA att ta sig samman och bege sig till diskussionsbordet.
48
Referenser
Litterära källor
Boréus, K. & Bergström, G. (2012) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanals (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Fairclough, N. (1995). Media discourse. USA: St Martin’s Press.
Karlsson, M. & Strömbäck, J. (2015). Handbok i Journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur.
Lakoff, G. (1987). Women, Fire, and Dangerous Things: What Categories Reveal About the Mind. Chicago: University of Chicago Press.
Strömbäck, J. (2009). Makt, medier och samhälle. Stockholm: SNS Förlag.
Elektroniska källor
Anderson, A. (2009). Media, Politics and Climate Change: Towards a New Research Agenda. Sociology Compass, 3/2, 166–182. doi:10.1111/j.1751-9020.2008.00188.x
Arrhenius, S. & Holden, E. S. (1987). On the Influence of Carbonic Acids in the Air and the Temperature on the Ground. Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 9(54), 14-24
Broecker, W. S. (1975). Climatic Change: Are We on the Brink of a Pronounced Global Warming? Science New Series, 189(4201), 460-463.
Carbon Dioxide Information Analysis Center. (2016). Hämtad 30 januari, 2016, från http://cdiac.ornl.gov/trends/emis/glo_2011.html
Carvalho, A. (2007). Ideological cultures and media discourses on scientific knowledge: re- reading news on climate change. Public Understanding of Science, 16(2), 223–243.
49
Carvalho, A. & Burgess, J. (2005). Cultural Circuits of Climate Change in U.K. Broadsheet Newspapers, 1985-2003. Risk Analysis, 25. 1457–1469. doi:10.1111/j.1539-
6924.2005.00692.x
Djerf-Pierre, M. (2012a). The crowding-out effect: Issue dynamics and attention to
environmental issues in television news reporting over 30 years. Journalism Studies, 13(4), 499-516.
Djerf-Pierre, M. (2012b). Green metacycles of attention: Reassessing the attention cycles of environmental news reporting 1961–2010. Public Understanding of Science, 22(4), 495-512.
Djerf-Pierre, M. (2012c). When attention drives attention: Issue dynamics in environmental news reporting over five decades. European Journal of Communication, 27(3), 291-304.
Falkheimer, J., Heide, M. & Larsson, L. (2009). Kriskommunikation. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Förenta Nationerna. (1997). Earth Summit. Hämtad 9 juni, 2016, från http://www.un.org/geninfo/bp/envirp2.html
Greenpeace. (2016). Hämtad 30 januari, 2016, från
http://www.greenpeace.org/sweden/se/nyheter/blogg/ffnga-frhoppningar-om-generation- iv-krnkraft/blog/55397/
Hardy-Short, D. C., & Short, C. B. (1995). Fire, death, and rebirth: A metaphoric analysis of the 1988 Yellowstone fire debate. Western Journal Of Communication, 59(2), 103-125.
Intergovernmental Panel on Climate Change. (u.å.-a). Hämtad 29 april, 2016, från https://www.ipcc.ch/organization/organization.shtml
Intergovernmental Panel on Climate Change. (u.å.-b). Hämtad 9 juni, 2016, från http://www.ipcc.ch/organization/organization_structure.shtml
Janks, H. (1997). Critical Discourse Analysis as a Research Tool. Discourse: Studies in the
Cultural Politics of Education, 18(3), 329-342. doi:10.1080/0159630970180302
Pan, Z. & Kosicki, G. M. (1993). Framing analysis: An approach to news discourse. Political
50
National Aeronautics and Space Administration. (2016). Hämtad 30 januari, 2016, från http://www.nasa.gov/mission_pages/noaa-n/climate/climate_weather.html
National Oceanic and Atmospheric Administration. (2016). Hämtad 30 januari, 2016, från https://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/201513
Olausson, U. (2009). Global warming - Global responsibility? Media frames of collective action and scientific certainty. Public Understanding of Science, 18(4), 421-436.
Patthey-Chavez, G. G., Clare, L. & Youmans, M. (1996). Watery Passion: The Struggle
between Hegemony and Sexual Liberation in Erotic Fiction for Women. Discourse & Society,
7, 77-106.
Schäfer, M. S. & Schlichting, I. (2014). Media Representations of Climate Change: A Meta- Analysis of the Research Field. Environmental Communication, 8(2), 142-160.
Stockholm Rescilience Center. (2016). Hämtad 30 januari, 2016, från
http://www.stockholmresilience.org/21/research/research-news/5-31-2011-welcome-to-the- anthropocene.html
Svensk Dagspress. (2009). Fakta om marknad och medier. Hämtad 9 juni, 2016, från http://www.dagspress.se/images/stories/Dokument/Svensk-
Dagspress/svenskdagspress_2009.pdf
Svenska Mediehus. (2015). Fakta om marknad och medier. Hämtad 9 juni, 2016, från http://www.dagspress.se/images/stories/SvenskDagspress2015_2016_webb.pdf
The Climate Group. (2016). Hämtad 30 januari, 2016, från http://www.theclimategroup.org/what-we-do/programs/re100/
United Nations Environment Programme. (2016a). Hämtad 31 januari, 2016, från
http://www.unep.org/documents.multilingual/default.asp?documentid=97&articleid=1503
United Nations Environment Programme. (2016b). Hämtad 30 januari, 2016, från http://www.cop21paris.org/about/cop21
51
United Nations Framework Convention on Climate Change. (2016b). Hämtad 29 januari, 2016, från http://unfccc.int/bodies/body/6383.php
United Nations Framework Convention on Climate Change. (u.å.-c). Copenhagen Climate
Change Conference. Hämtad 9 juni, 2016, från
http://unfccc.int/meetings/copenhagen_dec_2009/meeting/6295.php
United Nations Framework Convention on Climate Change. (u.å.-a). Introduction to the
Convention. Hämtad 9 juni, 2016, från
http://unfccc.int/essential_background/convention/items/6036.php
United Nations Framework Convention on Climate Change. (u.å.-b). Kyoto Protocol. Hämtad 9 juni, 2016, från http://unfccc.int/kyoto_protocol/items/2830.php
United Nations Framework Convention on Climate Change. (u.å.-d). The Paris Agreement. Hämtad 9 juni, 2016, från http://unfccc.int/paris_agreement/items/9485.php